Lokala styrmedel och åtgärder

Det luftvårdsarbete som sker på lokal och regional nivå är grundläggande för att nå miljömålet Frisk luft, och följa lagstadgade miljökvalitetsnormer. Det finns en rad olika styrmedel och åtgärder som kommuner och landsting/regioner kan tillämpa för att uppnå renare luft i den lokala och regionala miljön.

I arbetet med att införa lämpliga åtgärder och styrmedel för att sänka halterna av luftföroreningar är det viktigt att först ha en bra bild av vilka källor som orsakar höga halter samt hur halterna ser ut över tid.

I de fall då dygnshalterna tidvis är höga ger utsläppen i närmiljön generellt ett betydligt större bidrag till den totala halten än under perioder med mer normala halter. Åtgärder som ger effekt just under dessa dagar med de högsta halterna kan påtagligt öka förutsättningarna att klara normens nivåer för dygn och eller timme.

kallbidrag.jpg

Figuren visar exempel på hur källbidragen kan variera längs med en gata/väg under dagar med normala respektive höga halter (undantag finns).

Här nedan ges några exempel på lokala styrmedel och åtgärder som bidrar till lägre utsläpp och halter av luftföroreningar från vägtrafik respektive vedeldning, som är de utsläppskällor på lokal nivå som oftast bidrar till höga halter av luftföroreningar i Sverige.

Vägtrafik

Miljözoner för tunga fordon

Enligt trafikförordningen (1998:1276) har kommuner rätt att inom utpekade zoner utestänga tunga lastbilar och bussar som inte uppfyller vissa miljöklasser. Miljözoner har införts i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Helsingborg, Lund, Umeå och Mölndal.

Om miljözoner för tunga fordon på Transportstyrelsens webbplats

Utvärdering av miljözon för tunga fordon i Stockholm av SLB Analys (pdf)

Utvärdering av miljözon för tunga fordon i Göteborg av Ecotraffic (pdf)

Miljözoner för lätta fordon

Regeringen aviserade våren 2018 att kommuner från den 1 januari 2020 kommer att få möjlighet att inom utpekade zoner utestänga lätta fordon som inte uppfyller vissa miljöklasser.

Om miljözoner för lätta fordon på Regeringens webbplats

Trängselskatt

Trängselskatt regleras i en lag (2004:629) som infördes 2005 för att minska trafiken under rusningstid vilket därmed även förbättrar luftkvaliteten. Lagen är utformad så att den kan tillämpas i tätorter över hela landet. För närvarande tillämpas trängselskattesystemet i Stockholm och Göteborg.

Rapport "Konsekvensanalys av halverad trängselskatt och infrastrukturavgift för elbilar"

Miljökrav vid upphandling

I offentlig upphandling av fordon och drivmedel kan offentliga aktörer ställa krav som gör att utsläppen av luftföroreningar från offentlig verksamhet och offentligt upphandlad verksamhet minskar. Vid upphandling av entreprenader tillämpar Trafikverket, Stockholm, Göteborg och Malmö gemensamma krav på bränsle, ålder, avgasutsläpp och utrustning för utsläppskontroll av lastbilar och arbetsmaskiner.

Om upphandling av fordon på Upphandlingsmyndighetens webbplats

Om upphandlingskrav i entreprenader på Trafikverkets webbplats

Samordnade varutransporter

Kommunal samordnad varudistribution kan minska lastbilstrafiken, särskilt för kommuner som använder sig av många små leverantörer med egna lastbilar. Det finns ett antal kommuner som antingen själva eller tillsammans med andra kommuner samordnat varutransporter och på så sätt minskat både utsläpp från lastbilstransporter och kostnaderna för den.

Sveriges kommuner och regioners handbok för samordning av godstransporter

Utvärdering av samordnad varudistribution i Södertörns kommuner (pdf, ivl.se)

Sänkt hastighet på vissa gator

Utsläpp av föroreningar från vägtrafik ökar generellt med högre hastigheter. Genom att sänka hastigheten på vissa gator kan därför halter av föroreningar i luften minska. Denna typ av åtgärd har vidtagits i bland annat Stockholm, Göteborg och Uppsala samt av Trafikverket på vissa vägsträckor av E4 och E18 i Stockholms län.

Om trängselskatt på Transportstyrelsens webbplats

Utvärdering av luftkvaliteten i Göteborgsområdet med och utan trängselskatt av Göteborgs stad (pdf, Trafikverkets webbplats)

Trängselskattens inverkan på utsläpp och luftkvalitet i Stockholm av SLB-analys (pdf)

Dubbdäcksförbud på viss väg, vägsträcka eller område

Sedan 2009 får kommuner besluta om förbud mot fordonstrafik med dubbdäck för en viss väg eller vägsträcka (förordning 2009:985). Sådana förbud har meddelats för Hornsgatan, Fleminggatan och Kungsgatan i Stockholm, Odinsgatan/Friggagatan i Göteborg och Kungsgatan i Uppsala. 2011 utvidgades rätten att meddela dubbdäcksförbud till att även omfatta samtliga vägar inom ett visst område (förordning 2011:912). Än så länge har ingen kommun meddelat ett sådant förbud.

Utvärdering av dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan av SLB-analys (pdf)

Vad dubbdäcksförbudet på Hornsgatan har betytt för luftkvaliteten av SLB-analys (pdf)

Utvärdering av dubbdäcksförbudets effekt på luftkvaliteten på Friggagatan av Göteborgs stad

Informationsinsatser om dubbdäck

I Stockholm har det under flera år genomförts annonskampanjer för att få fler bilister att välja dubbfria däck. Detta då redan vidtagna åtgärder hittills inte varit tillräckliga för att klara miljökvalitetsnormen för partiklar samt EU:s gränsvärden.

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad vintern 2017/2018 (pdf, SLB-analys)

Dubbdäcksandelar i kommuner inom Östra Sveriges luftvårdsförbund jan–mars 2016 (pdf SLB-analys)

Attitydundersökning vinterdäck 2016 CMA Research AB (pdf 1 MB)

Dammbindning

Dammbindning vidtas för att minska uppvirvling av vägdamm. En saltlösning sprayas på vägbanan så att den hålls fuktig och därmed förhindras att damm emitteras upp och ökar partikelhalten (PM10) i luften. Dammbindningsåtgärder vidtas av Trafikverket samt även lokalt i bland annat Stockholm, Göteborg, Jönköping, Norrköping, Uppsala och Örnsköldsvik.

Driftåtgärder mot PM10 i Stockholm: utvärdering av vintersäsongen 2017–2018 av VTI och SLB-analys

Driftåtgärder mot PM10 i Stockholm: utvärdering av vintersäsongen 2016–2017 av VTI och SLB-analys

Driftåtgärder mot PM10 i Stockholm: utvärdering av vintersäsongen 2015–2016 av VTI och SLB-analys

Driftåtgärder mot PM10 i Stockholm: utvärdering av vintersäsongen 2014–2015 av VTI och SLB-analys (pdf) 

Driftåtgärder mot PM10 i Stockholm: utvärdering av vintersäsongen 2013–2014 av VTI och SLB-analys (pdf) 

Förbättrad vägrengöring efter vintersäsong

En intensifierad och tidigarelagd sandupptagning efter vintersäsongen utförs i bland annat Uppsala och Stockholm för att minska partikelhalten (PM10) i luften. I direkt anslutning med sandupptagningen städas därefter gatorna med vakuumsug eller högtryckstvätt med supersug.

Beteendepåverkande åtgärder inom transportplaneringen

Att jobba med beteendepåverkande åtgärder kan vara ett effektivt sätt att minska utsläpp av luftföroreningar från bilresor. Många kommuner har länge jobbat målinriktat med att bearbeta individers attityder genom att marknadsföra hållbara alternativ till bilen, en metod ofta refererad till som Mobility Management. Det kan handla om att informera och marknadsföra i syfte att få fler att cykla, samåka, nyttja bilpool, använda lånecyklar, öka andelen resfria möten, tillämpa eco-driving med mera.

Kunskapssammanställning om effekter av beteendepåverkande åtgärder inom transportplaneringen av Gröna bilister

Andra trafikrelaterade åtgärder

För att begränsa luftföroreningar från trafiken vidtar flera kommuner även andra åtgärder. Exempel på detta är utökad kollektivtrafik, förbättrade cykel- och gångvägar, minskade parkeringsmöjligheter, samordnade varutransporter samt omläggning av tung godstransport till järnväg. Sådana åtgärder har bland annat vidtagits i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala och några av dessa åtgärder går att läsa mer om i en skrift från Miljödepartementet 2013.

Informationsmaterialet Så blev vår luft renare – En skrift med lösningar på problemen med luftkvaliteten (Regeringens webbplats)

Vedeldning

Tillfälligt förbud mot småskalig fastbränsleeldning

För att hindra olägenheter för människors hälsa har kommuner möjlighet att, med stöd av förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, meddela ”tillfälligt förbud mot småskalig eldning med vissa fasta bränslen inom särskilt angivna områden”.

Begränsa störningar från vedeldning

Vid behov kan kommunen via sin tillsyn ställa krav på att enskilda fastighetsägare ska vidta åtgärder för att begränsa störningar från vedeldning (miljöbalken 26 kap. 9 §).

Informera om eldningsbeteende som ger låga utsläpp

Ett sätt att begränsa utsläppen från vedeldning är att elda på ett sätt som gör att utsläppen av luftföroreningar blir så låga som möjligt. Naturvårdsverket har därför tillsammans med andra myndigheter, kommuner, forskare, kamintillverkare och sotare tagit fram råd om hur man kan minimera miljö- och hälsofarliga utsläpp vid vedeldning.

Elda med ved i kamin, spis och ugn

Elda med ved i panna

Utbyggnad av fjärrvärme

En åtgärd som i många kommuner har haft stor betydelse för att minska utsläpp av luftföroreningar från uppvärmning av hushåll är fjärrvärmeutbyggnad. Fjärrvärmeverk, som ofta har relativt bra reningsteknik jämfört med enskilda villapannor, ger generellt betydligt mindre problem med höga halter av partiklar i tätorter jämfört med villapannor.