För att beräkna det individuella klimatavtrycket från en flygresa finns det flera olika så kallade flygkalkylatorer som kan beräkna resans klimatpåverkande utsläpp. Det finns stora osäkerheter i denna typ av uträkningar och olika flygkalkylatorer kan visa olika resultat. Det beror på att det finns många olika antaganden som behöver göras för att beräkna utsläppen.

Exempel på olika antaganden som bör beaktas är höghöjdseffekten, hur många tomma stolar som flyget antas ha, vilken typ av flygplan som används, hur stor andel ekonomi- respektive första klass-platser som finns i planet och likaså hur mycket fraktgods som finns ombord, och hur tung lasten antas vara osv.

Bunkring eller internationell bunkring är en benämning på det bränsle som tankas av ett flygplan eller fartyg med en destination som ligger utanför det land där bränslet tankas. Bunkring i Sverige innebär att fartyg eller flygplan fyllt på med bränsle i Sverige inför en internationell destination. Utsläpp från bunkring används för uppföljning av internationella transporter och Sverige rapporterar bunkringen till EU och FN.

Flyget har förutom koldioxidutsläppen även ett flertal effekter som påverkar klimatet negativt. Den så kallade höghöjdseffekten uppstår vid flygningar över cirka 8000 meter. Förbränning på hög höjd uppskattas i runda tal dubblera klimateffekten jämfört med om förbränningen sker på marknivå.

Flygets förhöjda klimatpåverkan kommer framför allt av effekter genom bildande av kväveoxider och vattenånga i den höga atmosfären. Kondensstrimmor bildas när varma och vattenrika avgaser från flygplanet möter den omgivande kalla luften vid hög höjd. Effekten av vattenångan i den kalla omgivningen blir att ispartiklar bildas.

Kondensstrimmorna har en ökande klimatpåverkan på samma sätt som moln. Molnen eller strimmorna kan både höja och sänka jordens temperatur. Moln som reflekterar inkommande ljus från solen sänker temperaturen medan moln som reflekterar solljus som nått jordens yta kan bevara värmestrålningen inom atmosfären och höja temperaturen.

Förenklat sker den kylande effekten genom molnets ovansida och den värmande effekten med molnets undersida. Kondensstrimmorna som bildas kan omvandlas till cirrusmoln eller ”fjädermoln” vilket kan höja jordens temperatur. Denna effekt är kortlivad jämfört med koldioxid som kan påverkan klimatet hundratals år men kan å andra sidan vara tusentals gånger starkare under den tiden den varar.

Även utsläpp av aerosoler, och framför allt sot och sulfat har en effekt på klimatet vid förbränning på hög höjd. Osäkerheten kring höghöjdseffekterna är stora men att de existerar råder det inga tvivel om. Ny forskning har gett indikationer på att vissa förnybara jetbränslen kan minska höghöjdseffekten något.

Det finns flera olika sätt att minska klimatbelastningen från flyg. Lösningarna för att få ner utsläppen kan dock se lite olika ut om beroende vilka platser resan sker mellan och om det gäller korta eller långa flygningar.

För korta flygningar, till exempel flygningar inom Norden, finns störst potential genom att genomföra resan med alternativa färdmedel så som tåg, om sådan förbindelse står som alternativ. Om flyget drivs med biobränsle finns potential att minska utsläppen och begränsa klimatpåverkan. Även energieffektiva flygplan och elflyg har en potential att reducera utsläppen. Till exempel kan en liten uppåtriktad del, sådan som ofta syns längst ut på vingspetsen på nyare plan, reducera bränsleanvändningen med upp till fem procent.

Vid längre flygrutter är den tekniska utmaningen större för el- och hybridplan och tillgången på biobränsle för det internationella flygandet är än så länge mycket begränsat. De långa resorna sker dessutom i regel på högre marschhöjd där höghöjdseffekterna uppstår. I och med den höga tillväxttakten för det internationella flygandet behöver resandet minska i väntan på att tillförlitliga tekniska lösningar finns att tillgå för ett mer fossilsnålt internationellt flyg.

Sedan år 2012 ingår europeiskt flyg i EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS). EU-ETS har dock av flera skäl en i praktiken ganska marginell påverkan på flygets utsläpp, även om priserna på utsläppsrätterna stiger.

International Civil Aviation Organization (ICAO) är ett FN-organ för internationellt flyg. ICAO har satt upp två mål för att begränsa sin klimatpåverkan: från år 2009 ska medlemsländernas flygflottor bli i genomsnitt 1,5 procent bränsleeffektivare per år, och en klimatneutral tillväxt i växthusgasutsläppen ska nås från och med år 2020.

För att kunna få en klimatneutral tillväxt har ICAO skapat ett system för kompensationsåtgärder i andra sektorer och länder. Systemet kallas CORSIA, Carbon Offsetting and Reduction Scheme for International Aviation. I CORSIA ska flygbolag kunna köpa utsläppsenheter som ska reducera växthusgasutsläpp i olika delar av världen. Systemet omfattar dock dels bara de utsläpp som överstiger 2019–2020 års utsläpp, det är bara ökningen som ska kompenseras, dels omfattas inte inrikes flyg och inte heller den så kallade höghöjdseffekten. Systemet kommer alltså att täcka en mycket liten del av flygets globala klimatpåverkan.

Det är alltid bättre att undvika att ge upphov till utsläpp om du vill minska din klimatpåverkan. Men om det inte går så kan du klimatkompensera. Att klimatkompensera innebär att du betalar för en minskning av en angiven mängd utsläpp någon annanstans eller att mängden utsläpp tas upp i skog och mark.

Det finns olika sätt att klimatkompensera. Det vanligaste är att köpa en utsläppsminskning som skapats genom klimatkompensationsprojekt, ofta i fattigare länder. Typiska projekt kan exempelvis vara energiåtgärder där fossila bränslen ersätts med förnybar energi, till exempel genom övergång till renare spisar eller genom att installera solpaneler. Andra projekt kan syfta till att öka upptaget och lagringen av koldioxid genom exempelvis trädplanteringar.

För att öka sannolikheten att utsläppsminskningen är verklig och bestående bör projekten vara certifierade enligt någon av de standarder som har utvecklats.