Stöd och information

Engångsplast och andra engångsprodukter

Färggranna plastsugrör.

Frågor och svar om regler för engångsplast

På den här sidan finns svar på frågor om regler för engångsplast.

Många hanterar engångsplast i sina verksamheter och stödet på denna sida hjälper dig att avgöra om du omfattas av reglerna och på vilket sätt. Målet är att minska plastprodukters inverkan på miljön.

Sidan vänder sig till

Verksamhetsutövare, till exempel tillverkare, importörer, grossister, butiker, restauranger och arrangörer av event.

Bra att veta

Vi uppdaterar sidan löpande med nya frågor och svar. Fler frågor och svar finns även att hitta på regeringens hemsida:

Hållbar användning av engångsplast - frågor och svar - Regeringen.se

EU:s engångsplastdirektiv är infört i Sverige med hjälp av en rad nya förordningar. I Sverige är lagstiftningen lite bredare då den även omfattar vissa engångsprodukter i andra material än plast. 

Nya förordningar

Ändringar i befintliga förordningar

Direktiv och EU-kommissionens vägledning

PM och remissvar

Om nya och ändrade författningar

Ett EU-direktiv föreskriver vilket resultat som medlemsländerna ska uppnå men lämnar åt respektive land att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet.  Bestämmelser i ett direktiv kan se olika ut och ge olika stort handlingsutrymme åt länderna att själva bestämma hur bestämmelserna ska införlivas.  

I engångsplastdirektivet finns det till exempel inget direkt handlingsutrymme för länderna att själva bestämma när det gäller bestämmelserna om förbud av vissa produkter och om märkningskrav. 

Regeringen fattade den 3 november 2021 beslut om sex stycken nya förordningar samt om ändringar i ett flertal befintliga förordningar.

Släppa ut på marknaden

Det beror på om besticken i erat lager kan anses ha släppts ut på marknaden eller inte. Engångsplastdirektivet definierar utsläppande på marknaden som det första tillhandahållandet av en produkt på marknaden i en medlemsstat (se artikel 3 p.6).

Förbud för vissa engångsprodukter i plast tillämpas i Sverige från och med 1 januari 2022.Plastbestick som släpps på marknaden först efter att förbudet trätt i kraft träffas av kraven och får inte släppas ut på den svenska marknaden.

Kommissionen har gjort en sammanställning av frågor och svar gällande begreppet släppa ut på marknaden. Dokumentet har inte antagits eller godkänts av Europeiska kommissionen och är därför inte att betrakta som en officiell ståndpunkt. Däremot kan det användas som stöd vid bedömning av om en produkt är satt på marknaden eller inte. Dokumentet hittar du här:

Placing on the market (PDF)

Produkter i lager

Det beror på om våtservetterna i lager kan anses ha släppts ut på marknaden eller inte.

Engångsplastdirektivet definierar utsläppande på marknaden som det första tillhandahållandet av en produkt på marknaden i en medlemsstat (se artikel 3 p.6).

Krav på märkning för vissa engångsprodukter i plast gäller från och med 1 januari 2022.

Våtservetter som släpps på marknaden först efter att kraven på märkning trätt i kraft, träffas av kraven och ska således vara märkta för att få släppas ut på den svenska marknaden. Våtservetter som släppts på den svenska marknaden innan kravet på märkning började gälla behöver inte vara märkta efter att märkningskraven trätt i kraft. 

Kommissionen har gjort en sammanställning av frågor och svar gällande begreppet släppa ut på marknaden. Dokumentet har inte antagits eller godkänts av Europeiska kommissionen och är därför inte att betrakta som en officiell ståndpunkt. Däremot kan det användas som stöd vid bedömning av om en produkt är satt på marknaden eller inte. Dokumentet hittar du här: 

Placing on the market (PDF)

Förbud

En lista över vilka engångsplastprodukter som från och med 1 januari 2022 är förbjudna hittar du här:

Engångsplast (naturvardsverket.se)

Förbud för vissa engångsprodukter i plast tillämpas i Sverige från och med 1 januari 2022. Ett nationellt förbud är att från och med 1 januari 2024 kommer engångsmuggar som innehåller mer än 15 % plast inte vara tillåtna i Sverige.

Nej, det finns det inte. Naturvårdsverket har bemyndigande att meddela föreskrifter om undantag från förbudet om det finns särskilda skäl och har därför undersökt vilka behov det kan finns av undantag från förbudet. Naturvårdsverket anser inte att de behov av undantag som framkommit i undersökningen utgör sådana särskilda skäl som behöver finnas för att Naturvårdsverket ska meddela förskrifter om undantag från förbudet.

Naturvårdsverket bedömer att engångsplastsugrör som används inom vården i vissa fall kan anses vara en medicinteknisk produkt och därmed inte omfattas av förbudet.

I artikel 2 i EU-förordning 2017/745 om medicintekniska produkter anges vad som menas med en medicinteknisk produkt. En medicinteknisk produkt är en vara som ska användas på människor för ett eller flera uppräknade medicinska ändamål. Det kan till exempel vara behandling eller lindring av sjukdom eller för en skada. I bedömningen av om ett sugrör kan undantas från förbudet måste man utgå från definitionerna i artikeln.

Förordning (EU) 2017/745 om medicinska produkter 

Plast baserad på förnybar råvara (tex majs och sockerrör) är bättre ur klimatsynpunkt än ”vanlig plast” då den i regel bidrar till lägre klimatpåverkan än fossilbaserad plast. Men, oavsett om plast är tillverkad av förnyelsebar eller fossil råvara så finns det i dagsläget inga plaster som bryts ner fullständigt i den naturliga miljön under överskådlig tid. Det gäller även det som kallas ”nedbrytbar plast”.

Plast är en potentiell risk för levande organismer både om den är intakt eller om den delvis har brutits ner. Plast – oavsett vilken typ av plast - innehåller en rad olika naturfrämmande ämnen som i sig kan utgöra ett miljöproblem. När plasten bryts ner kan dessa ämnen spridas och ha en negativ påverkan på kringliggande miljö. Så även om plasten till slut bryts ner så hinner den ha en negativ påverkan på miljön under själva nedbrytningsprocessen. Det är därför vissa vanligt förekommande engångsprodukter gjorda av det som kallas nedbrytbar plast och plast tillverkad av förnybara råvaror också förbjuds.

Det är enligt förordningen om engångsprodukter (2021:996) förbjudet att på den svenska marknaden släppa ut engångsmatlådor som innehåller expanderad polystyren. 

För att en produkt ska omfattas av förbudet ska den:

  • Innehålla expanderad polystyren,
  • ­Vara en engångsprodukt, och
  • ­Vara en matlåda som används till snabbmat.

En engångsprodukt i plast är en produkt som:

  • ­Helt eller delvis består av plast, och 
  • ­Som inte har utformats, konstruerats eller släppts ut på den svenska marknaden för att under sin livscykel återanvändas flera gånger genom att återfyllas eller återanvändas för samma ändamål som den utformats för.  

En matlåda är en förpackning, med eller utan lock, som:

  • ­Är formgjuten, eller förbli väsentligen oförändrad i formen efter det att innehållet läggs till eller tas bort, och
  • ­Används till snabbmat.

Snabbmat är mat som:

  • ­Är avsedd att ätas direkt på försäljningsstället eller tas med för att kort efter försäljningen ätas på annan plats,
  • ­Är avsedd att ätas ur förpackningen, och
  • ­Är färdig att ätas utan ytterligare tillagning, uppvärmning eller annan beredning som utförs av konsumenten.

Om samtliga ovanstående punkter är uppfyllda så är det en produkt som är förbjuden och den får inte släppas ut på den svenska marknaden.

Polystyren som har expanderats är förbjuden för följande engångsprodukter: 

  • Dryckesbehållare 
  • Engångsmuggar och engångsmatlådor 
  • Korkar och lock 

Expanderad polystyren är en så kallad cellplast, det vill säga att den består av en matris av polystyren som omsluter hålrum som kan vara fyllda med luft. Polystyren kan expanderas genom olika tillverkningsmetoder. 

Utformning och märkning

Om ni är producent så måste dryckesbehållare som ni tillhandahåller efter den 3 juli 2024 när kraven trätt i kraft vara utformade så att korkar och lock som är gjorda av plast är fästa vid behållaren under hela användningen. 

Uttrycket tillhandahålla på den svenska marknaden gäller alla försäljningsled och inkluderar även det första utsläppandet på den svenska marknaden. Det skiljer sig alltså från begreppet släppa ut på den svenska marknaden, se definitionerna nedan. Detta innebär att  även de dryckesbehållare ni köper in till ert lager före 3 juli 2024 men som ni tillhandahåller efter det datumet måste ha fastsittande korkar och lock.

Aktuella bestämmelser i förordning (2018:1462) om producentansvar för förpackningar (riksdagen.se)

 8 §, som upphör att gälla 2023-01-01:

Med producent avses i denna förordning den som yrkesmässigt 

  1. fyller eller på annat sätt använder en förpackning som inte är en serviceförpackning i syfte att skydda, presentera eller underlätta hanteringen av en vara, 
  2.  för in en förpackad vara till Sverige, 
  3.  tillverkar en förpackning i Sverige, eller 
  4.   för in en förpackning till Sverige. 

8 §, som träder i kraft 2023-01-01:

Med producent avses i denna förordning den som yrkesmässigt 

  1. fyller eller på annat sätt använder en förpackning som inte är en serviceförpackning i syfte att skydda, presentera eller underlätta hanteringen av en vara, 
  2.  för in en förpackad vara till Sverige, 
  3.  tillverkar en förpackning i Sverige, 
  4.  för in en förpackning till Sverige, eller 
  5. från ett annat land än Sverige säljer en förpackad vara eller en förpackning till en slutlig användare i Sverige. 

10 § 

Med tillhandahålla avses att på den svenska marknaden, mot betalning eller gratis göra en förpackning tillgänglig för distribution, förbrukning eller användning på den svenska marknaden i samband med yrkesmässig verksamhet.

Med släppa ut på den svenska marknaden: att för första gången tillhandahålla en förpackning på den svenska marknaden.

40 c §, som träder i kraft 2024-07-03:

En dryckesbehållare får endast tillhandahållas på den svenska marknaden av en producent om dryckesbehållaren är utformad så att korkar och lock som är gjorda av plast är fästa vid behållaren under hela användningen.

En dryckesbehållare ska anses uppfylla kravet om

  1. den överensstämmer med relevanta kriterier i den harmonierade standarden SS-EN 17665, eller
  2. producenten på annat sätt visar att dryckesbehållaren är utformad så att korkar och lock som är gjorda av plast är fästa vid behållaren under hela användningen.

Kravet gäller inte dryckesbehållare

  1. i glas eller metall, eller
  2. som är avsedda för och används för livsmedel för speciella medicinska ändamål enligt definitionen i artikel 2 g i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 609/2013.

Krav på märkning gäller för muggar, våtservetter, sanitetsbindor, tamponger och tampongapplikatorer. Även tobaksvaror med filter och filter som marknadsförs för användning i kombination med tobaksvaror ska vara märkta.

Krav på märkning för vissa engångsprodukter i plast gäller från och med 1 januari 2022.

Enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2151 av den 17 december 2020 om fastställande av harmoniserade specifikationer för märkning av plastprodukter för engångsbruk får dock märkningen av aktuella produkter som släpps ut på marknaden före den 4 juli 2022 fästas med hjälp av klistermärken. Därefter gäller krav på tryckt eller graverad märkning, beroende på vilken produkt det rör sig om.

Ja, av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2151 av den 17 december 2020 om fastställande av harmoniserade specifikationer för märkning av plastprodukter för engångsbruk framgår hur märkningen ska se ut för de olika produktkategorierna.

I förordningen framgår även var märkningen ska placeras. Det finns en övergångsregel vilket gör det möjligt att märka produkter med ett klistermärke fram till och med den 3 juli 2022. Därefter gäller krav på tryckt eller graverad märkning beroende på produktkategori. Förordningen samt rättelse till denna (finns vissa felöversättningar) hittar du här:

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2151

Rättelse till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/2151

Ja, tryckoriginal (piktogram i vektoriserat format) hittar du här:  

SUPs marking specifications (europa.eu)

Nej, om du ska släppa ut en mugg på den svenska marknaden behöver den även ha informationstexten på svenska.

Olika typer av plast

Enligt EU:s vägledning av engångsplastdirektivet så omfattas inte viskos av plastdefinitionen. Inte heller lyocell omfattas.  

Enligt engångsplastdirektivet är produkter som är tillverkade av oxo-nedbrytbar plast samt vissa produkter av expanderad polystyren förbjudna. Förbudet tillämpas i Sverige från och med 1 januari 2022.

Oxo-nedbrytbar plast

Oxo-nedbrytbar plast är tillverkad av samma ursprung som vanlig plast men med skillnaden att den även innehåller vissa tillsatser som via UV-ljus eller värme skyndar på nedbrytningen. Studier har dock visat att oxo-nedbrytbar plast inte bryts ner i den naturliga miljön utan att den i stället bryts ner till mindre plastbitar.

När dessa plaster hamnar i naturen bidrar de till föroreningar av mikroplast i miljön. Oxo-nedbrytbar plast är inte komposterbar, inverkar negativt på materialåtervinningen av annan plast och ger inte några bevisade fördelar för miljön. Oxo-nedbrytbar plast är därför förbjuden från och med 1 januari 2022.

Expanderad polystyren (EPS)

En typ av plast som är förbjuden i vissa produkter och för vissa användningsområden är expanderad polystyren. Med expanderad polystyren menas plast som består av små pärlor av polystyren som har utvidgats så att de till stor del består av tomrum.

Frigolit är ett exempel på expanderad polystyren. Förbudet innebär att dryckesbehållare för engångsbruk som innehåller expanderad polystyren samt engångsmatlådor och engångsmuggar som innehåller expanderad polystyren inte får släppas ut på den svenska marknaden.

Expanderad polystyren är ett poröst material som lätt bryts sönder till mindre delar och mikroplaster. Nedskräpningen av produkter som innehåller expanderad polystyren leder till miljöproblem, särskilt i den marina miljön. 

Mer information

Vissa engångsprodukter av plast är förbjudna även om de är gjorda av andra typer av plast. En lista över vilka dessa produkter är hittar du här:

Engångsplast (naturvardsverket.se)