Plastavfall
Det finns mycket plast i svenska avfallsflöden och en stor del går till förbränning istället för att bli nya produkter. Plastavfall hamnar även i naturen där det kan orsaka stora problem.
Mycket plast används och blir sedan avfall
Plast som produceras och används blir till slut uttjänt och till avfall som måste samlas in och behandlas. I Naturvårdsverkets plastkartläggning som baseras på siffror från år 2023 uppskattades den total mängden plast i Svenska avfallsflöden till cirka 1,7 miljoner ton (exklusive import av avfall).
Största delen av plasten som blir avfall går till energiåtervinning eller bränsle inom industrin. Totalt materialåtervanns cirka 141 000 ton av det svenska plastavfallet under 2023. Det motsvarar cirka 8 procent av de kartlagda plastavfallsflödena (exklusive import av avfall till energiutvinning), eller knappt 13 procent av mängden plastråvara som sattes på marknaden i Sverige samma år. Återvinningsgraden kan dock vara underskattad. Om man antar att även utsorterat plastavfall från industrin och importerat grönlistat plastavfall materialåtervinns (relativt rena flöden) skulle materialåtervinningen uppgå till cirka 25 procent av de kartlagda svenska plastavfallsflödena. Det saknas dock information om hur dessa flöden hanteras.
Pantflaskor i plast och delar av förpackningsplasten är kategorier som materialåtervinns i högre grad.
Mycket plastavfall hamnar i naturen
Mycket av skräpet i naturen är olika plastprodukter. Där kan det orsaka stora problem för levande organismer. Majoriteten av skräpet i våra marina miljöer kommer från land och följer med i dagvatten och bäckar ut i sjöar och hav. Nedskräpning av plast är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i haven.
Mer plastavfall behöver återanvändas eller materialåtervinnas
Energiutvinning i till exempel el- och fjärrvärmeanläggningar är ett resurseffektivt sätt att ta om hand om giftig, kontaminerad eller utsliten plast. Plastförbränningen ger dock utsläpp av växthusgaser. Plasten som används kommer huvudsakligen från fossil råvara. I dag förbränns plast som skulle kunna återanvändas eller materialåtervinnas och det behöver förändras. Vid materialåtervinning blir plastavfallet nya plastprodukter.
Mål för öka återvinningen och insamlingen samt minska användningen
Förpackningar, plastbärkassar och bygg- och rivning är några områden där det finns mål eller krav på sortering.
Förpackningar
EU:s förordning om förpackningar och förpackningsavfall (PPWR) innehåller bland annat dessa mål:
- Förpackningsavfall ska år 2030 ha minskat med 5 procent jämfört med 2018.
- Senast den 31 december 2025 ska minst 50 % av plastavfallet från plastförpackningar materialåtervinnas (i viktprocent).
- Senast den 31 december 2030 ska minst 55 % av plastavfallet från plastförpackningar materialåtervinnas (i viktprocent).
För plastflaskor för dryck finns även europeiska insamlingsmål. Det hänger också ihop med målen att mer ska materialåtervinnas. 2025 ska 77 procent samlas in i syfte att materialåtervinnas och 2029 höjs målet till 90 procent. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att uppnå målet. Åtgärderna kan till exempel vara pantsystem.
Plastbärkassar
Sedan 2016 finns ett mål inom EU om att minska förbrukningen av plastbärkassar till 90 stycken per person år 2019 och till 40 stycken år 2025 (eller motsvarande mål i vikt).
Bygg- och rivningsavfall
Byggsektorn är en stor användare av plast, och använder cirka 20 procent av all plast som används i Sverige, och har därmed goda förutsättningar att bidra till hållbar plastanvändning. I avfallsförordningen finns en bestämmelse att plastavfall från byggnation och rivning ska sorteras ut separat i minst en fraktion (utöver plastförpackningar). Vägledning för utsortering finns här.