Kvävedioxid, halter i luft, gaturum, timmedelvärde 98-percentil
Halterna av kvävedioxid i gaturum har minskat under de senaste decennierna, men de är fortfarande ett problem i många tätorter. Under 2020–2021 var dock halterna betydligt lägre generellt och inga överskridanden av miljökvalitetsnormen för timme förekom.
Inga överskridanden under 2021
Halterna av kvävedioxid har minskat i Sverige sedan början av 1980-talet, främst till följd av skärpta avgaskrav på motorfordon. Höga halter av kvävedioxid är dock fortfarande ett problem i många svenska tätorter, och minskningen går nu långsamt till följd av den ökande trafikmängden och den ökade andelen dieselfordon.
Lägre halter under 2021
Miljökvalitetsnormen (MKN) för timmedelvärdet (max 175 timmar > 90 µg/m3) överskrids vanligtvis av flera av de kommuner som rapporterar data. Under 2020 och 2021 var dock halterna betydligt lägre än vanligt och miljökvalitetsnormen följdes för första gången i samtliga kommuner som rapporterat data. Den så kallade 98-percentilen (98 procent av det observerade antalet timmar är lägre än detta värde) motsvarar miljökvalitetsnormens nivå och är det som visas i diagrammet. Den högsta beräknade 98-percentilen under 2021 noterades för Gårda i Göteborg och var 78,1 µg/m3.
Flest antal timmar över MKN för timmedelvärden uppmättes vid Västra Esplanaden i Umeå följt av Gårda i Göteborg och Centralesplanaden i Örnsköldsvik , ingen av dessa överskred dock det tillåtna antalet överskridanden. Under de senaste åren kan man se en trend där antalet överskridanden av normen i gaturummen minskar.
Den del av MKN som anger att halterna får vara över 200 µg/m3 i max 18 timmar överskreds inte heller under 2020. Antalet timmar med halter över 200 µg/m3 uppgick som mest till en, vid Centralesplanaden i Örnsköldsvik, där mätningar skett sedan 2008.
Fordonstrafik och uppvärmning
De främsta källorna till utsläpp av kvävedioxid är fordonstrafik samt energiproduktion, uppvärmning och industrier. Utöver direkta utsläpp av kvävedioxid sker i tätorterna även bildning av kvävedioxid från kväveoxid i närvaro av ozon.
Kvävedioxid påverkar hälsan
Kvävedioxid kan i sig bidra till en ökad känslighet och har negativa effekter på luftvägarna, såsom irritation och nedsatt lungfunktion. Personer med astma samt barn är särskilt utsatta.
Kvävedioxid har även satts i samband med en tidigarelagd dödlighet. Det kan dock inte helt uteslutas att kvävedioxid då främst är en viktig markör för andra luftföroreningar i tätorter, bland annat för avgaspartiklar.
RELATERADE MILJÖMÅL
- Frisk luft
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Redovisade data är framtagna av respektive kommun i enlighet med bestämmelserna i luftkvalitetsförordningen och Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet.
Luftkvalitetsförordningen SFS 2010:477 (riksdagens webbplats)
Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2019:9)
Rapportering och uppdatering
SMHI är, på uppdrag av Naturvårdsverket, datavärd för luft.
- Kommunerna rapporterar data till datavärden varje år senast den 31 mars.
- Nästa diagramuppdatering: hösten 2023.
Mer data kan hämtas via datavärden:
RELATERADE MILJÖMÅL
- Frisk luft
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Läs mer om luft
Här kan du bland annat läsa mer om miljökvalitetsnormerna för utomhusluft och hur luftkvaliteten kontrolleras.