Engångsplast och andra engångsprodukter
Frågor och svar om regler för engångsplast
På den här sidan finns svar på frågor om regler för engångsplast.
Många hanterar engångsplast i sina verksamheter och stödet på denna sida hjälper dig att avgöra om du omfattas av reglerna och på vilket sätt. Målet är att minska plastprodukters inverkan på miljön.
Sidan vänder sig till
Verksamhetsutövare, till exempel tillverkare, importörer, grossister, butiker, restauranger och arrangörer av event.
Bra att veta
Vi uppdaterar sidan löpande med nya frågor och svar. Fler frågor och svar finns även att hitta på regeringens hemsida:
Hållbar användning av engångsplast – frågor och svar (regeringen.se)
Lagstiftning, direktiv och vägledning
EU:s engångsplastdirektiv är infört i Sverige med hjälp av en rad förordningar. I Sverige är lagstiftningen lite bredare då den även omfattar vissa engångsprodukter i andra material än plast.
Nya förordningar
Förordning (2021:996) om engångsprodukter (riksdagen.se)
Förordning (2021:999) om producentansvar för ballonger (pdf, svenskforfattningssamling.se)
Förordning (2021:1000) om producentansvar för våtservetter (pdf, svenskforfattningssamling.se)
Förordning (2021:1001) om producentansvar för fiskeredskap (pdf, svenskforfattningssamling.se)
Förordning (2021:1002) om nedskräpningsavgifter (pdf, svenskforfattningssamling.se)
Ändringar i befintliga förordningar
Den 1 januari 2022 upphörde förordningen (2016:1041) om plastbärkassar. Reglerna finns nu främst i förordningen (2018:1462) om producentansvar för förpackningar. Information om regler kring plastbärkassar går nu att hitta i vägledningen om förpackningar.
Direktiv och EU-kommissionens vägledning
PM och remissvar
Lagstiftning om engångsplast
Varför behöver EU-direktivet genomföras genom nya och ändrade författningar?
Ett EU-direktiv föreskriver vilket resultat som medlemsländerna ska uppnå men lämnar åt respektive land att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet. Bestämmelser i ett direktiv kan se olika ut och ge olika stort handlingsutrymme åt länderna att själva bestämma hur bestämmelserna ska införlivas.
I engångsplastdirektivet finns det till exempel inget direkt handlingsutrymme för länderna att själva bestämma när det gäller bestämmelserna om förbud av vissa produkter och om märkningskrav.
I vilken svensk lagstiftning hittar jag bestämmelser om engångsplast?
Regeringen fattade den 3 november 2021 beslut om sex stycken nya förordningar samt om ändringar i ett flertal befintliga förordningar.
Släppa ut på marknaden
Vi har ett stort parti plastbestick i lager. Får vi sälja slut på dem även fast de är förbjudna?
Det beror på om besticken i erat lager kan anses ha släppts ut på marknaden eller inte. Engångsplastdirektivet definierar utsläppande på marknaden som det första tillhandahållandet av en produkt på marknaden i en medlemsstat (se artikel 3 p.6).
Förbud för vissa engångsprodukter i plast tillämpas i Sverige från och med 1 januari 2022. Plastbestick som släpps på marknaden först efter att förbudet trätt i kraft träffas av kraven och får inte släppas ut på den svenska marknaden.
Kommissionen har gjort en sammanställning av frågor och svar gällande begreppet släppa ut på marknaden. Dokumentet har inte antagits eller godkänts av Europeiska kommissionen och är därför inte att betrakta som en officiell ståndpunkt. Däremot kan det användas som stöd vid bedömning av om en produkt är satt på marknaden eller inte. Dokumentet hittar du här:
Produkter i lager
Vi har ett stort lager av engångsmuggar helt i plast, får vi sälja slut på dem?
Förbud mot engångsmuggar med mer än 15 % plast gäller från och med 1 januari 2024. Om ni kan sälja era muggar även efter det datumet beror på om muggarna anses släppta på marknaden eller inte. Muggar som släppts på marknaden innan den 1 januari 2024 omfattas inte av förbudet.
Engångsplastdirektivet definierar utsläppande på marknaden som det första tillhandahållandet av en produkt på marknaden i en medlemsstat (se artikel 3 p.6).
Kommissionen har gjort en sammanställning av frågor och svar gällande begreppet släppa ut på marknaden. Dokumentet har inte antagits eller godkänts av Europeiska kommissionen och är därför inte att betrakta som en officiell ståndpunkt. Däremot kan det användas som stöd vid bedömning av om en produkt är satt på marknaden eller inte. Dokumentet hittar du här:
Är det tillåtet att sälja dryckesbehållare utan fastsittande korkar/lock efter 3 juli 2024, som köptes in till lagret innan det datumet?
Om ni är producent så måste dryckesbehållare som ni tillhandahåller efter den 3 juli 2024 när kraven trätt i kraft vara utformade så att korkar och lock som är gjorda av plast är fästa vid behållaren under hela användningen.
Uttrycket tillhandahålla på den svenska marknaden gäller alla försäljningsled och inkluderar även det första utsläppandet på den svenska marknaden. Det skiljer sig alltså från begreppet släppa ut på den svenska marknaden, se definitionerna nedan. Detta innebär att även de dryckesbehållare ni köper in till ert lager före 3 juli 2024 men som ni tillhandahåller efter det datumet måste ha fastsittande korkar och lock.
Aktuella bestämmelser i förordning (2022:1274) om producentansvar för förpackningar (riksdagen.se)
1 kap. 6 §
Med producent avses i denna förordning den som yrkesmässigt
- fyller eller på annat sätt använder en förpackning som inte är en serviceförpackning i syfte att skydda, presentera eller underlätta hanteringen av en vara,
- för in en förpackad vara till Sverige,
- tillverkar en förpackning i Sverige,
- för in en förpackning till Sverige, eller
- från ett annat land än Sverige säljer en förpackad vara eller en förpackning till en slutlig användare i Sverige.
1 kap. 7 §
Med tillhandahålla avses att på den svenska marknaden, mot betalning eller gratis göra en förpackning tillgänglig för distribution, förbrukning eller användning på den svenska marknaden i samband med yrkesmässig verksamhet.
Med släppa ut på den svenska marknaden: att för första gången tillhandahålla en förpackning på den svenska marknaden.
3 kap. 7 §, som träder i kraft 2024-07-03:
En dryckesbehållare får endast tillhandahållas på den svenska marknaden av en producent om dryckesbehållaren är utformad så att korkar och lock som är gjorda av plast är fästa vid behållaren under hela användningen.
En dryckesbehållare ska anses uppfylla kravet om
- den överensstämmer med relevanta kriterier i den harmonierade standarden SS-EN 17665:2022, utgåva 1, eller
- producenten på annat sätt visar att dryckesbehållaren är utformad så att korkar och lock som är gjorda av plast är fästa vid behållaren under hela användningen.
Kravet gäller inte dryckesbehållare
- i glas eller metall, eller
- som är avsedda för och används för livsmedel för speciella medicinska ändamål enligt definitionen i artikel 2 g i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 609/2013.
Förbud
Vilka produkter är förbjudna?
En lista över vilka engångsplastprodukter som från och med 1 januari 2022 är förbjudna hittar du här:
Engångsplast (naturvardsverket.se)
Från och med 1 januari 2024 är engångsmuggar som innehåller mer än 15 procent plast inte tillåtna i Sverige.
Finns det undantag mot förbudet om att engångsmuggar inte får innehålla mer än 15 % plast?
Nej, det finns det inte. Naturvårdsverket har bemyndigande att meddela föreskrifter om undantag från förbudet om det finns särskilda skäl och har därför undersökt vilka behov det kan finns av undantag från förbudet. Naturvårdsverket anser inte att de behov av undantag som framkommit i undersökningen utgör sådana särskilda skäl som behöver finnas för att Naturvårdsverket ska meddela förskrifter om undantag från förbudet.
Förbudet gäller från och med 1 januari 2024.
Angående förbudet för engångsplastsugrör, finns det undantag där sugrör räknas som medicinteknisk utrustning? Vad kan definieras som medicinteknisk utrustning?
Naturvårdsverket bedömer att engångsplastsugrör som används inom vården i vissa fall kan anses vara en medicinteknisk produkt och därmed inte omfattas av förbudet.
I artikel 2 i EU-förordning 2017/745 om medicintekniska produkter anges vad som menas med en medicinteknisk produkt. En medicinteknisk produkt är en vara som ska användas på människor för ett eller flera uppräknade medicinska ändamål. Det kan till exempel vara behandling eller lindring av sjukdom eller för en skada. I bedömningen av om ett sugrör kan undantas från förbudet måste man utgå från definitionerna i artikeln.
Varför är bestick av nedbrytbar plast och plast gjorda av växter förbjudna? Är de inte bättre för miljön?
Plast baserad på förnybar råvara (tex majs och sockerrör) är bättre ur klimatsynpunkt än ”vanlig plast” då den i regel bidrar till lägre klimatpåverkan än fossilbaserad plast. Men, oavsett om plast är tillverkad av förnyelsebar eller fossil råvara så finns det i dagsläget inga plaster som bryts ner fullständigt i den naturliga miljön under överskådlig tid. Det gäller även det som kallas ”nedbrytbar plast”.
Plast är en potentiell risk för levande organismer både om den är intakt eller om den delvis har brutits ner. Plast – oavsett vilken typ av plast - innehåller en rad olika naturfrämmande ämnen som i sig kan utgöra ett miljöproblem. När plasten bryts ner kan dessa ämnen spridas och ha en negativ påverkan på kringliggande miljö. Så även om plasten till slut bryts ner så hinner den ha en negativ påverkan på miljön under själva nedbrytningsprocessen. Det är därför vissa vanligt förekommande engångsprodukter gjorda av det som kallas nedbrytbar plast och plast tillverkad av förnybara råvaror också är förbjudna.
Hur vet jag om en produkt är en engångsmatlåda som är förbjuden?
Det är enligt förordningen om engångsprodukter (2021:996) förbjudet att på den svenska marknaden släppa ut engångsmatlådor som innehåller polystyren som har expanderats.
För att en produkt ska omfattas av förbudet ska den:
- Innehålla polystyren som har expanderats
- Vara en engångsprodukt, och
- Vara en matlåda som används till snabbmat.
En engångsprodukt i plast är en produkt som:
- Helt eller delvis består av plast, och
- Som inte har utformats, konstruerats eller släppts ut på den svenska marknaden för att under sin livscykel återanvändas flera gånger genom att återfyllas eller återanvändas för samma ändamål som den utformats för.
En matlåda är en förpackning, med eller utan lock, som:
- Är formgjuten, eller förbli väsentligen oförändrad i formen efter det att innehållet läggs till eller tas bort, och
- Används till snabbmat.
Snabbmat är mat som:
- Är avsedd att ätas direkt på försäljningsstället eller tas med för att kort efter försäljningen ätas på annan plats,
- Är avsedd att ätas ur förpackningen, och
- Är färdig att ätas utan ytterligare tillagning, uppvärmning eller annan beredning som utförs av konsumenten.
Om samtliga ovanstående punkter är uppfyllda så är det en produkt som är förbjuden och den får inte släppas ut på den svenska marknaden.
Vad omfattas i förbudet om polystyren som har expanderats eller extruderats för vissa engångsplastprodukter?
Följande engångsprodukter som innehåller polystyren som har expanderats eller extruderats är förbjudna och får inte släppas ut på den svenska marknaden:
- Dryckesbehållare
- Engångsmuggar
- Engångsmatlådor
- Korkar och lock
Med polystyren som har expanderats menas plast som består av små pärlor av polystyren som har utvidgats så att de till stor del består av tomrum. Frigolit är ett exempel på polystyren som har expanderats.
Utformning och krav på design
Vad gäller för bag-in-box-kranen?
I kommissionens vägledning visas att hela bag-in-box-förslutningen inkluderas i SUP. Det gäller för dryckesbehållare som har en kapacitet av högst tre liter. Samtliga delar av förslutningen räknas som en förslutning. Alla delar av förslutningen ingår därmed och ska vara fastsittande efter 3 juli 2024. Det innefattar folieförslutning, plastbiten som rivs bort vid första användningstillfället, samt kranen.
Kommissionen återkopplade till Naturvårdsverket den 25 juni 2024 med svar på frågor som medlemsstaterna skickat angående fastsittande korkar och lock. Kommissionens svar på frågorna finns här:
2024-06-12-response-questions-on-caps-and-lids.pdf
På vilka flaskor och andra dryckesbehållare måste korkar och lock sitta fast?
En dryckesbehållare får endast tillhandahållas på den svenska marknaden av en producent om dryckesbehållaren är utformad så att korkar och lock som är gjorda av plast är fästa vid behållaren under hela användningen.
Och för att avgöra om en dryckesbehållare eller flaska omfattas av förordningen kan följande fyra kriterier användas:
- är gjord helt eller delvis i plast,
- inte är en mugg,
- har en kapacitet av högst tre liter, och
- är en behållare som är avsedd för vätska som är en dryck.
En dryck säljs och konsumeras i vätskeform och kan konsumeras genom att den dricks.
Exempel på dryckesbehållare som enligt förordningen om engångsprodukter är plastprodukter för engångsbruk är dryckesflaskor i plast, inklusive korkar och lock, och dryckesbehållare i kompositmaterial, inklusive korkar och lock.
En dryckesbehållare kan vara sammansatt av fler än ett material av vilka ett kan vara plast. I de fall ett av materialen är plast så anses slutprodukten delvis vara gjord av plast och omfattas av EU:s engångsplastdirektiv. När till exempel pappers- eller kartongbaserade dryckesbehållare har ett plastfoder eller en plastbeläggning på ytan så är de delvis gjorda av plast och omfattas därmed av direktivet.
Dryckesbehållare i glas eller metall med korkar och lock som är gjorda av plast omfattas inte.
Dryckesbehållare och dryckesflaskor som används för livsmedel för speciella medicinska ändamål enligt definitionen i artikel 2.2 g i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 609/2013 (21) och som är i flytande form undantas från artikel 6 i enlighet med punkt b i del C och punkt b i del F i bilagan.
För förtydligande exempel, se tabell 4.7 (sid 25) i kommissionens vägledning om engångsplastprodukter:
Kommissionens riktlinjer om plastprodukter för engångsbruk (europa.eu)
Vad gäller för flaskor i glas, måste korkarna sitta fast på dem?
Kravet om att korkar och lock som är gjorda av plast ska vara fästa vid behållaren under hela användningen gäller inte för flaskor och andra dryckesbehållare i glas eller metall. Detta oavsett om korken är gjord helt i plast eller i ett kompositmaterial, exempelvis förslutningsmembran, folieförslutningar eller kapsyler i metall och plast.
Hur vet man vad som är en kork eller ett lock?
I EU:s engångsplastdirektiv anges korkar och lock som förslutningar av dryckesbehållare, dryckesflaskor och muggar. De används för att säkerställa att det flytande innehållet inte rinner över kanten och kan transporteras.
För förtydligande exempel, se tabell 4.6 (sid 21-23) i kommissionens vägledning om engångsplastprodukter:
Kommissionens riktlinjer om plastprodukter för engångsbruk (europa.eu)
Kommissionen är på gång att göra en skriftlig ändring i deras vägledning då det uppmärksammats skrivfel i tabell 4.6 (sid 21-23) i nuvarande version. De har informerat medlemsländerna följande:
I tabellen är det idag otydligt om förslutningsmembran och folieförslutningar ingår i definitionen av lock. Kommissionen kommer att ändra i sin vägledning så att det framgår att förslutningsmembran och folieförslutningar omfattas av definitionen av lock.
Vilka korkar och lock måste sitta fast på flaskor och dryckesbehållare?
Kravet att korkar och lock måste sitta fast under hela användningen gäller dryckesbehållare (helt eller delvis i plast) med en kapacitet av högst tre liter och som är avsedda för dryck.
Och för att avgöra om en viss kork eller ett visst lock måste sitta fast på en flaska eller annan dryckesbehållare så finns kommissionens vägledning om engångsplastprodukter som stöd. I den finns förtydligande exempel i tabell 4.6 (21-23):
Kommissionens riktlinjer om plastprodukter för engångsbruk (europa.eu)
Kommissionen är på gång att göra en skriftlig ändring i deras vägledning då det uppmärksammats skrivfel i tabell 4.6 (sid 21-23) i nuvarande version. De har informerat medlemsländerna följande:
I tabellen är det idag otydligt om förslutningsmembran och folieförslutningar ingår i definitionen av lock. Kommissionen kommer att ändra i sin vägledning så att det framgår att förslutningsmembran och folieförslutningar omfattas av definitionen av lock.
När en kork eller ett lock är gjort i ett kompositmaterial (där ett av materialen är plast) så omfattas det av kravet på att sitta fast under hela dryckesbehållarens användning.
Kommissionen har förtydligat att metallkapsyler och korkar i metall med plastförsegling inte omfattas av kravet. De är alltid undantagna oavsett vilket material dryckesbehållaren består av.
Kravet om att korkar och lock som är gjorda av plast ska vara fästa vid behållaren under hela användningen gäller inte för flaskor (och andra dryckesbehållare) i glas eller metall. Detta oavsett om korken är gjord helt i plast eller i ett kompositmaterial, exempelvis förslutningsmembran, folieförslutningar eller kapsyler i metall och plast.
Finns det några bilder som visar vilka korkar och lock som omfattas av kravet?
Ja, i kommissionens vägledning om engångsplastprodukter finns förtydligande illustrationer. Se tabell 4.6 (sid 21-23):
Kommissionens riktlinjer om plastprodukter för engångsbruk (europa.eu)
Kommissionen är på gång att göra en skriftlig ändring i deras vägledning då det uppmärksammats skrivfel i tabell 4.6 (sid 21-23) i nuvarande version. De har informerat medlemsländerna följande:
I tabellen är det idag otydligt om förslutningsmembran och folieförslutningar ingår i definitionen av lock. Kommissionen kommer att ändra i sin vägledning så att det framgår att förslutningsmembran och folieförslutningar omfattas av definitionen av lock.
På våra dryckesbehållare har vi inte korkar, utan folieförslutningar som man kan riva av. Vad gäller för dem?
Det beror på om både dryckesbehållaren och folieförslutningen innehåller plast.
En folieförslutning definieras som ett lock och kan därmed omfattas av kraven om det är gjort helt i plast eller i ett kompositmaterial (där ett av materialen är plast).
Men för att dryckesbehållaren ska omfattas av kravet om att folieförslutningen måste sitta fast under hela produktens tänkta användningsfas så ska även dryckesbehållaren vara gjord helt eller delvis i plast.
Kravet på att folieförslutning måste vara fäst vid dryckesbehållaren under hela användningen gäller från och med den 4 juli 2024.
Vi säljer dryck i en flaska med en kork i metall som har en plastförsegling runt om. Måste korken och/eller plastförseglingen sitta fast?
Nej, korkar i metall som har en plastförsegling runtom omfattas inte av kravet. Det innebär att varken korken i metall eller plastförseglingen måste vara fästa vid flaskan under dess tänkta användningsfas.
Märkning
Vilka produkter behöver vara märkta?
Krav på märkning gäller för muggar, våtservetter, sanitetsbindor, tamponger och tampongapplikatorer. Även tobaksvaror med filter och filter som marknadsförs för användning i kombination med tobaksvaror ska vara märkta.
När börjar kraven på märkning att gälla?
Krav på märkning för vissa engångsprodukter i plast gäller från och med 1 januari 2022.
Enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2151 av den 17 december 2020 om fastställande av harmoniserade specifikationer för märkning av plastprodukter för engångsbruk får dock märkningen av aktuella produkter som släpptes ut på marknaden före den 4 juli 2022 vara fästa med hjälp av klistermärken. Därefter gäller krav på tryckt eller graverad märkning, beroende på vilken produkt det rör sig om.
Finns det regler för hur märkningen ska se ut och var den ska placeras?
Ja, av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2151 av den 17 december 2020 om fastställande av harmoniserade specifikationer för märkning av plastprodukter för engångsbruk framgår hur märkningen ska se ut för de olika produktkategorierna.
I förordningen framgår även var märkningen ska placeras. Det finns en övergångsregel vilket gjorde det möjligt att märka produkter med ett klistermärke fram till och med den 3 juli 2022. Därefter gäller krav på tryckt eller graverad märkning beroende på produktkategori. Förordningen samt rättelse till denna (finns vissa felöversättningar) hittar du här:
Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2151
Rättelse till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2151
Finns det en högupplöst symbol för märkning?
Ja, tryckoriginal (piktogram i vektoriserat format) hittar du här:
Räcker det att texten på märkningen av en mugg är på engelska?
Nej, om du ska släppa ut en mugg på den svenska marknaden behöver den även ha informationstexten på svenska.
Olika typer av plast
Räknas viskos som plast, till exempel våtservetter av 100% viskos?
Enligt EU:s vägledning av engångsplastdirektivet så omfattas inte viskos av plastdefinitionen. Inte heller lyocell omfattas.
Vilken typ av plast kommer att förbjudas och varför?
Enligt engångsplastdirektivet är produkter som är tillverkade av oxo-nedbrytbar plast samt vissa produkter av polystyren som har expanderats förbjudna. Förbudet tillämpas i Sverige från och med 1 januari 2022.
Oxo-nedbrytbar plast
Oxo-nedbrytbar plast är tillverkad av samma ursprung som vanlig plast men med skillnaden att den även innehåller vissa tillsatser som via UV-ljus eller värme skyndar på nedbrytningen. Studier har dock visat att oxo-nedbrytbar plast inte bryts ner i den naturliga miljön utan att den i stället bryts ner till mindre plastbitar.
När dessa plaster hamnar i naturen bidrar de till föroreningar av mikroplast i miljön. Oxo-nedbrytbar plast är inte komposterbar, inverkar negativt på materialåtervinningen av annan plast och ger inte några bevisade fördelar för miljön. Oxo-nedbrytbar plast är därför förbjuden från och med 1 januari 2022.
Polystyren som har expanderats
En typ av plast som är förbjuden i vissa produkter och för vissa användningsområden är polystyren som har expanderats. Med polystyren som har expanderats menas plast som består av små pärlor av polystyren som har utvidgats så att de till stor del består av tomrum.
Frigolit är ett exempel på polystyren som har expanderats. Förbudet innebär att dryckesbehållare för engångsbruk som innehåller polystyren som har expanderats samt engångsmatlådor och engångsmuggar som innehåller polystyren som har expanderats inte får släppas ut på den svenska marknaden.
Polystyren som har expanderats är ett poröst material som lätt bryts sönder till mindre delar och mikroplaster. Nedskräpningen av produkter som innehåller polystyren som har expanderats leder till miljöproblem, särskilt i den marina miljön.
Mer information
Vissa engångsprodukter av plast är förbjudna även om de är gjorda av andra typer av plast. En lista över vilka dessa produkter är hittar du här:
Vi säljer ballonger gjorda i latex. Det är väl inte plast?
Latexballonger är gjorda av gummi. Gummimaterial kan vara både fossilbaserat och biobaserat (naturgummi från gummiträ). En fossilbaserad latex består alltid av kemiskt modifierade polymerer och omfattas därmed av plastdefinitionen.
Latex från gummiträd är en naturlig produkt men för att göra ballonger måste latexen modifieras kemiskt med hjälp av vulkning för att fungera. Det gör att oavsett ursprung så omfattas alla latexballonger av plastdefinitionen.
Hur vet vi om de muggar och matlådor vi importerar innehåller plast?
Produkter som är gjorda helt av naturliga polymerer som inte har modifierats på kemisk väg definieras inte som plast. Naturliga polymerer är polymerer som bildas i naturen via naturliga processer. Exempel på naturliga polymerer är cellulosa, stärkelse och proteiner.
Det finns produkter som är gjorda av naturliga polymerer, men där polymeren har bearbetats eller modifierats för att få rätt funktionalitet. En engångsprodukt som innehåller en kemiskt modifierad polymer (oavsett ursprung) definieras som en engångsplastprodukt.
Färger, bläck och lim används ofta i engångsprodukter. Men även om de innehåller kemiskt modifierade polymerer är de undantagna och omfattas inte av kraven. Det innebär att när något av detta appliceras på en engångsprodukt baserad på naturliga polymerer (som inte har modifierats kemiskt) så anses inte slutprodukten vara en engångsprodukt i plast.
Men, om en färg, ett bläck eller lim som innehåller kemiskt modifierade polymerer även fungerar som en huvudsaklig strukturkomponent i en produkt så är de inte längre undantagna, utan omfattas av reglerna för engångsplastprodukter. En huvudsaklig strukturkomponent är en del av en produkt som utgör en avgörande egenskap för produktens funktion. Dvs, utan polymeren så fungerar inte produkten som det är tänkt.
Det går alltså inte att säga att ett visst polymert ämne eller material är undantaget eller omfattas av reglerna. Det går heller inte att generalisera och säga att vissa produkter är undantagna även om de är baserade på naturliga polymerer. Man behöver titta på varje enskild slutprodukt för att kunna avgöra om produkten innehåller något som gör att den definieras som en plastprodukt.
Vi tillverkar dryck som vi säljer i genomskinliga muggar i materialet PLA, kan vi fortsätta göra det?
PLA (polylaktid) tillverkas genom en industriell process där naturliga råvaror från till exempel majs och sockerrör fermenteras. PLA består av polymerer som inte finns naturligt i miljön, vilket gör att polymeren räknas som en kemiskt modifierad polymer, och omfattas därmed av definitionen av plast.
Från och med 1 januari 2024 är det förbjudet att på den svenska marknaden släppa ut engångsmuggar som innehåller mer än 15 % plast. Det betyder att muggar som är gjorda i ett material som innehåller mer än 15 % PLA kommer att vara förbjudna.
Produkter gjorda i blandmaterial
Vi importerar muggar i papp med en beläggning som heter clay coating. Omfattas muggarna av reglerna för engångsplast?
Om beläggningen innehåller en kemiskt modifierad polymer och om polymeren i beläggningen är en förutsättning för att muggarna ska fungera som det är tänkt, då omfattas beläggningen av definitionen av plast. Det i sin tur innebär att muggarna omfattas av reglerna för engångsplastprodukter.
Kaolin och lera (clay, china clay) är i sig inte polymerer. Men när det används som beläggning, på till exempel en pappmugg, så görs beläggningen vanligtvis tillsammans med en syntetisk latex, vilket är en kemiskt modifierad polymer.
Vår leverantör säger att deras engångstallrikar i papp har ett ytskikt av vax och därför inte är förbjudna. Stämmer det?
Det som avgör om dessa engångstallrikar i papp är förbjudna eller inte är om vaxet består av kemiskt modifierade polymerer eller inte.
Ett vax kan vara fossilbaserat eller biobaserat. Paraffin är ett fossilbaserat vax och därmed alltid en kemiskt modifierad polymer. Exempel på biobaserade vaxer är bivax, sojavax och carnauba vax.
Även biobaserade vaxer kan vara kemiskt modifierade och det går därför inte att säga att ett visst vax är undantagen eller omfattas av reglerna, utan man behöver titta på varje enskild slutprodukt för att kunna avgöra det.
I vår restaurang använder vi pappmuggar med en så kallad ”vattenbaserad dispersion”. Räknas det som plast?
I de fall den vattenbaserade dispersionen innehåller en kemiskt modifierad polymer anses muggarna innehålla plast och omfattas av reglerna för engångsplastprodukter.
En dispersionsbeläggning är oftast en väldigt tunn beläggning som kan fungera som till exempel en fuktbarriär på en pappersmugg. Beläggningen är då avgörande för att slutprodukten ska kunna användas till det den är avsedd för.
En dispersion på engångsprodukter är vanligtvis en vattenbaserad lösning med partiklar av det material man vill applicera. Huvudingrediensen kan vara ett oorganiskt material men lösningen innehåller också någon form av bindemedel, vilket brukar vara en polymer. Polymeren behöver oftast modifieras kemiskt för att få rätt funktionalitet.
Vi vill bara sälja plastfria engångsprodukter i vår butik, gör vi rätt då om vi istället säljer engångsprodukter i trä och bambu?
Det finns produkter gjorda i trä och bambu som består helt av naturliga polymerer, som inte har modifierats på kemisk väg, och därmed inte innehåller plast. Men det kan vara svårt att få en produkt gjord av en naturlig polymer att få rätt funktionalitet utan att bearbeta/modifiera den.
En produkt kan därför ha ett ytskikt eller vara bearbetad på annat sätt för att den ska fungera som det är tänkt. Det som är avgörande är om produkten innehåller kemiskt modifierade polymerer. Om den gör det så anses produkten innehålla plast och den omfattas därmed av reglerna för engångsplastprodukter.
Engångsprodukter i trä och bambu kan ha ett ytskikt och det vanligaste materialet som används som ytskikt är plasten polyeten (PE). Ytskiktet kan även bestå av vax. Ett vax kan vara fossilbaserat eller biobaserat. Paraffin är ett fossilbaserat vax och därmed alltid en kemiskt modifierad polymer. Exempel på biobaserade vaxer är bivax, sojavax och carnauba vax. Även biobaserade vaxer kan vara kemiskt modifierade och det går därför inte att säga att ett visst vax är undantagen eller omfattas av reglerna, man behöver titta på varje enskild slutprodukt för att kunna avgöra det.
I de fall produkten är gjord av trä eller bambu som har sammanpressats så har det förmodligen använts ett bindemedel i den processen. Om ett bindemedel i en produkt är avgörande för att produkten ska fungera som det är tänkt och om bindemedlet dessutom består av en kemiskt modifierad polymer så innebär det att produkten anses innehålla plast.
Det kan också vara så att det har använts färg, bläck eller lim i produkten.
Färger, bläck och lim innehåller kemiskt modifierade polymerer men är undantagna och omfattas inte av kraven. Det innebär att när något av detta appliceras på en engångsprodukt baserad på naturliga polymerer (som inte har modifierats kemiskt) så anses inte slutprodukten vara en engångsprodukt i plast.
Men, om en färg, ett bläck eller lim som innehåller kemiskt modifierade polymerer även fungerar som en huvudsaklig strukturkomponent i en produkt så är de inte längre undantagna, utan omfattas av reglerna för engångsplastprodukter. En huvudsaklig strukturkomponent är en del av en produkt som utgör en avgörande egenskap för produktens funktion, dvs, utan polymeren så fungerar inte produkten som det är tänkt.