Vägledning

Specifik miljöbedömning – kapitel 6 miljöbalken

Byggnadskranar.

Natura 2000-tillståndsprövning

Om en verksamhet eller åtgärd kräver Natura 2000-tillstånd ska en specifik miljöbedömning göras. Här har vi samlat vägledning kring miljöbedömning och Natura 2000.

Sidan vänder sig till

Myndigheter, länsstyrelser, kommuner, konsulter och andra aktörer som berörs av specifika miljöbedömningar enligt kapitel 6 miljöbalken.

Bra att veta

Naturvårdsverket vägleder om miljöbedömningar enligt kapitel 6 miljöbalken samt miljöbedömningsförordningen (2017:966). Läs mer under avsnittet omfattning och struktur.

§

Lagstiftning

Lagstiftning

EU-direktiv om miljöbedömningar

EU-direktiv har som mål att harmonisera medlemsländernas nationella lagstiftning på något område, exempelvis rörande miljöbedömningar. Direktiv föreskriver vilket resultatmedlemsländerna ska uppnå men lämnar åt länderna att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet. I respektive direktivet står när det senast ska vara genomfört i medlemsländerna.

När det gäller området miljöbedömningar finns olika direktiv för planer och program respektive för verksamheter och åtgärder. För planer och program gäller det så kallade SMB-direktivet (se nedan). För verksamheter och åtgärder gäller MKB-direktivet med de ändringar som föreskrivs i Ändringsdirektivet (se nedan).

EU-direktiv för miljöbedömningar av planer och program

EU-direktiv för miljöbedömningar av verksamheter och åtgärder

Tidigare regler om miljöbedömning

Natura 2000-tillståndsprövning kräver specifik miljöbedömning

Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden i hela EU. För verksamheter eller åtgärder som ska prövas för ett tillstånd som avses i 7 kap. 28 a § miljöbalken (Natura 2000-tillstånd) ska en specifik miljöbedömning göras. Det framgår av 6 kap. 20 § miljöbalken. Bara om det rör sig om brådskande åtgärder som är nödvändiga med hänsyn till skyddet mot allvarliga olägenheter för människors hälsa är det möjligt att göra undantag från kravet på specifik miljöbedömning.

Det som avgör om en specifik miljöbedömning ska göras är alltså frågan om Natura 2000-tillstånd krävs, inte frågan om verksamheten eller åtgärder kan antas medföra betydande miljöpåverkan. En undersökning enligt 6 kap. 24-25 §§ miljöbalken behöver därför inte göras och länsstyrelsen ska heller inte fatta beslut om betydande miljöpåverkan.

Eftersom det inte ska göras någon undersökning av betydande miljöpåverkan om Natura 2000-tillstånd krävs är det lämpligt att först ta ställning till behovet av tillståndsprövning innan en eventuell undersökning enligt 6 kap. 24-25 §§ miljöbalken inleds för en verksamhet eller åtgärd.

Läs mer om Natura 2000-prövning i Naturvårdsverkets handbok nummer 2017:1, Förutsättningar för prövningar och tillsyn i Natura 2000-områden.

Handbok 2017:1

Aldrig liten miljökonsekvensbeskrivning vid Natura 2000-tillståndsprövning

Eftersom det av lagstiftningen framgår att Natura 2000-tillståndsprövning kräver specifik miljöbedömning är det aldrig aktuellt med en så kallad liten miljökonsekvensbeskrivning (enligt 6 kap. 47 § miljöbalken) för verksamheter eller åtgärder som kräver Natura 2000-tillstånd.

Verksamheter som påverkar ett Natura 2000-område men inte kräver Natura 2000-tillstånd

För verksamheter eller åtgärder som kan antas påverka miljön i ett Natura 2000-område, men troligen inte i sådan utsträckning att tillstånd krävs, finns särskilda krav på vad en liten miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla i de fall en sådan ska upprättas. Detta framgår av 6 kap. 47 § andra stycket miljöbalken. En liten miljökonsekvensbeskrivning ska i dessa situationer alltid innehålla de uppgifter som behövs för prövningen enligt 7 kap. 28 b och 29 §§ miljöbalken.

Detta gäller verksamheter som är tillståndspliktiga enligt 9 eller 11 kap. miljöbalken eller verksamheter som ska tillåtlighetsprövas av regeringen enligt 17 kap. miljöbalken och där länsstyrelsen efter undersökning om betydande miljöpåverkan har beslutat att verksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Ett exempel på ett ärende skulle kunna vara följande: En vattenverksamhet som enligt länsstyrelsen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, men som ligger i anslutning till ett Natura 2000-område utan att uppenbart innebära en sådan påverkan att kravet på Natura 2000-tillstånd utlöses.

Regler kring liten miljökonsekvensbeskrivning finns i 6 kap. 47 § miljöbalken - se vägledning kring liten miljökonsekvensbeskrivning.

Liten miljökonsekvensbeskrivning

Undantag för brådskande åtgärder

Sedan de särskilda bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivningar i mål och ärenden rörande Natura 2000 infördes har det visat sig finnas ett behov av att kunna genomföra brådskande åtgärder i Natura 2000-områden till skydd för människors hälsa och miljön. Det kan bland annat vara för att förhindra smittspridning vid utbrott av till exempel mjältbrand eller andra sjukdomar som omfattas av epizootilagen (2007:361) eller zoonoslagen (1999:658). I dessa fall är det av tidsskäl inte alltid möjligt att genomföra en miljöbedömning och upprätta en specifik miljökonsekvensbeskrivning som uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken.

Sådana brådskande åtgärder som behövs till skydd för människors hälsa är därför undantagna från kravet på en specifik miljöbedömning. I dessa undantagsfall krävs det emellertid fortfarande ett underlag som redovisar

  • möjliga alternativa åtgärder, samt
  • åtgärdernas konsekvenser för syftet med att bevara området.

Detta följer av 19 kap. 6 § miljöbalken. Ansökan om tillstånd ska för brådskande åtgärder därmed innehålla en redogörelse för de alternativ som övervägts med en motivering till varför ett visst alternativ valts samt en beskrivning av verksamhetens eller åtgärdens konsekvenser för syftet med att bevara området.

Den specifika miljöbedömningen i Natura 2000-tillståndsärenden

För vägledning om vad en specifik miljöbedömning innebär hänvisar vi till Naturvårdsverkets generella vägledningssidor om specifik miljöbedömning. Några specialregler finns emellertid för Natura 2000-ärenden och de går vi genom här nedan. Dessa handlar om miljökonsekvensbeskrivningen och kungörelser.

Specifik miljöbedömning

Miljökonsekvensbeskrivning vid Natura 2000-prövning

Vad en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska innehålla framgår av 6 kap. 35 § miljöbalken.

Miljökonsekvensbeskrivning

En MKB som upprättas enbart för en prövning enligt 7 kap. 28 b och 29 §§ miljöbalken ska alltid innehålla (6 kap. 36 § första stycket miljöbalken):

  • en beskrivning av verksamhetens eller åtgärdens konsekvenser för syftet med att bevara området,
  • en redogörelse för de alternativ som har övervägts med en motivering till varför ett visst alternativ valts, samt
  • de uppgifter som i övrigt behövs för prövningen enligt 7 kap. 28 b och 29 §§ miljöbalken.

En MKB som upprättas enbart för en prövning enligt 7 kap. 28 b och 29 §§ miljöbalken får begränsas till de uppgifter som behövs för prövningen (enligt 6 kap. 36 § andra stycket miljöbalken). Det vill säga om prövningen bara omfattar Natura 2000-tillståndsprövning och inte också till exempel prövning av vattenverksamhet eller miljöfarlig verksamhet. Då finns möjlighet att avgränsa bort delar av innehållskraven i 6 kap. 35 § miljöbalken under förutsättning att de inte behövs för Natura 2000-prövningen.

Särskilt om kungörelser i Natura 2000-ärenden

I 6 kap. 35 § miljöbalken finns krav på kungörelser om upprättad miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Den som ska pröva tillståndsfrågan ska, om MKB:n kan ligga till grund för den fortsatta miljöbedömningen, kungöra att MKB:n finns. Allmänheten ska få tillgång till MKB:n och få skälig tid, minst 30 dagar att lämna synpunkter. Se generell vägledning om kungörelse i specifik miljöbedömning.

Kungörelse

I de fall tillståndsfrågan enbart avser prövning enligt 7 kap. 28 b och 29 §§ miljöbalken krävs endast kungörelse samt möjlighet för allmänheten att lämna synpunkter om det behövs för prövningen eller som är lämpligt för att ge allmänheten information. Detta framgår av 6 kap. 39 § andra stycket miljöbalken.

På motsvarande sätt krävs enbart kungörelse när tillståndsfrågan är avgjord om det är lämpligt för att ge allmänheten information (6 kap. 44 § andra stycket miljöbalken).

Mer information