Avgifter och ersättning för nedskräpning
Kommunens nedskräpningskostnader
Kommuner ska rapportera sina kostnader för att städa upp avfall som skräpats ned till Naturvårdsverket. Vad kommunerna rapporterar påverkar i sin tur den ersättning som myndigheten betalar ut till kommunerna.
Förordningen (2021:1002) om nedskräpningsavgifter medför att kommunerna får ersättning för delar av sina städkostnader samt att kommunerna är ålagda att årligen, senast 31 mars, rapportera sina städkostnader till Naturvårdsverket.
Sidan vänder sig till
Dig som arbetar med nedskräpningskostnader på kommun.
Bra att veta
Naturvårdsverket har den 4 mars 2025 fastställt kommunernas kostnader avseende 2023.
Rapportering av kostnader för att städa avfall som skräpats ned
En kommun ska, senast 31 mars varje år, lämna uppgifter till Naturvårdsverket om de kostnader som kommunen haft föregående år för att städa upp avfall som skräpats ned. Rapportering görs via Naturvårdsverkets e-tjänst, uppgifter som ska lämnas är:
- Kommunens bankgironummer som Naturvårdsverket ska betala ersättningen till.
- De kostnader som kommunen haft under föregående år för att städa upp avfall som skräpats ned (se punkterna 1–5 nedan).
- Beskrivning av vilka typer av kostnader som inkluderats i punkterna 1–5 nedan och vilka antaganden som gjorts.
- Den uppskattade mängden fimpar som städats upp i er kommun (se punkt 6 nedan).
Det är av stor vikt att du som kommun endast rapporterar kostnader som kommunen haft för att städa upp avfall som skräpats ned enligt punkt 1–5 nedan. Observera att kostnaderna ska rapporteras exklusive moms.
1. Kostnad för att städa upp avfall som skräpats ned där kommunen har renhållningsansvar
Kommunen ska rapportera sina kostnader för att städa upp det avfall som skräpats ned där kommunen har renhållningsansvar enligt lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning.
Exempel på kostnader som kan ingå i rapporteringen till Naturvårdsverket är kostnader förknippade med:
- Tidsåtgång skräpplockning för hand och/eller med maskin.
- Investeringskostnader för maskiner avsedda att ta upp skräp, exempelvis fimpsugar, sopmaskiner, maskiner som blåser bort skräp.
- Material som plockpinnar, säckar, handskar och arbetskläder.
Observera att en fördelning av kostnader behöver göras för maskiner och insatser som används till mer än att städa upp avfall som skräpats ned, se mer under rubriken Fördelning av kostnader för städinsatser.
2. Kostnad för att transportera bort och behandla det avfall som städats upp
Exempel på kostnader som kan ingå i rapporteringen till Naturvårdsverket är kostnader förknippade med:
- Kostnader för deponi/tippning.
- Siktnings- och/eller sorteringskostnader.
- Transport av avfall (fordon, drivmedel och personal som kör).
- Behandling.
Observera att en fördelning av kostnader behöver göras för maskiner och insatser som används till mer än att städa upp avfall som skräpats ned, se mer under rubriken Fördelning av kostnader för städinsatser.
3. Kostnad för att adminstrera och planera den verksamhet som avser att städa upp, transportera och behandla uppstädat avfall
Exempel på kostnader som kan ingå i rapporteringen till Naturvårdsverket är kostnader förknippade med:
- Planering av uppstädning, transport och behandling.
- Personalscheman.
- Administration och planering gällande entreprenadavtal såsom upphandling och avtalsuppföljning.
4. Kostnad för att samla in och rapportera uppgifter till Naturvårdsverket
Exempel på sådana kostnader kan vara arbetstiden för att ta reda på kostnaderna förknippade med:
- Uppstädning av skräp.
- Transport och behandling av avfallet.
- Administration och planering av uppstädning, transport och behandling.
- Informationsspridning för att minska negativ påverkan på miljön från nedskräpning av engångsplastprodukter.
- Vikten av uppstädade fimpar.
5. Kostnad för att sprida information för att minska negativ påverkan på miljön från nedskräpning av engångsplastprodukter
Exempel på sådana kostnader är kostnader förknippade med information på webb och sociala medier, annonsering och informationsutskick samt trycksaker.
6. En uppskattning av vikten i kilogram på de fimpar som städats upp
Uppgifterna ligger inte till grund för ersättningen till kommunen, utan används av Naturvårdsverket för att följa upp negativ påverkan på miljön i enlighet engångsplastdirektivet.
Vikten i kilogram görs av kommunen genom en uppskattning. Om din kommun exempelvis genomför plockanalyser eller skräpmätningar idag så kan de användas som underlag. Observera att kostnader för att utföra plockanalyser eller skräpmätningar inte ingår i rapporteringen till Naturvårdsverket.
Platser kommunen ska inkludera i rapporteringen
Kommunen ansvarar enligt 2 § lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (gaturenhållningslagen) för renhållningen på gator, vägar, torg, parker och andra allmänna platser inom detaljplanelagt område som kommunen är huvudman för.
Lagen gäller även för områden med stadsplan. Kommunens skyldighet uppstår först när platsen har iordningställts för sitt ändamål, det vill säga inte direkt efter att en plan antagits.
Kommunen är även skyldig att städa på andra platser utomhus än de som räknas upp ovan enligt 4 § gaturenhållningslagen. Det gäller sådana platser där allmänheten får färdas fritt som exempelvis i skog som allmänheten har tillträde till enligt allemansrätten. Det finns vissa undantag från när kommunen är skyldig att städa på platserna ovan, se vidare om detta i 2 § och 4 § gaturenhållningslagen.
Kostnader som omfattas av rapporteringen
Rapporteringen ska enbart omfatta kostnader för att städa upp avfall som skräpats ner och kostnader direkt kopplade till det arbetet. Tabellen listar exempel på kostnader som omfattas, respektive ej omfattas, i kommunens rapportering. Listan är baserad på vanliga frågor som inkommit till Naturvårdsverket.
| Kostnader som omfattas | Kostnader som inte omfattas |
| Informationskampanj för att minska nedskräpning av engångsplastprodukter och fimpar | Kostnader för att tömma papperskorgar eller liknande |
| Skräpplockningsaktiviteter tillsammans med föreningar och allmänheten (på platser omfattade av lagen om gaturenhållning och skyltning) | Kostnader för särskilda insatser, exempelvis: slängda/kvarlämnade vitvaror, möbler, bygg- och rivningsavfall och skrotbilar. Även kostnader för sanering och tuggummi |
| Kostnader för den andel av insatser som berör att städa upp avfall som skräpats ned. | Informationskampanj avseende nedskräpning generellt |
| Skräpmätningar, ej heller mätningar kopplat till uppskattning av vikten fimpar | |
| Avfall som flutit i land på havsstränder | |
| HSR medlemskap | |
| Muddring i sjö |
Fördelning av kostnader för städinsatser
Kostnader ska endast rapporteras för städinsatser som berör avfall som skräpats ned och kostnader direkt kopplade till det arbetet. En fördelning av kostnader behöver därav göras för insatser samt investeringar i maskiner som används till mer än att städa upp avfall som skräpats ned. Det gäller även kostnader för transport och behandling, energiåtervinning eller deponi till följd av sådana insatser.
Exempel på insatser där en fördelning behöver göras
- Personal plockar både skräp och tömmer papperskorgar. Kommunen behöver då göra en rimlig andelsuppskattning, exempelvis i procent av personalens tid, när den rapporterar.
- Utför kommunen sandsopning uppstår en viss mängd skräp i den sand/grus som sopas upp. Hela kostnaden för städinsatsen ska inte rapporteras som nedskräpningskostnader då sand/grus inte är skräp. En uppskattning behöver då göras. Exempelvis kan en uppskattning vara att 5 procent är skräp och 95 procent är sand/grus. Då ska 5 procent av den insatsens kostnader rapporteras.
Ersättning till kommuner
Från år 2024, respektive 2025, ska producenter av vissa engångsprodukter betala en produktavgift till Naturvårdsverket. Syftet med avgiften är att minska den negativa påverkan som nedskräpning av engångsprodukter utomhus har på miljön. Detta ska uppnås genom att producenterna tar det ekonomiska ansvaret för hantering av avfall som skräpar ner samt det ekonomiska ansvaret för spridning av information om nedskräpning. De inbetalda produktavgifterna ska sedan fördelas till kommunerna som ersättning för:
- att de städar upp avfall som skräpar ner,
- att administrera och planera denna verksamhet,
- att samla in och rapportera uppgifter,
- att sprida information för att minska negativ påverkan på miljön från nedskräpning av engångsprodukter.
Hur stor del av intäkterna från produktavgifterna som ska fördelas och betalas ut till varje kommun beslutas av Naturvårdsverket. Ersättningen fördelas enligt respektive kommuns andel av kommunernas fastställda kostnader. Utbetalningen görs minst en gång per kalenderår.
När betalas den första ersättningen till kommunerna ut?
Producenterna ska börja betala sin produktavgift under 2024 baserat på uppgifter från 2023 och det är från den avgiften som ersättningen till kommunerna ska betalas ut. Ersättningen planeras betalas ut i senare delen av Q4 2025.
Nationell skräpmätning
Naturvårdsverket genomför en nationell skräpmätning vartannat år. Resultatet från senaste mätningen visar att engångsprodukter, och främst plast, dominerar skräpet som slängs. Det vanligaste skräpet är cigarettfimpar.
Hur loggar kommunen in i e-tjänsten?
Naturvårdsverket har samlat flera e-tjänster för kommuner i en portal. Här ska alla kommuner rapportera nedskräpningskostnader, förpackningsavfall samt avfall i offentliga miljöer.
- Samtliga kommuner har idag en tjänsteperson som är registrerad administratör hos Naturvårdsverket. Administratören har idag tillgång till e-tjänsten och kan lägga upp rapportörer för de olika rapporteringsområdena som nämns ovan. Kontakta din administratör om du ska rapportera men inte har en registrerad e-postadress. Vet du inte vem det är kan du kontakta Naturvårdsverkets kundtjänst.
- Du loggar in med din registrerade e-postadress i e-tjänsten. Till den skickas en verifieringskod när du loggar in. Du behöver inget lösenord.
Fråga gällande inloggning
Måste jag ha en specifik kommunmailadress för att rapportera i e-tjänsten?
Nej. Om du exempelvis som tjänsteperson arbetar på uppdrag av två kommuner så kan du rapportera för båda. Dock måste båda kommunerna lägga upp din mailadress som användare. Kommunen kan också ha ett kommunalägt bolag som sköter renhållningen, då kan kommunadministratören lägga upp användare för en sådan mailadress.
E-tjänsteportal för kommunen
I e-tjänstportalen kan kommuner rapportera nedskräpningsavgifter, uppgifter om förpackningsavfall samt avfall i offentliga miljöer.
Frågor och svar
Behöver kommunerna göra egna skräpmätningar?
Nej. Förordning (2021:1002) om nedskräpningsavgifter ställer inga krav på att kommunen ska göra skräpmätningar. Det är Naturvårdsverket som ska göra nationella skräpmätningar två gånger vartannat år i enlighet med förordningen.
Ska kommunen särredovisa kostnader för uppstädning av engångsprodukter i rapporteringen?
Nej. Vilka kostnader ni som kommun ska rapportera framgår under rubriken Uppgifter att rapportera.
Naturvårdsverket beräknar den andel av era kostnader som utgörs av engångsprodukter genom nationella skräpmätningar.
Varför ska inte kostnader för avfall som kräver särskilda insatser inkluderas i rapporteringen?
”Avfall som skräpats ned” kan vara av en mängd olika slag, exempelvis; fimpar, godispapper, snabbmatsförpackningar, påsar, burkar, engångsgrillar, glas- och plastflaskor. Det kan även vara större föremål som till exempel vitvaror, möbler, bygg- och rivningsavfall och skrotbilar.
Kommunernas rapportering är en del av underlaget för uträkning av produktavgiftens storlek. Om kostnader för avfall som kräver särskilda insatser inkluderas i rapporteringen är risken att produktavgiften blir högre än vad som är representativt för nedskräpning av de engångsprodukter som omfattas av förordningen. Därför ska inte kommunerna i sin rapportering till Naturvårdsverket inkludera kostnader för avfall som kräver särskilda insatser som exempelvis slängda/kvarlämnande vitvaror, möbler, bygg- och rivningsavfall och skrotbilar.
Vid uträkning av produktavgiften ska Naturvårdsverket, utöver kommunernas fastställda kostnader, även beakta resultatet från de nationella skräpmätningarna. Genom att kommunen inte rapporterar in kostnader för avfall som skräpats ned som kräver särskilda insatser, så kommer de inrapporterade kostnaderna på ett bättre sätt överensstämma med den typ av avfall som mäts i skräpmätningarna.
Vad är det för skillnad på administratör och rapportör i e-tjänsten?
Administratören kan lägga in andra administratörer och rapportörer. Administratören lägger dessutom in kommunens grunduppgifter, det bankgiro som ersättning ska betalas ut till och anger vart beslut om ersättning ska skickas.
En rapportör kan lägga in de uppgifter kommunen ska rapportera till Naturvårdsverket, redigera dem och sedan skicka in dem när en rapport är klar. Rapportören behöver inte ha en e-postadress kopplad till kommunen.
Kan kommunen ange bankuppgifter till ett kommunalt bolag istället för kommunen?
Ersättningen kan i enlighet med förordningen om nedskräpningsavgifter endast betalas ut till kommunen. Ersättningen kan till exempel inte betalas ut till ett kommunalt bolag.
Hur gör jag om jag stöter på ett fel i e-tjänsten, exempelvis ett error-meddelande?
Mejla Naturvårdsverkets kundtjänst med uppgifter om: Beskrivning av felet, vem som var inloggad, för vilken kommun, vilket datum/tid felet inträffade. Bifoga gärna skärmdump på felmeddelandet.
Så räknas avgifter och ersättning ut
Här berättar vi hur Naturvårdsverket räknar ut nedskräpningsavgiftens storlek och kommunernas kostnader för att städa upp avfall som skräpats ned.
