Kvävedioxid i gaturum (antal dygn över miljökvalitetsnormen)
Halterna av kvävedioxid i gaturum har minskat under de senaste decennierna och 2023 var första året utan något rapporterat överskridande av miljökvalitetsnormen för dygnsmedelvärde.
Halterna av kvävedioxid har minskat i Sverige sedan början av 1980-talet, främst till följd av skärpta avgaskrav på motorfordon. Under flera år gick minskningen långsamt till följd av den ökande trafikmängden och den ökade andelen dieselfordon, men sedan 2020 har tydligt minskade halter kunnat noteras. Högre halter förekommer dock fortfarande i en del svenska tätorter.
Miljökvalitetsnormen följdes 2023
Miljökvalitetsnormen (MKN) för dygn (max 7 dygn > 60 µg/m3) har tidigare överskridits i flertalet av de kommuner som rapporterat data. Under de senaste fyra-fem åren har antalet dygnsöverskridanden dock minskat markant och 2023 var första året utan något rapporterat överskridande. Flest antal dygn över miljökvalitetsnormen rapporterades från mätstationen på Västra Esplanaden i Umeå (6 dygn), vilket innebär en klar minskning jämfört med tidigare år. I ytterligare sex kommuner förekom överskridanden av dygnsmedelvärdet, dock utan att heller där överskrida det tillåtna antalet dygn.
I de kommuner som mäter kvävedioxid i fler än ett gaturum kan halterna variera kraftigt mellan olika gaturum. Under de senaste åren har antalet överskridanden av dygnsmedelvärdet dock varit för få för att en skillnad skulle kunna noteras där, men skillnaden kan fortfarande ses i själva halterna.
Fordonstrafik och uppvärmning
De främsta källorna till utsläpp av kväveoxider är transporter, industri, el- och fjärrvärme och arbetsmaskiner. Utöver direkta utsläpp av kväveoxider sker i tätorterna även bildning av kvävedioxid från kväveoxid i närvaro av ozon.
Kvävedioxid påverkar hälsan
Kvävedioxid kan i sig bidra till en ökad känslighet och har negativa effekter på luftvägarna, såsom irritation och nedsatt lungfunktion. Personer med astma samt barn är särskilt utsatta.
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Redovisade data är framtagna av respektive kommun i enlighet med bestämmelserna i luftkvalitetsförordningen och Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet. Data för Umeå 2021–2022 ingår i diagrammet trots lägre tidstäckning med anledning av det höga antalet överskridanden.
Luftkvalitetsförordning (2010:477) (riksdagen.se)
Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2019:9)
Rapportering och uppdatering
SMHI är, på uppdrag av Naturvårdsverket, datavärd för luft.
- Kommunerna rapporterar data till datavärden varje år senast den 31 mars.
- Nästa diagramuppdatering: hösten 2025
Mer data kan hämtas via datavärden:
Beskrivning av statistiken
En beskrivning av statistiken finns i kvalitetsdeklarationen.
Kvalitetsdeklaration MI0401 – Luftkvalitet Tillstånd i miljön (pdf)
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Läs mer om luft
Här kan du bland annat läsa mer om miljökvalitetsnormerna för utomhusluft och hur luftkvaliteten kontrolleras.