Tillsynsvägledning

Tillsyn på avloppsreningsverk

Dammar vid avloppsreningsverk

Här hittar du som ska bedriva tillsyn på avloppsreningsverk information om tillsyn.

Avloppsreningsverken är en källa till utsläpp av förorenat vatten. Förorenat avloppsvatten kan bidra till övergödning och syrebrist i våra sjöar och hav. Tillsynen är ett viktigt redskap för att främja en hållbar utveckling och att kontrollera regelefterlevnad.   

Den här vägledningen vänder sig till

Tillsynsvägledningen vänder sig till dig som arbetar med tillsyn av avloppsreningsverk på en tillsynsmyndighet.

Bra att veta

Den här sidan kommer succesivt att fyllas på med mer material. Vill du läsa mer om tillsyn enligt miljöbalken finns det här:

Tillsyn enligt miljöbalken

Avloppsledningsnät

Ett system av ledningar för uppsamling och transport av avloppsvatten.

Avloppsvatten

Spillvatten eller annan flytande orenlighet, vatten som använts för kylning, vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning, eller vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats. Förenklat kan sägas att avloppsvatten utgörs av spillvatten och dagvatten.

Bräddat avloppsvatten

Orenat eller ofullständigt renat avloppsvatten som släpps ut från ledningsnät eller avloppreningsanläggning och som inte leds via den provtagningspunkt som används för behandlat utgående avloppsvatten.

Bräddavlopp

En anordning för avledning av överflödsvatten i magasin, bassäng eller ledning. Bräddavlopp på avloppsledning i ett kombinerat system dimensioneras för att aktiveras när vattenflödet uppnår viss storlek.

Dagvatten

Nederbördsvatten, det vill säga regn- eller smältvatten, som inte tränger ned i marken utan avrinner på markytan.

Drän(-erings)vatten

Vatten som avleds genom dränering.

Eutrofiering

Eutrofiering, eller övergödning, innebär en ökad halt näringsämnen i vatten, särskilt kväve- eller fosforföreningar, som leder till ökad tillväxt av alger och högre former av växtlighet, så att balansen mellan organismerna i vattnet störs och vattenkvaliteten påverkas negativt.

Hushållspillvatten

Spillvatten från bostäder och serviceinrättningar, vilket till övervägande del utgörs av klosettvatten samt bad-, disk- och tvättvatten.

Kombinerad ledning

En (enda) ledning för gemensam uppsamling och transport av spill- och dagvatten.

Maximal genomsnittlig veckobelastning (max gvb)

Maximal genomsnittlig vecka kan ses som ett statistiskt mått för beräkning och används normalt för att bestämma organisk belastning. 7 § NFS 2016:6 förtydligar att maximal genomsnittlig veckobelastning motsvarar en genomsnittlig dygnsbelastning under den normalt högst belastade veckan under året.

Maximal genomsnittlig veckobelastning, max gvb

  • Max gvb tätbebyggelse avser den maximala genomsnittliga veckobelastning som genereras i en tätbebyggelse under året och anger tätbebyggelsens storlek. Parametern är styrande för vilka reningskrav som ska gälla enligt Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2016:6 och EU:s avloppsdirektiv.
  • Max gvb inkommande avser den maximala genomsnittliga veckobelastning som tillförs avloppsreningsverket under året; hänsyn ska inte tas till exceptionella vädersituationer, exempelvis sådana som uppstår till följd av kraftig nederbörd. Här avses den faktiska, uppmätta belastningen som kommer in till reningsverket ett specifikt år.

Maximal genomsnittlig veckobelastning

Personekvivalent (pe)

Motsvarar den mängd förorening som en person normalt kan antas ge upphov till per dygn. Vanligen avses biokemiskt nedbrytbart organiskt material mätt som syreförbrukning under sju dygn (BOD7).

  • Antalet personekvivalenter (pe) beräknas som kvoten mellan föreningsbelastningen med avseende på BOD7 och den specifika föroreningsmängden 70 g BOD7 per pe och dag.
  • Antalet personekvivalenter (pe) kan också beräknas som kvoten mellan föreningsbelastningen med avseende på BOD5 och den specifika föroreningsmängden 60 g BOD5 per pe och dag.

Recipient

Betyder mottagare. För utsläpp kan mottagare vara atmosfär, vatten- eller markområde. I avloppssammanhang avses normalt ett vattenområde som tar emot utsläpp av orenat eller renat avloppsvatten. För infiltrationsanläggningar är omgivande mark och i förlängningen anslutande grundvattenmagasin recipienten.

Retention

Innebär att näringsämnen och andra substanser fastläggs i eller avskiljs från mark- eller vattenområden genom naturliga biogeokemiska processer.

Separat ledning

En ledning för separat uppsamling och transport av antingen spillvatten (spillvattenledning) eller dagvatten (dagvattenledning).

Spillvatten

Förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar och dylikt. Kan delas upp i hushållspillvatten och icke-hushållsspillvatten.

Tillskottsvatten

Vatten som inte är spillvatten men som avleds i ett spillvattenförande ledningsnät, det vill säga separerat eller kombinerat.

Beslutsstöd för tillskottsvatten – Verktyg för vattenbalans, nulägesanalys och åtgärdsvärdering (pdf, svensktvatten.se)

Vattenområde

Ett område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd.

Övergödning

Övergödning, eller eutrofiering, innebär en ökad halt näringsämnen i vatten, särskilt kväve- eller fosforföreningar, som leder till ökad tillväxt av alger och högre former av växtlighet, så att balansen mellan organismerna i vattnet störs och vattenkvaliteten påverkas negativt.

Ingen övergödning

Havs- och vattenmyndigheten samordnar arbetet med miljömålet Ingen övergödning:

Övergödning (havochvatten.se)

Planering och genomförande av tillsyn

Följande tillsynsvägledningar finns framtagna gällande avloppsreningsverk.

    Stöd för planering

    Naturvårdsverket har tagit fram ett stöd för att planera tillsynen över tillståndspliktiga avloppsreningsverk. Stödet har inte ambitionen att täcka in all tillsyn som kan vara relevant, utan lyfter fram det som är viktigast att kontrollera ur ett nationellt perspektiv.

    Syftet är att stötta planeringen av den egeninitierade tillsynen. För alla de prioriterade tillsynsområdena behöver en löpande tillsyn ske, en bastillsyn. Tillsynen ska kunna bekräfta lagefterlevnad. Om tillsynsmyndigheten inte på goda grunder kan bekräfta lagefterlevnad inom ett tillsynsområde behöver tillsynsmyndigheten fokusera på frågan, genom riktad tillsyn, till dess att lagefterlevnad kan bekräftas. Varje tillsynsmyndighet kan gå in i listan utifrån sina tidigare erfarenheter av tillsynsobjekten.

    Prioriteringen ger en strategi för i vilken ordning tillsynsmyndigheten behöver kontrollera och verifiera lagefterlevnad. Under en treårsperiod så bör myndigheten ha skapat sig en bild av samtliga områden även om inte alla tillsynsområden ”är i mål”. Vad som är viktigast att kontrollera är relativt konstant över tid. Prioriteringslistan kan därför vara ett stöd för tillsynsplaneringen även i ett längre perspektiv än tre år. 

    Prioriteringslista för planering av tillsyn över tillståndspliktiga avloppsreningsverk (pdf 620 kB)

    Avgränsning

    Prioriteringslistan avser tillsyn över tillståndspliktig avloppsreningsanläggning. Ledningsnätet ingår inte. Prioriteringslistan är skriven för tillståndspliktiga avloppsreningsverk, men kan med fördel även användas för tillsyn av mindre anläggningar.

    Myndigheternas roller och ansvar gällande tillsyn på avloppsreningsverk 

    Ansvarsfördelning inom tillsyn av avloppsreningsverk. Läs mer om vem som gör vad här

    Avlopp

    Några begrepp

    I prioriteringslistan förekommer några begrepp som är vanligt förekommande men som saknar legal definition eller närmare anvisningar om vad som avses. Gemensam nämnare är att de alla beskriver en delmängd av egenkontrollen. 

    I detta sammanhang avser kontrollprogram en sammanställning över alla återkommande provtagningar och mätningar som behövs för att följa villkor, föreskrifter eller som i övrigt följer av ansvaret att ha kunskap om verksamhetens påverkan på miljön. Verksamhetsutövaren utformar kontrollprogrammet. Delar av kontrollprogrammet kan dock följa av tillståndsbeslut och föreskrifter. 

    Periodisk besiktning avser i detta sammanhang en regelbundet återkommande besiktning utförd av en opartisk och sakkunnig besiktningsman. Den periodiska besiktningen är en del av egenkontrollen och syftar till att verksamhetsutövaren ska kunna säkerställa att tekniska installationer och annan utrustning för drift och kontroll fungerar samt att rutiner för drift, skötsel och underhåll är ändamålsenliga.

    En likartad återkommande genomgång kan också utföras av verksamhetsutövaren själv förutsatt att denne har tillräcklig kunskap samt att personal som utför genomgången inte också har ansvar för driften. Behovet av en besiktning av en opartisk aktör får bedömas i varje enskilt fall. Mycket talar dock för att en periodisk besiktning kan vara en lämplig del av egenkontrollen för avloppsreningsanläggningar.

    Oavsett vem som utför den regelbundna genomgången så behöver verksamhetsutövaren anpassa den till verksamhetens behov och förutsättningar.

    Risk är en sammanvägning av konsekvensen och sannolikheten för en händelse. Verksamhetsutövaren behöver fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna som verksamheten medför från hälso- och miljösynpunkt, se 6 § förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Med klimatförändringarna kan nya risker uppstå både relaterat till verksamheten och till hur verksamheten påverkar omgivningen.

    En bärande tanke med egenkontrollen och de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken är att verksamhetsutövaren ska minska identifierade risker genom att vidta åtgärder.

    Anläggningens tekniska delar behöver underhållas, förnyas och i vissa fall bytas ut mot delar med bättre funktion eller kapacitet. Vad som ska göras och när bör framgå av en underhållsplan. Planen bör ha sådan framförhållning att risken för påverkan på människors hälsa och miljön minimeras. Det är därför viktigt att underhållsplanen har risk- och påverkansanalysen som en utgångspunkt.

    Övrigt stöd för tillsynen