Vägledning

Specifik miljöbedömning – kapitel 6 miljöbalken

Byggnadskranar.

Beslut om betydande miljöpåverkan

Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan ska vara motiverat och transparent.

Sidan vänder sig till

Myndigheter, länsstyrelser, kommuner, konsulter och andra aktörer som berörs av specifika miljöbedömningar enligt kapitel 6 miljöbalken.

Bra att veta

Naturvårdsverket vägleder om miljöbedömningar enligt kapitel 6 miljöbalken samt miljöbedömningsförordningen (2017:966). Läs mer under avsnittet omfattning och struktur.

§

Lagstiftning

Lagstiftning

EU-direktiv om miljöbedömningar

EU-direktiv har som mål att harmonisera medlemsländernas nationella lagstiftning på något område, exempelvis rörande miljöbedömningar. Direktiv föreskriver vilket resultatmedlemsländerna ska uppnå men lämnar åt länderna att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet. I respektive direktivet står när det senast ska vara genomfört i medlemsländerna.

När det gäller området miljöbedömningar finns olika direktiv för planer och program respektive för verksamheter och åtgärder. För planer och program gäller det så kallade SMB-direktivet (se nedan). För verksamheter och åtgärder gäller MKB-direktivet med de ändringar som föreskrivs i Ändringsdirektivet (se nedan).

EU-direktiv för miljöbedömningar av planer och program

EU-direktiv för miljöbedömningar av verksamheter och åtgärder

Tidigare regler om miljöbedömning

Kort videoföreläsning

Undersökningen av en verksamhets eller åtgärds miljöpåverkan följs av att länsstyrelsen fattar beslut om verksamheten kan antas medföra miljöpåverkan eller inte. 

Förutsättningar för beslut

Undersökningsskedet avslutas genom länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Beslutet är avgörande för om en specifik miljöbedömning ska göras eller inte göras. Läs mer om undersökning på separat webbsida.

Undersökning

Länsstyrelsen ska fatta beslutet senast 60 dagar efter att verksamhetsutövaren har lämnat in följande till länsstyrelsen (14 § miljöbedömningsförordningen)

  • ett fullständigt underlag
  • samrådsredogörelse

Länsstyrelsens beslut får inte överklagas särskilt, vilket framgår av 6 kap. 27 § miljöbalken. Beslutet om betydande miljöpåverkan går istället att överklaga i samband med beslutet/domen i tillståndsärendet.  

När ska länsstyrelsen inte fatta beslut?

För vissa verksamheter eller åtgärder är frågan om betydande miljöpåverkan avgjord på förhand genom bestämmelser i miljöbedömningsförordningen eller förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Det gäller bland annat, men inte enbart, de verksamheter eller åtgärder som:

  • Alltid kan antas ha betydande miljöpåverkan
  • Aldrig kan antas ha betydande miljöpåverkan

I dessa fall meddelar länsstyrelsen inget särskilt beslut i frågan om betydande miljöpåverkan.

Det är bara i de ärenden där en undersökning är genomförd som länsstyrelsen ska fatta beslut om betydande miljöpåverkan kan antas. I Naturvårdsverkets vägledning om undersökning kan du läsa om när undersökning med efterföljande länsstyrelsebeslut ska respektive inte ska göras. Till exempel har en verksamhetsutövare möjlighet att i vissa fall själv förutsätta att betydande miljöpåverkan kan antas och bestämma att en specifik miljöbedömning ska genomföras. Gör verksamhetsutövaren detta ställningstagande krävs inte undersökning med efterföljande beslut av länsstyrelsen.

Kriterier för bedömning

I 10 § miljöbedömningsförordningen beskrivs vad som ska beaktas i bedömningen av om en verksamhet eller åtgärd innebär betydande miljöpåverkan. Det handlar om vad det är för verksamhet, var den planeras och vilka miljöeffekter som förväntas. Eller som det uttrycks i 10 § miljöbedömningsförordningen:

  • verksamhetens eller åtgärdens utmärkande egenskaper,
  • verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, och
  • de möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper.

Dessa tre punkter beskrivs mer i 11-13 §§ miljöbedömningsförordningen, se rutorna här nedanför.

Vid bedömningen av betydande miljöpåverkan handlar det om, liksom vid all bedömning av miljöeffekter att se på båda perspektiven vad och var. Det handlar om att beakta samverkan mellan projektets och platsens egenskaper samt den betydelse denna samverkan har för berörda delar av miljön. 

För kunna avgöra om en verksamhet eller åtgärd medför betydande miljöpåverkan måste man ta hänsyn till den plats eller det landskap man befinner sig i. Är det en robust miljö som tål förändringar eller är den extra känslig för störning? Kanske är den redan påverkad av andra ingrepp. Hur förhåller sig den här platsen till sitt omgivande landskap? Det andra som måste vägas in är naturligtvis vad det är som ska göras på platsen. Det blir stor skillnad om det handlar om exempelvis en husbehovstäkt eller en fullskalig gruva.

Verksamheten

I 11 § miljöbedömningsförordningen listas saker att ta särskild hänsyn till när det gäller att bedöma betydande miljöpåverkan utifrån kriteriet ”verksamhetens eller åtgärdens utmärkande egenskaper”. En sådan sak är verksamhetens omfattning och utformning. Andra exempel är användning av mark och naturtillgångar samt vilket avfall och vilka restprodukter som verksamheten ger upphov. I rutan nedan visas hela 11 § miljöbedömningsförordningen.

§

11 § miljöbedömningsförordningen

I fråga om verksamhetens eller åtgärdens utmärkande egenskaper enligt 10 § 1 ska särskild hänsyn tas till

  1. verksamhetens eller åtgärdens omfattning och utformning,
  2. hur verksamheten eller åtgärden bidrar till kumulativa miljöeffekter tillsammans med andra verksamheter som bedrivs, som har fått ett tillstånd eller som har anmälts och får påbörjas,
  3. verksamhetens eller åtgärdens användning av mark, jord, vatten, biologisk mångfald, andra naturtillgångar och fysisk miljö i övrigt, det avfall och andra förväntade restprodukter som verksamheten eller åtgärden ger upphov till,
  4. föroreningar och störningar från verksamheten eller åtgärden,
  5. sannolikheten för allvarliga olyckor som är relevanta för den aktuella verksamheten eller åtgärden, och risker för människors hälsa.

I punkt 2 tydliggörs att kumulativa effekter ska beaktas vid bedömning av betydande miljöpåverkan. Det handlar om att i bedömningen av miljöeffekter även väga in effekter från andra verksamheter som bedrivs, som har fått ett tillstånd eller som har anmälts och får påbörjas. I bedömningen av kumulativa effekter ingår generellt sett inte verksamheter där ansökan sker parallellt med den aktuella ansökan. Samtidigt kan det finnas situationer där olika delar av en verksamhet planeras/prövas separat men parallellt och där delarna är beroende av varandra för att verksamheten ska fungera. Det kan till exempel handla om utbyggnad av en väg där planläggning av olika delsträckor sker separat eller om en hamnverksamhet som är kopplad till åtgärder i en farled. Finns tydliga kopplingar mellan olika delar i en verksamhet bör en gemensam prövning eftersträvas, men där så inte är möjligt finns anledning att belysa effekter av hela verksamheten även om prövningen av hela verksamheten är uppdelad formellt sett. I sådana situationer är det viktigt att vara extra noggrann med vad som ingår i effektbedömning av olika alternativ.

Punkt 6 och 7 handlar om sannolikheter och risker till följd av en planerad verksamhet. Riskerna för människors hälsa eller sannolikheten för allvarliga olyckor är två av de aspekter som särskilt ska beaktas när en bedömning av om en verksamhet eller åtgärd innebär betydande miljöpåverkan. Olycksrisker kan med andra ord vara en grund till att en verksamhet eller åtgärd anses medföra betydande miljöpåverkan.

”Allvarliga olyckor” syftar på att något sker vid eller drabbar en anläggning, på grund av yttre händelse. Inom begreppet ”yttre händelse” ryms både klimatförändringar och allvarlig olycka. Exempel på ”yttre händelser” kan vara elbortfall, naturolyckor eller allvarliga olyckor. Genom att allvarliga olyckor ska inkluderas innebär det att man inkluderar extrema scenarier/händelser som sker mer sällan. Det vill säga en allvarlig olycka för omgivningen (människor och miljön). Med allvarlig olycka avses alla miljöeffekter enligt 6 kap 2 §, inte bara påverkan på människan.

Om verksamhetsutövaren i undersökningsskedet utreder olika alternativa lokaliseringar, utformningar eller liknande och något av alternativen (som ännu inte förkastats) kan antas medföra betydande miljöpåverkan bör bedömningen enligt Naturvårdsverket vara att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Det vill säga bedömningen bör göras restriktiv så att det alternativ med störst miljöpåverkan påverkar utfallet av bedömningen.

Lokalisering

I 12 § miljöbedömningsförordningen listas saker att ta särskild hänsyn till när det gäller att bedöma betydande miljöpåverkan utifrån kriteriet ”de möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper verksamhetens eller åtgärdens lokalisering”. En sådan sak är miljöns tålighet i det område som kan antas bli påverkat. Även ett projekt som inte är särskilt stort kan medföra betydande miljöpåverkan om det lokaliseras till en plats där miljön är känslig även för små förändringar1. I rutan nedan visas hela 12 § miljöbedömningsförordningen.

§

12 § miljöbedömningsförordningen

I fråga om verksamhetens eller åtgärdens lokalisering enligt 10 § 2 ska särskild hänsyn tas till fråga om verksamhetens eller åtgärdens utmärkande egenskaper enligt 10 § 1 ska särskild hänsyn tas till

  1. pågående eller tillåten markanvändning,
  2. de naturresurser som finns i det område som kan antas bli påverkat och deras relativa förekomst, tillgänglighet, kvalitet och förnyelseförmåga i området, och
  3. naturresursernas, naturmiljöns och kulturmiljöns tålighet i det område som kan antas bli påverkat, med särskild uppmärksamhet på påverkan som avser

        a)  ett stort opåverkat område,
        b)  en våtmark, ett strandområde eller en älvmynning,
        c) ett kustområde eller en marin miljö,
        d) ett bergs- eller skogsområde,
        e) ett betydelsefullt kulturlandskap,
        f)  ett tätbefolkat område,
        g) en nationalpark, ett naturreservat, ett kulturreservat eller    ett annat område som är skyddat enligt 7 kap. miljöbalken,
        h) ett område eller en byggnad som skyddas enligt 2-4 kap.    kulturmiljölagen (1988:950), förordningen (2013:558) om statliga    byggnadsminnen m.m. eller plan- och bygglagen (2010:900),
        i)  ett sådant område som är upptaget på världsarvslistan i enlighet med

    Unescos konvention av den 16 november 1972 om skydd för världens kultur- och naturarv, eller

    j)  ett område där miljökvalitetsnormer inte följs eller riskerar att    inte kunna följas.

I de inledande punkterna beskrivs områden som gör att det finns en högre sannolikhet att man återfinner höga naturvärden, hög biologisk mångfald eller som är känsliga för störning.

Av punkten h framgår att särskild hänsyn ska tas till om ett område eller en byggnad skyddas enligt 2-4 kap kulturmiljölagen, dvs. fornminnen, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen. Det kan också handla om byggnader eller anläggningar som skyddas med stöd av förordningen (2013:558) om statliga byggnadsminnen m.m. eller genom reglering med stöd av plan- och bygglagen (2010:900).

Naturvårdsverket anser att betydande miljöpåverkan ofta bör kunna antas uppstå i fall en verksamhet eller åtgärd kan riskera ha en betydande påverkan någon/t eller några av de nationalparker, naturreservat, kulturreservat eller ett annat område som är skyddat enligt 7 kap miljöbalken. Även om den negativa inverkan endast förväntas pågå under en kortare tid bör den anses innebära betydande miljöpåverkan om den riskerar påverka värdena som skyddas inom området. Detta kan exempelvis handla om att en verksamhet eller åtgärd gör ett sådant intrång eller medför sådan störning att syftet med ett naturreservat motverkas till någon del.

Utgångspunkten för Sveriges arbete i enlighet med Unescos världsarvskonvention är att skyddet och förvaltningen av världsarven klaras med den nationella lagstiftningen. Genom punkt i) förtydligas att om verksamheten eller åtgärden påverkar ett område som är upptaget på världsarvslistan ska det vägas in i bedömningen av om en verksamhet eller åtgärd kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Betydande miljöpåverkan bör anses föreligga när verksamheten eller åtgärden motverkar de värden som har motiverat att området tagits upp på världsarvslistan.

Miljökvalitetsnormerna syftar till att skydda människors hälsa och miljön samt att uppfylla krav som ställs genom vårt medlemskap i EU. Om det finns risk för att verksamheten eller åtgärder innebär att miljökvalitetsnormerna överträds bör det innebära att densamma bedöms utgöra betydande miljöpåverkan (punkt j).

Vid bedömning av miljöeffekter på biologisk mångfald ska särskilt fokus ges arter och livsmiljöer som skyddas enligt art- och habitatdirektivet eller fågeldirektivet. Det framgår av ändringsdirektivet (se fliken Lagstiftning) och gäller i miljöbedömningssammanhang. Naturvårdsverket anser därför att skyddade arter behöver ges särskild fokus redan under undersökning och beslut om betydande miljöpåverkan. Läs mer om vad som avses med skyddade arter i vägledning om Artskydd i specifik miljöbedömning.

Artskydd i specifik miljöbedömning

Naturvårdsverket bedömer att om en verksamhet eller åtgärd riskerar att innebära miljöeffekter som kan aktualisera förbud enligt 4 och 7 §§ artskyddsförordningen trots föreslagna försiktighetsmått och skyddsåtgärder borde det i många fall finnas anledning att besluta att verksamheten kan antas innebära betydande miljöpåverkan. Om en art som inte har en gynnsam bevarandestatus bedöms påverkas på ett sätt som inte är obetydligt bör det i ännu högre grad vara en grund för beslut om betydande miljöpåverkan. En bedömning behöver göras i varje enskilt fall.

Påverkan på arter som skyddas av 6, 8 eller 9 §§ artskyddsförordningen bör normalt inte bedömas som en betydande miljöpåverkan i sig.

Miljöeffekter

I 13 § miljöbedömningsförordningen listas saker att ta särskild hänsyn till när det gäller att bedöma betydande miljöpåverkan utifrån kriteriet ”miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper”. Det handlar till exempel om miljöeffekterna är övergående eller bestående. I rutan nedan visas hela 13 § miljöbedömningsförordningen.

§

13 § miljöbedömningsförordningen

I fråga om de möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper enligt 10 § 3 ska särskild hänsyn tas till

  1. effekternas storlek, utbredning, karaktär, intensitet och komplexitet,
  2. sannolikheten för att effekterna uppkommer, hur de uppkommer, vilken varaktighet eller frekvens de har och hur reversibla de är,
  3. hur gränsöverskridande effekterna är,
  4. effekternas kumulativa verkan tillsammans med effekterna av andra verksamheter som bedrivs, som har fått ett tillstånd eller som har anmälts och får påbörjas, och
  5. möjligheten att begränsa effekterna på ett effektivt sätt.

Vid bedömningen ska hänsyn tas till allmänhetens behov av information.

 

I punkt 2 anges även att man ska ta hänsyn till varaktighet och om effekterna är reversibla. Det vill säga om det blir ett permanent avtryck i miljön eller ej. Ett exempel är en gruva där materialet som man tagit ut är borta och påverkan därför är att betrakta som permanent. Det kan också vara att effekterna av en åtgärd blir permanenta genom exempelvis en grundvattenavsänkning under en längre period som innebär att en våtmark i närheten torkar ut. Även om grundvattennivån kan återställas är det inte säkert att våtmarken och de arter som varit kopplade till den gör det.

I punkt 3 anges att man ska beakta hur gränsöverskridande effekterna kan bli. Om det finns risk för betydande miljöpåverkan i ett annat land, ska verksamheten eller åtgärden bedömas ha betydande miljöpåverkan även om den negativa påverkan inte är inom Sveriges gränser. Det skulle exempelvis kunna handla om en vindkraftpark lokaliserad på gränsen till Norge eller Finland. Även om skyddsintressen saknas på den svenska sidan är det möjligt att det finns sådana i direkt närhet på andra sidan gränsen. Om en verksamhet eller åtgärd kan antas innebära betydande miljöpåverkan i andra länder, ska dessa också ges möjlighet att delta i samrådet. Samråd med annat land genomförs i så fall genom Naturvårdsverket. Läs mer om Esbokonventionen.

Om Esbokonventionen

Enligt punkt 4 ska man även ta hänsyn till kumulativa effekter. Detta gör att det inte är möjligt att sätta en exakt gräns för när en verksamhet eller åtgärd innebär betydande miljöpåverkan.

I den sista punkten i 13 § miljöbedömningsförordningen anges att man ska ta hänsyn till möjligheten att begränsa effekterna på ett effektivt sätt. Att begränsa effekterna görs både genom utformningen av verksamheten och planerade skyddsåtgärder. Skyddsåtgärder kan exempelvis vara utsläppsbegränsande genom rening av vatten, skadebegränsande genom infiltration av vatten, eller och störningsbegränsande genom bullerskydd. I vissa fall kan det för en viss verksamhet finnas skyddsåtgärder som är väl beprövade och där skyddseffekten är väl känd. I dessa fall är det rimligt att anta att miljöeffekterna kan begränsas, vilket då ska vägas in i bedömningen. Det kan dock finnas situationer där det i undersökningsskedet råder osäkerhet kring skyddsåtgärdernas utformning eller begränsande effekt. Naturvårdsverket anser att försiktighetsprincipen bör leda till att bedömningen då bör vara att miljöeffekterna bedöms utan den/de osäkra/obeprövade skyddsåtgärderna. Det vill säga med osäkra/obeprövade skyddsåtgärder bör, av försiktighet, en större miljöpåverkan antas än om skyddsåtgärderna vore väl beprövade och närmast vedertagna.

I 13 § miljöbedömningsförordningen anges också att man vid bedömningen av betydande miljöpåverkan ska ta hänsyn till allmänhetens behov av information. Detta kan läsas mot bakgrund av att genomförande av en miljöbedömning innebär att det ställs krav på verksamhetsutövaren att samråda med allmänheten. Det vill säga om verksamheten eller åtgärden förväntas ge sådana effekter att samråd med allmänheten är lämpligt/bör genomföras är det också rimligt att bedöma att verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan eftersom det aktualiserar vidgad samrådskrets.

Motivering av beslut

Beslutet om betydande miljöpåverkan fattas utifrån en bedömning av verksamhetens, den tilltänkta platsens egenskaper samt förväntade miljöeffekter (se avsnitt Kriterier för bedömning ovan). Beslutet ska innehålla en motivering av vad som talar för eller emot att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra betydande miljöpåverkan (6 kap. 26 § miljöbalken).

För strategiska miljöbedömningar framgår det av 6 kap. 7 § miljöbalken att beslut om betydande miljöpåverkan ska hållas tillgängligt för allmänheten. Någon motsvarande bestämmelse finns inte för specifika miljöbedömningar. Av förarbetena2 framgår att då beslutet blir tillgängligt genom att det upprättas som en allmän och offentlig handling saknas skäl för en uttrycklig bestämmelse om det.

Det är viktigt att länsstyrelsens beslut är väl motiverade. Motiveringen ska göras utifrån de kriterier i 10-13 §§ miljöbedömningsförordningen som är relevanta i det enskilda fallet. Det innebär att allt som räknas upp i 10-13 §§ inte kommer att beröras i varje enskilt fall.

Naturvårdsverket anser att det inte är tillräckligt att enbart hänvisa till att länsstyrelsen gjort en sammanvägd bedömning utifrån 10-13 §§ miljöbedömningsförordningen. Det är viktigt att beslutet är motiverat på ett sådant sätt att de ger vägledning för vilka omständigheter det är som länsstyrelsen bedömer vara viktiga för utfallet för beslutet.

Länsstyrelsens motivering av beslut om betydande miljöpåverkan bör formuleras så att den kan fungera som stöd för verksamhetsutövaren i avgränsningen av de utredningar och de underlag som ska tas fram i den fortsatta processen. En motivering som ger stöd är särskilt viktigt för fall där länsstyrelsen fattar beslut om att ”ej betydande miljöpåverkan” eftersom den fortsatta processen i dessa fall inte innehåller avgränsningssamråd och inte heller den formella möjligheten att enligt 6 kap. 32 § miljöbalken begära länsstyrelsens bedömning i fråga om avgränsning.

Liten miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Nedan följer exempel på hur beslut kan motiveras. Besluten har inte varit föremål för prövning och Naturvårdsverket har inte tagit ställning till huruvida de aktuella verksamheterna kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller inte.  

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Exempel som följer miljöbedömningsförordningens upplägg och tydligt formulerar vad som talar för och emot betydande miljöpåverkan. Motiveringen visar att förväntade skyddsåtgärder har vägts in.

”11 § miljöbedömningsförordningen
Vad avser verksamhetens utmärkande egenskaper bedömer länsstyrelsen att verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Verksamhetens omfattning understiger nivån för tillståndsplikt 15.131-i B med god marginal och verksamheten bedrivs i huvudsak inomhus. Mängderna och farligheten hos avfallet är begränsade, liksom huvudsakligen föroreningar och störningar från verksamheten i övrigt. Det hanteras dock en tämligen stor mängd ammoniak på anläggningen (5 ton). Ammoniak är en giftig gas och risken för människors hälsa vid normal hantering och vid eventuellt tillbud med utsläpp av ammoniak bör utredas och redovisas i en kommande miljökonsekvensbeskrivning.

12 § miljöbedömningsförordningen

Vad avser verksamhetens lokalisering är den inom område som är detaljplanelagt för industriändamål. På andra sidan väg 585, som löper längs med anläggningen, finns ett bostadsområde. Avståndet mellan anläggningen och närmaste bostad är endast ca 50 m. Inom en radie av ca 500 m finns många bostäder, ett äldreboende och en förskola. Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är tumregeln för riskavstånd för giftiga gasmoln vid bebyggelse minst 500 m. Även med avseende på brandrisk är avståndet till bostäder kort. Enligt samrådsunderlaget planeras ett nytt bostadsområde med förskola sydväst om anläggningen. Länsstyrelsen bedömer att lokaliseringen nära bostäder m.m. medför att verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

13 § miljöbedömningsförordningen
Vad avser de möjliga miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper bedömer länsstyrelsen att den planerade ansökta verksamheten typiskt sett medför utsläpp till vatten av främst organiskt material och rester av rengöringsmedel. Under förutsättning att det sker en effektiv fettavskiljning, att pH-värdet hålls inom rimliga nivåer och att flödet till avloppsreningsverket är någorlunda stabilt torde inte vattnet medföra negativa effekter i reningsverket. Vidare medför verksamheten utsläpp till luft av luktande ämnen från stekprocesserna som kan medföra olägenhet för människors hälsa samt utsläpp av bl.a. stoft från biobränslepannan. Närheten till bostäder ställer höga krav på rening av utsläpp till luft. Närhet till bostäder medför också högre krav på låga käll-ljud från bullerkällor och transporter än vad som annars är fallet. En korrekt hantering av branschspecifikt- och övrigt avfall bedöms inte heller medföra olägenhet för människors hälsa.

Sammanfattningsvis och med hänvisning till ovanstående bedömer länsstyrelsen att närheten till de planerade bostadsområdena talar för att verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.”

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Exempel på beslut som inte är upplagt med hänvisningar till miljöbedömningsförordningens paragrafer, men som ändå är tydligt motiverat. I beslutet lyfts vilken typ av påverkan som kan komma att förväntas, vilken typ av naturresurser som påverkas och skyddsåtgärder för dessa.

”De åtgärder ni vill genomföra är mycket omfattande och berör en lång sträcka av Juktån nedströms Storjuktan. På denna sträcka finns värdefulla kulturmiljöer som ni har för avsikt att riva ut. Ni planerar dock att bevara en mer komplett miljö av kulturobjekt vid Bredseleforsen.

Arbetena kommer att utföras under juli-november och det beräknas ta tre säsonger innan arbetet är slutfört. Det kan också bli aktuellt med efterjusteringar. För att utföra arbetet kommer ni att köra med tunga maskiner i och intill vattendraget, vilket kan leda till markskador. För att begränsa skadan på närliggande myrmarker kommer ni att utföra arbetena från Tjangarn till Bredselet under senhösten när myren har fryst.

Det kommer att uppkomma en viss grumling och slamning när ni utför restaureringsåtgärderna. För att begränsa denna kommer ni att utföra arbetet under tider då vattenståndet är lågt och undvika perioder som är viktiga för reproduktion. Ni kommer också använda er av en gallerskopa för att kunna plocka upp individuella stenar.

På sträckan Tjangarn till Gunnarn finns områden som är utpekade som riksintresse för naturvården och riksintresse för rennäringen. Umbyns sameby har under samrådet framfört att det är viktigt att restaureringsarbetet inte medför några störningar för renskötselarbetet eller leder till försämrade isförhållanden vilket kan försvåra flytten över Juktån. Enligt er så berörs inte den svåra passagen vid Långselet. Arbeten kommer dock att ske inom ett kärnområde av riksintresse för rennäringen.

Åtgärderna kommer att ske i direkt anslutning till Stora Villoträsk som är ett naturreservat och ett Natura 2000-område. Området utgörs av ett stort myrkomplex med ett rikt fågelliv. Det är oklart hur Natura 2000-området kommer att påverkas av de planerade åtgärderna. Även utanför Stora Villoträsk ligger våtmarker med höga naturvärden (klass 2 enligt våtmarksinventeringen).

Med bakgrund av det vi framfört ovan så gör vi bedömningen att den planerade restaureringen av sträckan Tjangarn till Gunnarn kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.”

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Enligt miljöbedömningsförordningens paragrafer ska beslutet väga in de påverkade naturresursernas förekomst och förnyelseförmåga, vilken varaktighet miljöeffekterna har och hur reversibla de är. Här är ett exempel där detta lyfts i motiveringen:

” Verksamheten har bedrivits på platsen sedan lång tid tillbaka. Projektets lokalisering och den tänkta ytmässiga utökningen kommer att vara ett i område med höga naturvärden. Området omfattas av bevarandeprogram för odlingslandskapet högsta klassen (1) och kulturvårdsmiljöplan för Öland, Räpplinge socken. Området ligger i sin helhet inom riksintresse för det rörliga friluftslivet (4 kap 1 och 2 §§ miljöbalken) och riksintresse för obruten kust (4 kap 3 § miljöbalken). Området gränsar till riksintresse för naturvård 3 kap 6 § miljöbalken.

Täktverksamheten innebär ett irreversibelt ingrepp i naturmiljön. Utökningen innebär att mark som idag är opåverkad ska brytas bort, vilket förändrar landskapsbilden och påverkar livsmiljön för arter under lång tid framöver. Kalksten finns visserligen tillgänglig på större delen av Öland men är en ändlig resurs. Kommande ansökan innebär en fördubbling av nuvarande uttag. Störningar i form av bland annat buller kommer att uppstå periodvis under 25 års verksamhetstid. Närboende har uttryckt synpunkter över den planerade verksamheten och oroar sig för bland annat buller vilket visar att det kan behövas en utökad dialog.” 

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Ett exempel på en mer kortfattad motivering. Här lyfts inte samtliga paragrafer, motiveringen är istället en sammanfattning av vilka betydande miljöeffekter som kan förväntas och vilka miljövärden som påverkas.

”Vid bedömningen har hänsyn tagits till ianspråktagande av jordbruksmark, ökande barriärer i landskapet, möjlig påverkan på rödlistade arter, fridlysta arter och på ett betydelsefullt kulturlandskap, på områden som skyddas enligt 2-4 kap. kulturmiljölagen (1988:950)) samt risk för spridning av invasiva arter.”

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Exempel på motivering i beslut om inte betydande miljöpåverkan. Motiveringen beskriver de höga värden som finns i berört område.

”Projektets karaktäristiska egenskaper – omfattning

Åtgärden innebär byggande av en cirka 3,5 km lång gång- och cykelväg längs med väg 939 i Kungsbacka kommun. Väg 939 är ett viktigt stråk mellan Kungsbacka tätort och samhällena Fjärås, Åsa och Frillesås. Vägen är också omledningsväg för E6.

Projektets lokalisering – miljöns känslighet
Området karaktäriseras av ett jordbrukslandskap och utgörs nästan enbart av åkermark på den västra sidan av väg 939. På den östra sidan i norr finns villor och en kyrkomiljö. På mitten av vägsträckan finns trädgrupper som domineras av sälg.

Riksintressen:
Rolfsån, som är ett Natura 2000-område, finns nordväst om utredningsområdet. Rolfsån, och dess närområde, utgörs även av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Länsstyrelsen bedömer att åtgärderna ej påverkar Natura 2000-området eller riksintressena.

Artskyddsförordningen och rödlistade arter:
Under Trafikverkets inventering påträffades törnsångare och sånglärka som omfattas av fridlysning enligt 4 § artskyddsförordningen (2007:845). Av dessa arter är sånglärkan rödlistad enligt kategorin nära hotad (NT) och får därmed betraktas som en prioriterad art. Länsstyrelsen bedömer att anläggande av gång- och cykelvägen inte bedöms påverka arternas bevarandestatus.
Längs med sträckan fanns även de rödlistade arterna ask och skogsalm. Länsstyrelsen bedömer, med stöd av standarden (SS 199000:2014) att inte varje ask eller skogsalm har ett skydd som rödlistad art, då den i första hand inte hotas av exploatering.

Biotopskydd:
Längs med aktuell vägsträcka finns 6 stycken objekt som är skyddade enligt biotopskyddsbestämmelserna; två stenmurar och fyra alléer. Stenmurarna är belägna på södra/västra sidan av vägen och alléerna är belägna på norra/östra sidan av vägen. Oavsett vilken sida av vägen som blir aktuell kommer naturvärdena i biotopskyddade objekt att påverkas. För att minimera skada bör i första hand skyddsåtgärder vidtas och i andra hand kompensationsåtgärder utföras. Länsstyrelsen hänvisar till de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken vid val av gång- och cykelvägens placering längs med vägen.

Strandskydd:
Utredningsområdet är inte inom strandskyddat område.

Kulturmiljö:
Vägplanen behandlar de väsentliga frågorna sett ur fornlämnings- och kulturmiljösynpunkt. Blivande arbetsområde för planerad gång- och cykelväg kommer att ha en bredd på ca tio meter längs den närmre fyra kilometer långa sträckan. Mot bakgrund av områdets topografi och fornlämningslandskap kan idag okänd fornlämning dold under mark komma att beröras av arbetsföretaget. Arkeologisk utredning genom provschaktsgrävning enligt 2 kap 11 § kulturmiljölagen (1988:950) är därmed motiverad. Ansökan om utredning ställs till länsstyrelsen. Vid passage längs muren till begravningsplatsen till Hanhals kyrkoruin ska hänsyn tas till kulturmiljölagens 4 kapitel om kyrkliga kulturminnen. Inför fortsatt projektering av gång- och cykelvägen ska länsstyrelsen kontaktas för samråd.

Övrigt:
Trafikverket ska sträva efter att ha massbalans inom projektet. Påträffas förorenade massor ska dessa transporteras till godkänd mottagningsplats.”

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Exempel på ett kortfattat beslut, som ändå fångar upp verksamhetens egenskaper, lokalisering, naturresurser, kumulativa effekter samt skyddsåtgärder.

”Vad gäller de utmärkande egenskaperna och lokaliseringen så är projektet begränsat till ytan men det utförs i ett tätbefolkat kustområde som används för rekreation av de boende och det finns relativt mycket häckande fågel. Visst buller förväntas uppstå framför allt vid behandlingen av sediment. Risken för föroreningar bedöms dock som liten då en skonsam metod för muddring används och sedimenten tas upp till ett slutet system på land. De eventuella miljöeffekternas typ och utmärkande egenskaper bedöms vara små och bestå i risken för läckage på överföringsledningen mellan mudderverket och sedimentbehandlingen samt läckage vid driftfel i sedimentbehandlingen. Övriga verksamheter som påverkar Malmfjärden är bl.a. båttrafik och dagvatten.

Sammantaget utifrån dessa kriterier är planerad verksamhet inte av omfattningen att den kan anses ha betydande miljöpåverkan.”

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

 

1 Ändringsdirektivet bilaga III, 1 Projektets karaktäristiska egenskaper punkterna f och g.
2 Prop. 2016/17:200 Miljöbedömningar s 116

Mer information