Kvävedioxid, halter i luft, gaturum, timmedelvärde 98-percentil

Halterna av kvävedioxid i gaturum har minskat under de senaste decennierna, men de är fortfarande ett problem i många tätorter. Under 2020 var dock halterna betydligt lägre generellt och inga överskridanden av miljökvalitetsnormen för timme förekom.

      Inga överskridanden under 2020

      Halterna av kvävedioxid har minskat i Sverige sedan början av 1980-talet, främst till följd av skärpta avgaskrav på motorfordon. Höga halter av kvävedioxid är dock fortfarande ett problem i många svenska tätorter, och minskningen går nu långsamt till följd av den ökande trafikmängden och den ökande andelen dieselfordon.

      Lägre halter under 2020

      Miljökvalitetsnormen, MKN, för timmedelvärdet (max 175 timmar > 90 µg/m3) överskrids vanligtvis av flera av de kommuner som rapporterar data. Under 2020 var dock halterna betydligt lägre än vanligt och miljökvalitetsnormen följdes för första gången i samtliga kommuner som rapporterat data. Den så kallade 98-percentilen (98 procent av det observerade antalet timmar är lägre än detta värde) motsvarar miljökvalitetsnormens nivå och är det som visas i diagrammet. Den högsta beräknade 98-percentilen under 2020 noterades för Centralesplanaden i Örnsköldsvik och var 86,9 µg/m3.

      Flest antal timmar över MKN för timmedelvärden uppmättes vid Centralesplanaden i Örnsköldsvik följt av Västra Esplanaden i Umeå och Viktoriagatan i Skellefteå. Ingen av dessa överskred dock det tillåtna antalet överskridanden. Under de senaste åren kan man se en trend där antalet överskridanden av normen i gaturummen minskar.

      Den del av MKN som anger att halterna får vara över 200 µg/m3 i max 18 timmar överskreds inte heller under 2020. Antalet timmar med halter över 200 µg/m3 uppgick som mest till tre, vid Övre Husargatan i Göteborg, där mätningar skett sedan april 2020.

      Fordonstrafik och uppvärmning

      De främsta källorna till utsläpp av kvävedioxid är fordonstrafik samt energiproduktion, uppvärmning och industrier. Utöver direkta utsläpp av kvävedioxid sker i tätorterna även bildning av kvävedioxid från kväveoxid i närvaro av ozon.

      Kvävedioxid påverkar hälsan

      Kvävedioxid kan i sig bidra till en ökad känslighet och har negativa effekter på luftvägarna, såsom irritation och nedsatt lungfunktion. Personer med astma samt barn är särskilt utsatta.

      Kvävedioxid har även satts i samband med en tidigarelagd dödlighet, men det kan inte uteslutas att kvävedioxid då främst är en viktig markör för andra luftföroreningar i tätorter, bland annat för avgaspartiklar.

      RELATERADE MILJÖMÅL

      • Frisk luft

      ANSVARIG MYNDIGHET

      • Naturvårdsverket