Kvävedioxid i gaturum (antal dygn över miljökvalitetsnormen)

Granskad: ‎den ‎1‎ ‎juli‎ ‎2025

Halterna av kvävedioxid i gaturum har minskat under de senaste decennierna och sedan 2023 har miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärde följts i gaturum.

      Halterna av kvävedioxid har minskat i Sverige sedan början av 1980-talet, främst till följd av skärpta avgaskrav på motorfordon. Under flera år gick minskningen långsamt till följd av den ökande trafikmängden och den ökade andelen dieselfordon, men sedan 2020 har tydligt minskade halter kunnat noteras till följd av minskade utsläpp från bensin- och dieselfordon samt en ökning av antalet elbilar och plug-in hybrider. Högre halter förekommer dock fortfarande i en del svenska tätorter.

      Miljökvalitetsnormen har följts sedan 2023

      Miljökvalitetsnormen (MKN) för dygn (max 7 dygn > 60 µg/m3) har tidigare överskridits i flertalet av de kommuner som rapporterat data. Under 2020-talet har antalet dygnsöverskridanden dock minskat markant och 2023 var första året utan något rapporterat överskridande. Under 2024 rapporterades flest antal dygn från mätstationen på Västra Esplanaden i Umeå, 7 dygn, vilket är det maximalt tillåtna antalet överskridanden. I ytterligare åtta kommuner förekom överskridanden av dygnsmedelvärdet, dock utan att heller där överskrida det tillåtna antalet dygn

      I de kommuner som mäter kvävedioxid i fler än ett gaturum kan halterna variera kraftigt mellan olika gaturum. Under de senaste åren har antalet överskridanden av dygnsmedelvärdet dock varit för få för att en skillnad skulle kunna noteras där, men skillnaden kan fortfarande ses i själva halterna.

      Fordonstrafik och uppvärmning

      De främsta källorna till utsläpp av kväveoxider är transporter, industri, el- och fjärrvärme och arbetsmaskiner. Utöver direkta utsläpp av kväveoxider sker i tätorterna även bildning av kvävedioxid från kväveoxid i närvaro av ozon.

      Kvävedioxid påverkar hälsan

      Kvävedioxid kan i sig bidra till en ökad känslighet och har negativa effekter på luftvägarna, såsom irritation och nedsatt lungfunktion. Personer med astma samt barn är särskilt utsatta.

      ANSVARIG MYNDIGHET

      • Naturvårdsverket