Påverkan på hälsa och miljö från vedeldning

Småskalig förbränning av ved och pellets är idag en relativt stor källa till utsläpp av miljö- och hälsoskadliga luftföroreningar i Sverige. Föroreningar som släpps ut vid eldning är bland annat

• små partiklar (PM2,5 inklusive sot)
• polycykliska aromatiska kolväten (PAH)
• dioxiner.

Det är de små partiklarna som är den största bidragande orsaken till negativa hälsoeffekter och förtida dödsfall. Flera typer av PAH:er är cancerframkallande, av dessa är bens(a)pyren den mest studerade. Hur stora utsläppen av de olika föroreningarna blir beror bland annat på vilken eldstad som används, hur elden hanteras och hur veden lagrats.

Att andas in luftföroreningar, till exempel i form av vedrök, kallas för att man exponeras. Exponering för vedrök kan vara skadligt för hälsan och orsaka såväl akuta som kroniska besvär. 

Att utsättas för höga halter under kort tid kan bland annat orsaka huvudvärk, illamående, yrsel samt irritation i ögon, näsa, hals och lungor. Exponeringen kan även kopplas till nedsatt lungfunktion och ökad risk för allvarliga händelser så som stroke, hjärtinfarkt och cancer. Långvarig exponering för vedrök ökar risken för att utveckla samt förvärra kroniska sjukdomar i hjärta och lungor och leder till fler sjukhusinläggningar och förtida dödsfall. 

I forskning kring luftföroreningar och risk för olika hälsoutfall genomförs epidemiologiska studier ofta på gruppnivå. Det innebär att man jämför grupper av människor som varit olika mycket exponerade för luftföreningar och analyserar om risken att drabbas av ett visst hälsoproblem skiljer sig mellan dessa grupper. Resultaten kan användas för att säga något om relativa risker på populationsnivå, men inte för att dra några slutsatser om enskilda individer. 

Den individuella risken att drabbas av hälsokonsekvenser till följd av luftföroreningar varierar från person till person. Risken beror dels på hur den faktiska exponeringen av luftföroreningar har sett ut under livet (hur ofta och vilka halter) och dels på individuella faktorer såsom ålder, sjukdomshistorik, genetiska förutsättningar och allmänt hälsotillstånd. Barn och äldre är särskilt känsliga för luftföroreningar, men också astmatiker och andra människor som lider av luftrörs- och andningsbesvär. För dessa grupper kan även relativt låga halter av luftföroreningar ge hälsokonsekvenser. 

All exponering behöver inte leda till besvär, men då kopplingarna mellan att utsättas för luftföroreningar och vissa hälsoutfall är väl belagda är det bra att försöka hålla exponeringen så låg som möjlig. För flera luftföroreningar, inklusive små partiklar och bens(a)pyren, saknas tröskelvärden. Det finns ingen lägre gräns under vilken man har visat att halterna av dessa föroreningar är oskadliga. 

Hälsoproblem till följd av småskalig förbränning är ofta störst i tätbebyggda områden där många fastigheter eldar med ved, pellets eller andra fasta bränslen. I områden där många bor och vistas är det också fler som kan exponeras för vedröken, oavsett om de själva eldar eller inte.

Fjärrvärme eller andra uppvärmningssätt som inte ger lokala utsläpp (som till exempel värmepumpar, bergvärme, jordvärme och solfångare) är att föredra ur hälso- och miljösynpunkt i tätbebyggda områden och storstäder där halterna av luftföroreningar redan är förhöjda.

Ved är ett förnybart bränsle som ger liten långsiktig klimatpåverkan vid förbränning jämfört med fossila bränslen. Hur koldioxid från biobränsle påverkar global uppvärmning beskrivs här:

Biogena koldioxidutsläpp och klimatpåverkan

Vedeldning släpper också ut sotpartiklar som kan påverka klimatet. De svarta partiklarna absorberar solljus och värmer upp luften och även marken när de landar på markytan, särskilt på snötäckta ytor. Vedeldning är en av de största källorna till att sot sprids norr om polcirkeln, vilket påskyndar snö- och issmältning i Arktis.

Partiklar som kyler och värmer

Några faktorer som påverkar utsläppen är bland annat typen av eldstad, installationens kvalitet samt hur veden hanteras och eldas. Genom att följa några enkla råd kan man minska utsläppen av hälsoskadliga luftföroreningar väsentligt. Tänk på att elda med torr ved, ha god lufttillförsel och tända brasan i toppen. Du kan läsa mer om detta i våra vägledningar för vedeldning. 

Öppna spisar och äldre kaminer släpper ofta ut betydligt större mängder skadliga ämnen, både inomhus och utomhus. Moderna kaminer och pannor som är korrekt installerade och används på rätt sätt ger däremot avsevärt lägre utsläpp.