Miljökvalitetsnormer för utomhusluft
Ta fram åtgärdsprogram
Krav på framtagande av åtgärdsprogram för utomhusluft samt beslutade och föreslagna åtgärdsprogram.
Syftet med åtgärdsprogram är att lägga fast de mest kostnadseffektiva och i övrigt mest lämpade åtgärder och styrmedel som kommuner och myndigheter ska vidta så att normerna följs inom utsatt tid, eller om tiden redan passerat – snarast möjligt.
Genom sitt breda tillämpningsområde kan åtgärdsprogrammen omfatta alla myndigheter och kommuner som kan påverka möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna. Rätt tillämpade leder programmen till effekter som innebär att ett antal samhällsaktörer bidrar till att normerna följs.
De normer som har visat sig vara svårast att följa är normerna för partiklar (PM10) och kvävedioxid. Trafiken har ofta visat sig vara den största orsaken till de för höga halterna i utomhusluften.
För mer ingående information om åtgärdsprogram, läs vår vägledning Luftguiden.
När ska åtgärdsprogram tas fram?
Om kontrollen av utomhusluften visar att en miljökvalitetsnorm kan antas komma att överskridas ska kommunen omedelbart underrätta Naturvårdsverket och berörda länsstyrelser. Uppgifter enligt 34-35 §§ Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (2019:9) ska redovisas. Naturvårdsverket utreder därefter behovet av åtgärdsprogram. Om bedömningen görs att åtgärdsprogram behövs är det som huvudregel den berörda länsstyrelsen eller kommunen som ska ta fram och fastställa programmet, se 30 samt 31–32 §§ luftkvalitetsförordning 2010:477. Vid oenighet kan frågan överlämnas till regeringen.
Åtgärdsprogram ska omprövas vid behov, och minst vart sjätte år.
Vad ska ett åtgärdsprogram omfatta?
Enligt 5 kapitlet miljöbalken och 6 § luftkvalitetsförordning 2010:477 ska åtgärdsprogrammet omfatta
- underlag om halter, källor, effekter av redan vidtagna åtgärder med mera
- de åtgärder som kommuner och myndigheter behöver vidta för att angivna miljökvalitetsnormer ska kunna följas
- vilka kommuner och myndigheter som ska vidta åtgärderna och när åtgärderna behöver vara genomförda
- fördelning av krav på förbättring mellan olika källor
- den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bidrar till att normen följs (enbart för gränsvärdesnormer enligt 5 kapitlet 2 § punkt 1 miljöbalken)
- en analys av programmets konsekvenser från allmän och enskild synpunkt
- hur kommuners och myndigheters kostnader för åtgärderna ska finansieras
- ett samrådsförfarande med samrådsredovisning.
Åtgärdsprogrammet kan även behöva en miljöbedömning enligt 6 kapitlet miljöbalken.
När åtgärdsprogrammet har fastställts ska tillämpliga uppgifter i Bilaga 7 i föreskrifterna (NFS 2019:9) redovisas till Naturvårdsverket. Det är därför lämpligt att även ha detta i åtanke under framtagandet.
Beslutade åtgärdsprogram
Den som fastställer ett åtgärdsprogram ansvarar för att programmet ska finnas tillgängligt på internet och det ska vara möjlighet att följa genomförandet.
Här finns de åtgärdsprogram som hittills har fastställts för olika kommuner, län eller regioner. Samtliga program har tagits fram till följd av överskridande av miljökvalitetsnormerna för partiklar (PM10) och/eller kvävedioxid (NO2).
Åtgärdsprogram för minskning av skadliga partiklar (PM10) i Visby (pdf 2 MB)
Miljökvalitetsnormer för luft (Länsstyrelsen Västra Götaland)
Vad gör vi för att förbättra luften? (Linköpings kommun)
Handlingsplan för att förbättra luften i Luleå centrum (Luleå kommun)
Åtgärdsprogram för partiklar (Piteå kommun)
Luften utomhus (Skellefteå kommun)
Frisk luft i Sundsvall (Sundsvalls kommun)
Åtgärdsprogram för renare luft (Umeå kommun)
Åtgärdsprogram för bättre luftkvalitet (Uppsala kommun)
Avslutade åtgärdsprogram
För flera åtgärdsprogram har det beslutats att arbetet med åtgärdsprogrammet är klart och att miljökvalitetsnormen bedöms följas. Innan beslut om avslutande rekommenderar vi att man rådgör med Naturvårdsverket.
Följande åtgärdsprogram är avslutade:
Göteborg, PM10, 2012 (pdf 67 kB)
Norrköping, PM10, 2015 (pdf 177 kB)
Stödfunktioner
För mätning, modellering och rapportering/datahantering av utomhusluft finns tre stödfunktioner.
Referenslaboratoriet för tätortsluft – mätningar
Referenslaboratoriet för tätortsluft – mätningar innehas av ACES vid Stockholms universitet. Referenslaboratoriets roll är att stödja kommunerna i frågor om kvalitetssäkring, val av mätmetod/mätutrustning etcetera. Referenslaboratoriet bistår även Naturvårdsverket vid likvärdighetsbedömningar av mätmetoder/mätutrustning.
Referenslaboratoriet för tätortsluft – mätningar (aces.su.se)
Referenslaboratoriet för tätortsluft – modeller
Referenslaboratoriet för tätortsluft – modeller innehas av SMHI. Detta referenslaboratorium har inrättats för att ge kommunerna vägledning kring strategier för modellberäkning, val av beräkningsmodell etcetera.
Datavärdskap för luftkvalitet
Datavärdskap för luftkvalitet innehas av SMHI. Datavärdens roll är att ta emot de resultat som kommunerna årligen rapporterar till följd av sin kontroll samt att lagra, kvalitetssäkra och tillgängliggöra dessa. Data finns att hämta på SMHI:s webbplats.
Luftdata i diagram
Läs mer om luft
Här kan du bland annat läsa mer om miljökvalitetsnormerna för utomhusluft och hur luftkvaliteten kontrolleras.