Förändringar vad gäller tidplan för genomförande av engångsplastdirektivet i Sverige
Regeringen har meddelat att planen är att alla förslag som innefattar genomförandet av engångsplastdirektivet ska beslutas samlat efter den 1 november 2021. Regeringen kommer fatta beslut om samtliga förordningar först efter det datumet. Fram till dess att förbud och krav om märkning är genomförda i svensk lagstiftning är det möjligt att släppa ut dessa produkter på den svenska marknaden. Enligt direktivet och EU-förordningen om märkning ska vissa produkter förbjudas och andra produkter vara märkta från 3 juli. I Sverige försenas alltså införandet. Trots det är det bra att redan nu genomföra förändringarna som om reglerna redan gäller.
Denna sida uppdateras löpande.
***
INNEHÅLL PÅ SIDAN
Om EU:s engångsplastdirektiv
Den 5 juni 2019 fattade EU beslut om ett så kallat engångsplastdirektiv som innehåller en rad åtgärder för hur medlemsländerna ska komma till rätta med vissa plastprodukters negativa påverkan på miljön. Vissa engångsartiklar av plast kommer att förbjudas medan andra ska minska i förbrukning. Andra åtgärder och förändringar är produktmärkning, informationsåtgärder, nationella minskningsmål, ökade insamlingsmål och utökat producentansvar.
De plastprodukter som regleras i direktivet är de plastprodukter som förekommer mest i mätningar av nedskräpning på land och i hav. EU-direktivet bygger på det cirkulära perspektivet, att plast ska ses som en värdefull råvara, en resurs. Det främsta målet med direktivet är att minska mängden avfall.
Medlemsländerna i EU behöver nu införa en rad krav och åtgärder för att förebygga och minska plastens negativa inverkan på miljön.
Sveriges genomförande av engångsplastdirektivet
Nu pågår arbete med att ta fram svensk lagstiftning för att leva upp till EU:s engångsplastdirektiv. Planen är att alla förslag, både på nya förordningar och ändringar i befintliga förordningar, som innefattar genomförandet av engångsplastdirektivet ska beslutas samlat. Det är möjligt först efter att riksdagen har beslutat (proposition 2020/21:198) om de ändringar i framförallt miljöbalken som innehåller de bemyndiganden som krävs för att regeringen i sin tur ska få fatta beslut om nya förordningar. Bemyndigandena föreslås träda i kraft den 1 november 2021 och först därefter kan regeringen fatta beslut om nya förordningar.
Regeringen har tagit fram en promemoria med förslag som presenterades i december 2020 och som har varit på remiss. Naturvårdsverket och andra myndigheter och aktörer kunde lämna synpunkter på förslagen fram till den 15 mars 2021. Promemorian innehåller endast förslag och förslagen kan skilja sig mot vad som sen kommer att stå i de slutgiltiga bestämmelserna.
Olika åtgärder för olika produkter
Olika åtgärder kommer att tillämpas för olika produkter. Vissa plastprodukter kommer helt förbjudas. Andra produkter behöver vi begränsa konsumtionen av, införa märkning på eller ställa krav på design och separat insamling för.
Direktivet innebär också ett utökat producentansvar för vissa produkter.
Definition av engångsprodukt i plast
En engångsprodukt i plast är enligt direktivet en produkt som helt eller delvis består av plast och som inte har utformats, konstruerats eller släppts ut på marknaden för att under sin livscykel återanvändas flera gånger genom att återfyllas eller återanvändas för samma ändamål som den utformats för.
Definitionen av plast - vad omfattas av direktivet?
Plast definieras som ett material som består av en polymer enligt REACH-förordningen, till vilken tillsatser eller andra ämnen kan ha lagts till. Den kan användas som huvudsaklig strukturkomponent i slutprodukter. Naturliga polymerer som inte har modifierats på kemisk väg undantas.
Plast som tillverkas av modifierade naturliga polymerer omfattas av direktivet. Det samma gäller för plast som tillverkas av biobaserade, fossila eller syntetiska råvaror. Även biologiskt nedbrytbar plast och polymerbaserade gummiföremål omfattas av direktivet.
Generellt gäller att en polymer som erhålls från en industriell process definieras som en modifierad polymer även om den förekommer naturligt i naturen. Det betyder att en polymer som tillverkas genom biosyntes i syntetiska odlings- och fermenteringsprocesser, exempelvis polyhydroxialkanoater (PHA), räknas som en modifierad naturlig polymer.
En polymer som däremot produceras i naturen och sedan utvinns från naturen för fortsatt bearbetning räknas som en naturlig polymer. Ett exempel är utvinning av cellulosa som sedan regenereras till viskos. Viskos och lyocell omfattas alltså inte av direktivet.Förtydliganden av definitionen av plast i direktivet finns i kommissionens vägledning om engångsplastprodukter.
Förbud mot plast i vissa produkter
Vissa plastprodukter, där fullgoda ersättningsalternativ finns, ska enligt direktivet helt förbjudas. Med fullgoda ersättningsalternativ menas att produkten redan nu finns på marknaden i annat material eller som flergångsalternativ. Förbuden ska enligt direktivet tillämpas från och med 3 juli 2021. Regeringen har meddelat att beslut om samtliga förordningar som omfattar genomförandet av engångsplastdirektivet kommer att fattas efter den 1 november 2021. Detta innebär att fram till dess att förbuden är genomförda i svensk lagstiftning så är det möjligt att släppa ut dessa produkter på den svenska marknaden.
Kravet om förbud gäller enbart de som sätter produkterna på marknaden för första gången, dvs producenterna. Och producenterna är de som tillverkar eller importerar produkterna. Övriga aktörer som säljer eller tillhandahåller dessa produkter kan fortsätta att göra det även efter att förbuden har införts i svensk lagstiftning.
Förbud mot följande engångsprodukter i plast:
- Bomullspinnar, undantag för de som används som medicinteknisk utrustning.
- Bestick (gafflar, knivar, skedar och ätpinnar).
- Tallrikar.
- Sugrör, undantag för de som används som medicinteknisk utrustning.
- Omrörare för drycker.
- Ballongpinnar.
- Produkter gjorda av oxo-nedbrytbar plast.
- Livsmedelsbehållare i expanderad polystyren (tex frigolit) med eller utan lockavsedda att konsumeras direkt och utan ytterligare beredning.
- Dryckesbehållare och muggar i expanderad polystyren (tex frigolit) inklusive korkar och lock.
Märkning av produkter
Enligt direktivet ska vissa produkter från och med den 3 juli 2021 förses med en tydlig och standardiserad märkning som visar hur produkten ska hanteras som avfall, beskriva produktens negativa miljöeffekter och förekomsten av plast i produkten. Syftet med märkningskravet är att upplysa konsumenter om korrekt hantering för att minska nedskräpning samt i vissa fall att produkten inte får spolas ned i toaletten.
Regeringen har meddelat att beslut om samtliga förordningar som omfattar genomförandet av engångsplastdirektivet kommer att fattas efter den 1 november 2021. Detta innebär att det är möjligt att släppa ut produkter utan märkning på den svenska marknaden fram till dess att kraven om märkning är genomförda i svensk lagstiftning.
Krav på märkning gäller för:
- Sanitetsbindor, tamponger och tampongapplikatorer.
- Våtservetter.
- Tobaksvaror med filter och filter som marknadsförs för användning i kombination med tobaksvaror.
- Muggar.
Produkterna ska vara märkta när de släpps ut på marknaden. Tillverkare eller importörer är de producenter som släpper ut produkter på marknaden vilket innebär att det är någon av dessa aktörer som ansvarar för att produkten är märkt.
Informationstexten på märkningen ska vara skriven på det eller de officiella språken i den eller de medlemsstater där plastprodukten för engångsbruk släpps ut på marknaden.
EU kommissionen fastställde 17 december 2020 i EU-förordningen om märkning (EU 2020/2151) hur märkningen ska se ut och placeras. Förordningen gäller direkt i Sverige så även fast kraven om märkning ännu inte är genomförda i svensk lagstiftning så finns inget som hindrar från att redan nu märka produkter i enlighet med förordningen.
Observera att det i ovanstående förordning finns felöversättningar. Rättelse till förordningen hittar du här:
Tryckoriginal (piktogram i vektoriserat format) hittar du här:
Vem är producent?
En producent är enligt direktivet alla fysiska eller juridiska personer som är etablerade i en medlemsstat och som yrkesmässigt tillverkar, fyller, säljer eller importerar och släpper ut plastprodukter för engångsbruk, fyllda plastprodukter för engångsbruk eller fiskeredskap på medlemsstatens marknad.
En producent kan även vara en fysisk eller juridisk person som genom distansavtal yrkesmässigt säljer plastprodukter för engångsbruk, fyllda plastprodukter för engångsbruk eller fiskeredskap till privata hushåll eller andra än privata hushåll.
Utökat producentansvar
Enligt principen om att förorenaren ska betala så införs ett utökat producentansvar för ett antal produkter. Det utökade producentansvaret innebär att producenterna ska stå för kostnaden för medvetandehöjande åtgärder, insamling i offentliga system samt uppstädning av sina produkter. Kravet träder i kraft i januari 2023 för befintliga producentansvar och tobaksvaror. Övriga produkters bestämmelser ska vara införda senast 31 december 2024.
Utökat producentansvar berör:
- Livsmedelsbehållare (behållare med eller utan lock som används för livsmedel som är avsedda att konsumeras direkt ur behållaren utan ytterligare beredning, till exempel behållare för snabbmat, "take-away").
- Omslag av ett flexibelt material eller en förpackning som innehåller livsmedel som är avsedda att konsumeras direkt ur förpackningen eller omslaget utan ytterligare beredning.
- Dryckesbehållare med en kapacitet av högst tre liter, till exempel dryckesflaskor inklusive korkar och lock.
- Muggar inklusive lock.
- Tunna plastbärkassar.
- Våtservetter.
- Ballonger, undantag för de som används för industriell eller annan yrkesmässig användning och som inte distribueras till konsumenter.
- Tobaksvaror med filter och filter som marknadsförs för användning i kombination med tobaksvaror.
Producentansvar för fiskeutrustning
Fiskeutrustning i plast står också för en stor del av nedskräpningen.
Producenter av fiskeutrustning i plast ska täcka kostnaderna för transport och insamling av avfall av fiskeutrustning som kommer in till hamnmottagningar.
De ska också täcka kostnaderna för åtgärder för att öka medvetenheten. Läs mer om detta i avsnittet nedan; "Ökad medvetenhet hos konsument och användare av fiskeutrustning".
Minska användningen av vissa produkter
För produkter för vilka det inte anses finnas enkelt tillgängliga alternativ ligger fokus på att minska förbrukningen. Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för detta. Åtgärderna ska innebära en mätbar minskning av förbrukningen senast 2026 jämfört med 2022.
En minskning av förbrukningen går att göra på flera olika sätt, som att erbjuda alternativa produkter som går att återanvända eller att engångsplastprodukter inte är kostnadsfria.
Minskad förbrukning omfattar:
- Livsmedelsbehållare (behållare med eller utan lock som används för livsmedel som är avsedda att konsumeras direkt ur behållaren utan ytterligare beredning, till exempel behållare för snabbmat, "take-away").
- Muggar.
Bättre design
För att minska risken för nedskräpning införs krav på förbättrad design för dryckesbehållare och att produkten endast tillåts på marknaden om de har kapsyler/lock som sitter kvar vid dryckesbehållaren under hela behållarens livslängd. En standard för detta håller på att tas fram av de europeiska standardiseringsorganisationerna. Kravet börjar gälla juli 2024.
Det införs även ett krav att dryckesflaskor i PET från och med år 2025 innehåller minst 25 procent återvunnen plast och att dryckesflaskor innehåller 30 procent återvunnen plast år 2030.
Produktkrav gäller för:
- Dryckesbehållare med en kapacitet av högst tre liter, till exempel dryckesflaskor inklusive korkar och lock. Undantag för dryckesbehållare gjorda i glas eller metall samt de som behövs för medicinska ändamål.
Ökad medvetenhet hos konsumenter av engångsplast och användare av fiskeutrustning
Medvetenheten om negativa effekter av plastprodukterna i miljön ska höjas hos konsumenter och användare av fiskeutrustning. Detta kan till exempel ske genom att informera om tillgängliga och återanvändbara alternativ, hur produkterna bäst ska tas om hand som avfall och de negativa konsekvenserna av nedskräpning. Kravet om medvetandehöjande åtgärder träder enligt direktivet i kraft 3 juli 2021. Regeringen har meddelat att beslut om samtliga förordningar som omfattar genomförandet av engångsplastdirektivet kommer att fattas efter den 1 november 2021. Detta innebär att kravet om medvetandehöjande åtgärder kommer att gälla först efter att kravet är genomfört i svensk lagstiftning.
Medvetandehöjande åtgärder berör:
- Livsmedelsbehållare (behållare med eller utan lock som används för livsmedel som är avsedda att konsumeras direkt ur behållaren utan ytterligare beredning, till exempel behållare för snabbmat, "take-away").
- Omslag av ett flexibelt material eller en förpackning som innehåller livsmedel som är avsedda att konsumeras direkt ur förpackningen eller omslaget utan ytterligare beredning.
- Dryckesbehållare med en kapacitet av högst tre liter, till exempel dryckesflaskor inklusive korkar och lock.
- Muggar inklusive lock.
- Tobaksvaror med filter och filter som marknadsförs för användning i kombination med tobaksvaror.
- Våtservetter.
- Ballonger, med undantag för de som används för industriell eller annan yrkesmässig användning och som inte distribueras till konsumenter.
- Tunna plastbärkassar.
- Sanitetsbindor, tamponger och tampongapplikatorer.
- Fiskeutrustning
Insamling
För att öka materialåtervinningen har mål införts om att öka den separata insamlingen av dryckesflaskor. 2025 ska 77 procent samlas in i syfte att materialåtervinnas och 2029 höjs målet till 90 procent. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att uppnå målet. Åtgärderna kan till exempel vara pantsystem.
Målen berör:
- Dryckesflaskor med en kapacitet av högst tre liter, till exempel dryckesflaskor inklusive korkar och lock. Undantag för dryckesbehållare gjorda i glas eller metall samt de som behövs för medicinska ändamål.
Tidslinje genomförande av EU:s engångsplastdirektiv
Innehållet i tidslinjen utgår från de krav och datum som finns i EU:s engångsplastdirektiv och Miljödepartementets förslag på hur direktivet ska genomföras i svensk lagstiftning. Vissa datum kan därför bli ändrade och en del regler kan få ett lite annat utseende när de är färdiga. Regeringen har meddelat att planen är att alla förslag som innefattar genomförandet av engångsplastdirektivet ska beslutas samlat efter den 1 november 2021. Regeringen kommer fatta beslut om samtliga förordningar först efter det datumet. Tidslinjen ska inte ses som heltäckande.
Tidslinjen uppdaterades senast 2021-06-28.