Sveriges klimatarbete

Sveriges långsiktiga klimatmål innebär att utsläppen av växthusgaser ska vara nettonoll år 2045 för att därefter uppnå negativa utsläpp. På vägen mot klimatneutralitet finns etappmål som ska uppnås.

Här kan du läsa mer om Sveriges klimatpolitiska ramverk och klimatmålen, hur de följs upp och vilka åtaganden Sverige har inom EU:s klimatmål.

Klimatpolitiskt ramverk

2017 antog Sverige ett klimatpolitiskt ramverk som består av en klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Det klimatpolitiska ramverket är en nyckelkomponent i Sveriges bidrag för att leva upp till Parisavtalet.

Syftet med ramverket är att skapa långsiktiga förutsättningar för att Sverige ska nå sina klimatmål. Klimatlagen fastställer att regeringen har ett ansvar att föra en politik som utgår från klimatmålen. Det innefattar dessutom att regeringen ska rapportera om utvecklingen som görs bland annat genom en årlig klimatredovisning. I klimatredovisningen ska regeringen redogöra för utsläppsutvecklingen och beskriva de viktigaste beslut som tagits under året och dess effekter.

Sveriges klimatpåverkande utsläpp

Det finns olika sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp. Det är främst den geografiska omfattningen som skiljer sig, men även metoden för beräkningarna.

För uppföljning av Sveriges klimatmål omfattas endast de utsläpp som uppstår inom Sveriges gränser, de så kallade territoriella utsläppen. Det innebär att utsläpp från varken internationella transporter eller utsläpp och upptag från markanvändning och skogsbruk ingår i de svenska klimatmålen. De territoriella utsläppen är det huvudsakliga måttet och bygger på internationellt överenskomna metoder och riktlinjer.

För att belysa olika aspekter av vår klimatpåverkan publicerar Naturvårdsverket och SCB även konsumtionsbaserad statistik. Det är ett kompletterande mått som tar hänsyn till klimatpåverkan som svensk konsumtion orsakar i Sverige och andra länder.

Internationella åtaganden

Utöver nationella klimatmål har Sverige även internationella åtaganden som ett av EU:s medlemsländer. Sverige förväntas bidra till EU:s klimatmål genom att minska utsläppen med en andel som regleras genom det så kallade ansvarsfördelningsbeslutet (ESD). Varje medlemsland har enligt beslutet ett eget mål. De utsläpp som omfattas av EU:s klimatmål ingår i den så kallade icke-handlande sektorn. I den handlande sektorn ingår till exempel utsläpp från inrikes transporter, jordbruk, avfallsbehandling, egen uppvärmning av bostäder och lokaler samt en liten del av utsläpp från industrin som inte omfattas av utsläppshandelssystemet.

Läs mer om Sveriges klimatarbete