Miljökvalitetsnormen (MKN) för dygn (max 7 dygn >60 µg/m³) har tidigare överskridits i flertalet av de kommuner som rapporterat data. Under 2020 var antalet dygnsöverskridanden i kommunerna betydligt lägre än föregående år, och miljökvalitetsnormen överskreds enbart i Umeå. I ytterligare sex kommuner förekom överskridanden av dygnsmedelvärdet, dock utan att överskrida det tillåtna antalet dygn.

I de kommuner som mäter kvävedioxid i fler än ett gaturum kan halterna variera kraftigt mellan olika gaturum. I Stockholm observerades under 2019 20 överskridanden av dygnsnormen på Skonertvägen (E4), medan det på Sveavägen endast noterades 3 överskridanden. I Göteborg har skillnaden mellan Gårda och Haga tidigare varit stor, men under de senaste åren minskat. Under 2020 var antalet överskridanden av dygnsmedelvärdet i landet för få för att en skillnad skulle kunna noteras.

De främsta källorna till utsläpp av kvävedioxid är fordonstrafik samt energiproduktion, uppvärmning och industrier. Utöver direkta utsläpp av kvävedioxid sker i tätorterna även bildning av kvävedioxid från kväveoxid i närvaro av ozon.

Kvävedioxid kan i sig bidra till en ökad känslighet och har negativa effekter på luftvägarna, såsom irritation och nedsatt lungfunktion. Personer med astma samt barn är särskilt utsatta.

Kvävedioxid har även satts i samband med en tidigarelagd dödlighet, men det kan inte uteslutas att kvävedioxid då främst är en viktig markör för andra luftföroreningar i tätorter, bland annat för avgaspartiklar.

SMHI är, på uppdrag av Naturvårdsverket, datavärd för luft.

• Kommunerna rapporterar data till datavärden varje år senast den 31 mars.
• Nästa diagramuppdatering hösten 2022.

Mer data kan hämtas via datavärden:

Datavärdskap för luftkvalitet på SMHI:s webbplats