Engångsplast och andra engångsprodukter

Regeringen fattade den 3 november 2021 beslut om sex stycken nya förordningar samt om ändringar i ett flertal befintliga förordningar.

Förbud för vissa engångsprodukter i plast tillämpas i Sverige från och med 1 januari 2022. Ett nationellt förbud är att från och med 1 januari 2024 kommer engångsmuggar som innehåller mer än 15 % plast inte vara tillåtna i Sverige.

Nej, det finns det inte. Naturvårdsverket har bemyndigande att meddela föreskrifter om undantag från förbudet om det finns särskilda skäl och har därför undersökt vilka behov det kan finns av undantag från förbudet. Naturvårdsverket anser inte att de behov av undantag som framkommit i undersökningen utgör sådana särskilda skäl som behöver finnas för att Naturvårdsverket ska meddela förskrifter om undantag från förbudet.

Naturvårdsverket bedömer att engångsplastsugrör som används inom vården i vissa fall kan anses vara en medicinteknisk produkt och därmed inte omfattas av förbudet.

I artikel 2 i EU-förordning 2017/745 om medicintekniska produkter anges vad som menas med en medicinteknisk produkt. En medicinteknisk produkt är en vara som ska användas på människor för ett eller flera uppräknade medicinska ändamål. Det kan till exempel vara behandling eller lindring av sjukdom eller för en skada. I bedömningen av om ett sugrör kan undantas från förbudet måste man utgå från definitionerna i artikeln.

Förordning (EU) 2017/745 om medicinska produkter 

Plast baserad på förnybar råvara (tex majs och sockerrör) är bättre ur klimatsynpunkt än ”vanlig plast” då den i regel bidrar till lägre klimatpåverkan än fossilbaserad plast. Men, oavsett om plast är tillverkad av förnyelsebar eller fossil råvara så finns det i dagsläget inga plaster som bryts ner fullständigt i den naturliga miljön under överskådlig tid. Det gäller även det som kallas ”nedbrytbar plast”.

Plast är en potentiell risk för levande organismer både om den är intakt eller om den delvis har brutits ner. Plast – oavsett vilken typ av plast - innehåller en rad olika naturfrämmande ämnen som i sig kan utgöra ett miljöproblem. När plasten bryts ner kan dessa ämnen spridas och ha en negativ påverkan på kringliggande miljö. Så även om plasten till slut bryts ner så hinner den ha en negativ påverkan på miljön under själva nedbrytningsprocessen. Det är därför vissa vanligt förekommande engångsprodukter gjorda av det som kallas nedbrytbar plast och plast tillverkad av förnybara råvaror också förbjuds.

Det är enligt förordningen om engångsprodukter (2021:996) förbjudet att på den svenska marknaden släppa ut engångsmatlådor som innehåller expanderad polystyren. 

För att en produkt ska omfattas av förbudet ska den:

• Innehålla expanderad polystyren,
• ­Vara en engångsprodukt, och
• ­Vara en matlåda som används till snabbmat.

En engångsprodukt i plast är en produkt som:

• ­Helt eller delvis består av plast, och 
• ­Som inte har utformats, konstruerats eller släppts ut på den svenska marknaden för att under sin livscykel återanvändas flera gånger genom att återfyllas eller återanvändas för samma ändamål som den utformats för.  

En matlåda är en förpackning, med eller utan lock, som:

• ­Är formgjuten, eller förbli väsentligen oförändrad i formen efter det att innehållet läggs till eller tas bort, och
• ­Används till snabbmat.

Snabbmat är mat som:

• ­Är avsedd att ätas direkt på försäljningsstället eller tas med för att kort efter försäljningen ätas på annan plats,
• ­Är avsedd att ätas ur förpackningen, och
• ­Är färdig att ätas utan ytterligare tillagning, uppvärmning eller annan beredning som utförs av konsumenten.

Om samtliga ovanstående punkter är uppfyllda så är det en produkt som är förbjuden och den får inte släppas ut på den svenska marknaden.

Polystyren som har expanderats är förbjuden för följande engångsprodukter: 

• Dryckesbehållare 
• Engångsmuggar och engångsmatlådor 
• Korkar och lock 

Expanderad polystyren är en så kallad cellplast, det vill säga att den består av en matris av polystyren som omsluter hålrum som kan vara fyllda med luft. Polystyren kan expanderas genom olika tillverkningsmetoder. 

Krav på märkning gäller för muggar, våtservetter, sanitetsbindor, tamponger och tampongapplikatorer. Även tobaksvaror med filter och filter som marknadsförs för användning i kombination med tobaksvaror ska vara märkta.

Krav på märkning för vissa engångsprodukter i plast gäller från och med 1 januari 2022.

Enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2151 av den 17 december 2020 om fastställande av harmoniserade specifikationer för märkning av plastprodukter för engångsbruk får dock märkningen av aktuella produkter som släpps ut på marknaden före den 4 juli 2022 fästas med hjälp av klistermärken. Därefter gäller krav på tryckt eller graverad märkning, beroende på vilken produkt det rör sig om.

Ja, av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2151 av den 17 december 2020 om fastställande av harmoniserade specifikationer för märkning av plastprodukter för engångsbruk framgår hur märkningen ska se ut för de olika produktkategorierna.

I förordningen framgår även var märkningen ska placeras. Det finns en övergångsregel vilket gör det möjligt att märka produkter med ett klistermärke fram till och med den 3 juli 2022. Därefter gäller krav på tryckt eller graverad märkning beroende på produktkategori. Förordningen samt rättelse till denna (finns vissa felöversättningar) hittar du här:

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2151

Rättelse till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2151

Ja, tryckoriginal (piktogram i vektoriserat format) hittar du här:  

SUPs marking specifications (europa.eu)

Nej, om du ska släppa ut en mugg på den svenska marknaden behöver den även ha informationstexten på svenska.

Enligt engångsplastdirektivet är produkter som är tillverkade av oxo-nedbrytbar plast samt vissa produkter av expanderad polystyren förbjudna. Förbudet tillämpas i Sverige från och med 1 januari 2022.