Kvävedioxid i gaturum (antal dygn över miljökvalitetsnormen)

Miljökvalitetsnormen (MKN) för dygn (max 7 dygn > 60 µg/m³) har tidigare överskridits i flertalet av de kommuner som rapporterat data. Under 2020 och 2021 var antalet dygnsöverskridanden i kommunerna betydligt lägre än föregående år, och miljökvalitetsnormen överskreds enbart i Umeå. I ytterligare ett tiotal kommuner förekom överskridanden av dygnsmedelvärdet, dock utan att överskrida det tillåtna antalet dygn.

I de kommuner som mäter kvävedioxid i fler än ett gaturum kan halterna variera kraftigt mellan olika gaturum. I Stockholm observerades under 2019 20 överskridanden av dygnsnormen på Skonertvägen (E4), medan det på Sveavägen endast noterades 3 överskridanden. I Göteborg har skillnaden mellan Gårda och Haga tidigare varit stor, men under de senaste åren minskat. Under 2020 var antalet överskridanden av dygnsmedelvärdet i landet för få för att en skillnad skulle kunna noteras, medan det under 2021 åter framkom en viss skillnad.

De främsta källorna till utsläpp av kvävedioxid är fordonstrafik samt energiproduktion, uppvärmning och industrier. Utöver direkta utsläpp av kvävedioxid sker i tätorterna även bildning av kvävedioxid från kväveoxid i närvaro av ozon.

Kvävedioxid kan i sig bidra till en ökad känslighet och har negativa effekter på luftvägarna, såsom irritation och nedsatt lungfunktion. Personer med astma samt barn är särskilt utsatta.

Kvävedioxid har även satts i samband med en tidigarelagd dödlighet. Det kan dock inte helt uteslutas att kvävedioxid då främst är en viktig markör för andra luftföroreningar i tätorter, bland annat för avgaspartiklar.

SMHI är, på uppdrag av Naturvårdsverket, datavärd för luft.

• Kommunerna rapporterar data till datavärden varje år senast den 31 mars.
• Nästa diagramuppdatering: hösten 2023

Mer data kan hämtas via datavärden:

Datavärdskap för luftkvalitet på SMHI:s webbplats