Vägledning

Specifik miljöbedömning – kapitel 6 miljöbalken

Byggnadskranar.

Liten miljökonsekvensbeskrivning

En liten miljökonsekvensbeskrivning är ett prövningsunderlag för verksamheter eller åtgärder med begränsad miljöpåverkan.

Sidan vänder sig till

Myndigheter, länsstyrelser, kommuner, konsulter och andra aktörer som berörs av specifika miljöbedömningar enligt kapitel 6 miljöbalken.

Bra att veta

Naturvårdsverket vägleder om miljöbedömningar enligt kapitel 6 miljöbalken samt miljöbedömningsförordningen (2017:966). Läs mer under avsnittet omfattning och struktur.

§

Lagstiftning

Lagstiftning

EU-direktiv om miljöbedömningar

EU-direktiv har som mål att harmonisera medlemsländernas nationella lagstiftning på något område, exempelvis rörande miljöbedömningar. Direktiv föreskriver vilket resultatmedlemsländerna ska uppnå men lämnar åt länderna att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet. I respektive direktivet står när det senast ska vara genomfört i medlemsländerna.

När det gäller området miljöbedömningar finns olika direktiv för planer och program respektive för verksamheter och åtgärder. För planer och program gäller det så kallade SMB-direktivet (se nedan). För verksamheter och åtgärder gäller MKB-direktivet med de ändringar som föreskrivs i Ändringsdirektivet (se nedan).

EU-direktiv för miljöbedömningar av planer och program

EU-direktiv för miljöbedömningar av verksamheter och åtgärder

Tidigare regler om miljöbedömning

Syftet med en liten miljökonsekvensbeskrivning

En liten miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska som namnet anger vara just mindre omfattande än den miljökonsekvensbeskrivning som tas fram för verksamheter och åtgärder med betydande miljöpåverkan. En liten MKB ska göra det möjligt att bedöma de väsentliga miljöeffekterna. Även om underlaget ska vara enklare än den mer formaliserade MKB:n som tas fram inom ramen för en specifik miljöbedömning, har dokumentet samma funktion som en miljökonsekvensbeskrivning och ska fungera som beslutsunderlag.

När behövs en liten miljökonsekvensbeskrivning

Länsstyrelsen ska för flera verksamheter och åtgärder ta ställning till om  de kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Länsstyrelsen fattar sitt beslut med stöd av 6 kap. 26 § miljöbalken efter verksamhetsutövarens undersökning enligt 6 kap. 24–25 §§ miljöbalken.

Undersökning

Verksamhetsutövaren ska ta fram en liten MKB i de fall som länsstyrelsen beslutar att verksamheten eller åtgärden inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Enligt 6 kap. 47 § miljöbalken innebär det lättare krav både på den fortsatta processen och på det skriftliga underlaget.

Förenklad process

Utredningsarbetet för en liten MKB är mindre omfattande jämfört med en specifik miljöbedömning . Det finns färre formella krav på processen för verksamheter som inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Inför upprättande av en liten MKB finns endast krav på undersökningssamråd. Avgränsningssamråd behöver inte genomföras.

En liten MKB lämnas in tillsammans med tillståndsansökan till prövningsmyndigheten. Kravet på att tillståndsmyndigheten ska ta ställning till MKB:n innan myndigheten kungör ansökan och MKB:n (6 kap. 39 § miljöbalken) gäller inte för ärenden med en liten MKB. För en liten MKB gäller inte heller kraven på kungörelse av MKB (6 kap. 40-41 §§ miljöbalken) eller kravet på att prövningsmyndigheten i ett särskilt beslut eller i samband med målets avgörande ska ta ställning till miljökonsekvensbeskrivningen (6 kap. 42 § miljöbalken). Det finns dock bestämmelser avseende kungörelse för själva tillståndsansökan i andra delar av miljöbalken som gäller även för verksamheter eller åtgärder där en liten MKB ska tas fram (22 kap. miljöbalken).

Innehåll i en liten MKB

En liten MKB ska enligt 6 kap. 47 § miljöbalken innehålla:

  • de upplysningar som behövs för att det ska vara möjligt att bedöma verksamhetens eller åtgärdens väsentliga miljöeffekter, och
  • samrådsredogörelse.

Bestämmelsen ska läsas tillsammans med 6 kap. 2 § som anger vad miljöeffekter är.

Det är inte närmare preciserat i lagtext vad en liten MKB ska innehålla. Verksamhetsutövaren är därför friare att anpassa underlaget utifrån vilka miljöeffekter som den planerade verksamheten förväntas medföra.

Av förarbetena framgår att en liten MKB kan bli ytterst översiktlig eller relativt omfattande, allt beroende på verksamheten eller åtgärdens miljöpåverkan och förutsättningarna på den avsedda platsen. Av förarbetena framgår vidare att för att avgöra vilka uppgifter som krävs i en liten MKB kan de formella kraven som gäller för en stor MKB enligt 6 kap. 35 § fungera som utgångspunkt1. I vilken utsträckning några eller samtliga av dessa uppgifter behövs i en liten MKB får avgöras från fall till fall utifrån vad som behövs för en bedömning av de väsentliga miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra.

Avgränsning

För att hitta en lämplig omfattning och detaljeringsgrad för en liten MKB anser Naturvårdsverket att verksamhetsutövaren kan utgå från länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Det som i beslutet har angetts tala för och emot att verksamheten ska antas medföra betydande miljöpåverkan ger vägledning för avgränsningen av en liten MKB.

Avgränsningen av en liten MKB bör redovisas med motivering i dokumentet. Även om en översiktlig redovisning bedöms tillräcklig för den aktuella verksamheten behöver den vara projektspecifik och en avgränsning göras så att beskrivningarna handlar om de miljöförhållanden och de miljöeffekter som är relevanta för verksamheten.

Beslut om betydande miljöpåverkan

Bevisbördan

I tillståndsprocessen är det verksamhetsutövaren som har bevisbördan för att kraven i 2 kap. miljöbalken är uppfyllda varför det ligger i verksamhetsutövarens intresse att ta fram ett tillräckligt underlag.

Vad en ansökan ska innehålla framgår av bestämmelserna i 19 kap. miljöbalken vad gäller B-verksamheter och 22 kap. miljöbalken vad gäller A-verksamheter. Ansökningshandlingarna ska innehålla de förslag till skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått samt de övriga uppgifter som behövs för att bedöma hur de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. följs.  Det är avgörande för prövningen att det finns ett underlag som visar att och hur de allmänna hänsynsreglerna uppfylls och det är verksamhetsutövaren som har skyldighet att ta fram och presentera det underlaget. I de fall en MKB (med innehåll enligt 6 kap. 35-37 §§) eller en liten MKB (med innehåll enligt 6 kap. 47) ska finnas tillsammans med tillståndsansökan är det många gånger lämpligt att utforma miljökonsekvensbeskrivningen så att det från den går att utläsa hur de allmänna hänsynsreglerna följs.

Liten MKB och Natura 2000

Ett extra krav finns på en liten MKB för verksamheter eller åtgärder som kan antas påverka miljön i ett Natura 2000-område (men inte sådan påverkan att Natura 2000-tillståndsplikt utlöses). För dessa verksamheter ska en liten MKB innehålla de uppgifter som behövs för prövningen enligt 7 kap. 28 b § och 29 §§ miljöbalken. Det är alltså sådana ärenden där länsstyrelsen fattat beslut om "inte betydande miljöpåverkan" och det inte är klargjort att ett Natura 2000-prövning krävs.

Ett exempel på ett ärende skulle kunna vara följande: En vattenverksamhet som enligt länsstyrelsen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, men som ligger i anslutning till ett Natura 2000-område utan att uppenbart innebära en sådan påverkan att kravet på Natura 2000-tillstånd utlöses. Om Natura 2000-prövning krävs ska en specifik miljöbedömning genomföras (läs mer om det på webbsidan Miljöbedömning vid Natura 2000-tillståndsprövning).

Miljöbedömning vid Natura 2000-tillståndsprövning

Bestämmelsen om det extra kravet för liten MKB finns i 6 kap. 47 § andra stycket miljöbalken. Kravet syftar till att garantera att prövningsmyndigheten har ett tillräckligt bra underlag för bedömningen av om verksamheten eller åtgärden kräver Natura 2000-tillstånd. Det vill säga att möjliggöra för myndigheten att avgöra om verksamhetens eller åtgärdens påverkan är så betydande att tillstånd krävs enligt 7 kap 28 a § miljöbalken.

När det gäller vilket underlag som krävs för denna bedömning varierar det naturligtvis beroende på karaktären hos den berörda verksamheten eller åtgärden. För en begränsad byggnads- eller anläggningsåtgärd kan det ofta vara relativt okomplicerat att bedöma konsekvenserna för det aktuella skyddsintresset i Natura 2000-områdetoch då krävs inte så mycket underlag.

Av förarbetena framgår att bestämmelsen i 6 kap. 47 § miljöbalken klargör att en MKB, även i det fall det är en liten MKB, aldrig får sakna de uppgifter som behövs för den särskilda prövning som avses i 7 kap. 28 b och 29 §§ miljöbalken. Bestämmelsen infördes i 6 kap. miljöbalken år 2010 som ett led i genomförandet av rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, det så kallade art- och habitatdirektivet och är inte ny från den 1 jan 2018. Med bestämmelsen ska det inte ska råda någon tvekan om att de svenska bestämmelserna lever upp till kraven i art- och habitatdirektivet.

1 Prop. 2016/17:200 s 212

Mer information