Nedanstående projekt har beviljats medel inom forskningsutlysningen Planering för en hållbar storskalig utbyggnad av vindkraft:

Syftet med projektet har varit att ta fram ett planeringsunderlag för en hållbar utbyggnad av havsbaserad vindkraft i Bottenviken, Bottenhavet och Egentliga Östersjön. Forskarna har tagit fram kartor för sjöfågel, fisk, tumlare och säl som visar föreslagna restriktioner. Dessa kartor har överlagrats med kartor med områdesskydd och industrins önskemål om vindkraftsetablering. Därefter har tillgängliga ytor, med och utan restriktioner, räknats fram.

Projektets slutrapport Ekologiskt hållbar vindkraft i Östersjön (rapportnummer 7055, 2022) visar att det finns stora ytor lämpliga för vindparker med bottenfasta fundament. I Egentliga Östersjön har en stor del av dessa någon form av restriktion för att säkerställa hållbarhet. I Bottenhavet och Bottenviken finns även stora ytor utan föreslagna restriktioner. Vindkraft med flytande fundament, som generellt har lägre påverkan, gör ännu större delar av Östersjön intressanta för vindkraftsutbyggnad.

Författare: Martin Isæus, José Beltrán, Eva Stensland Isæus, Marcus C Öhman, Martin Andersson-Li, samtliga vid AquaBiota Water Research. 

Slutrapport:  Ekologiskt hållbar vindkraft i Östersjön

Inom ramen för projektet har även delrapporten ”Rättsliga förutsättningar för havsbaserad vindkraft” publicerats (rapportnummer 7028, 2022) i Vindvals rapportserie. Rapporten innehåller beskrivningar och analyser av juridiska frågor kopplade till havsbaserad vindkraft: lagstiftning som tillämpas i olika delar av havet, tillstånd som krävs och mot vilka miljöbestämmelser prövningen sker. Forskarna analyserar de EU-rättsliga frågor som kan innebära konflikter med utveckling av vindkraft, med fokus på EU:s fågeldirektiv samt art- och habitatdirektivet.

Författare: Melina Malafry, Juridiska institutionen, Uppsala universitet och Marcus C Öhman, AquaBiota Water Research.

Rapport: Rättsliga förutsättningar för havsbaserad vindkraft

Projektledare: Martin lsaeus, fil dr, Aquabiota Water Research.

Projekttid: 10 maj 2019–31 december 2021 (projektet består av två delar)
Projektbudget: 2 998 479 kr

Projektet utvecklar metoder för en samordnad vindbruksplanering på regional nivå. Faktorer som ligger bakom lokaliseringen av vindkraft kartläggs och konsekvenserna analyseras. Bland annat kommer vindbruksplaner och domslut relaterade till vindkraftsutbyggnad analyseras för att ge svar på vilka faktorer som har ingått i besluten och hur hållbarhetsaspekter har behandlats och avvägts. Vindkraftsplanering i Sverige ska jämföras med andra länder i Europa, framför allt Tyskland, för att undersöka hur målkonflikter mellan vindkraft och andra hållbarhetsfaktorer avvägs i planeringen.

Utifrån analyserna ska scenarier formuleras för olika förhållningssätt och avvägningar mellan hållbarhetsmål. Forskarna kommer sedan att utvärdera vilka konsekvenser de har i en utvald region. Västernorrlands län med åtta kommuner utgör ett studieområde. Projektet har utökats med ett studieområde i södra Sverige. Genom att forskningsmetoden tillämpas på två olika regioner i Sverige blir projektets resultat bättre anpassade för olika regioner.

Vindbruksplanering behöver framför allt ta hänsyn till vindresursen och infrastruktur som elnät och vägar, och samtidigt vägas samman med andra hållbarhetsaspekter. Ett användbart verktyg för detta, som kommer att användas, är flermålsanalys med hjälp av geografiska informationssystem (GIS).

Projektet ska ta fram förslag till hur en regional vindkraftsplanering kan utformas för att den ska vara ett bra stöd för den kommunala planeringen och stärka förankring och hållbar regional tillväxt. Syftet är att skapa en helhetssyn på vindkraftsanvändning som bygger på samverkan mellan olika samhällsaktörer. Resultatet ska fungera som planeringsstöd för framtida översiktlig planering av vindkraft.

Projektledare: Ulla Mörtberg, KTH
Projekttid: 1 november 2018–30 mars 2022
Projektbudget: 5 321 411 kr

Projektets slutrapport är under publicering.

Projektet ska ta fram kunskapsunderlag och planeringsförutsättningar för en storskalig och hållbar utbyggnad av landbaserad vindkraft. En utgångspunkt är riksintressen för vindbruk och möjligheter till synergi och integration samt risker för konflikt med andra riksintressen eller annan markanvändning på samma område eller i närheten. Analyser görs på nationell, regional och lokal skala och tar sin utgångspunkt i nationella datakällor, bland annat nationella marktäckedata, skogliga värdekärnor, skyddade områden, och underlag om påverkan på olika arter och artgrupper. I projektet ingår kvalitativa analyser av planeringsavvägningar och prövningar av riksintresse vindbruk och faktiska vindkraftsetableringar i utvalda kommuner, samt en analys av riksmedia, samt regional/lokal media (se nedan). Med utgångspunkt i olika scenarier analyseras konsekvenser av olika utbyggnadsalternativ och förutsättningar för storskalig vindkraftsutbyggnad.

Medan politiker och vindentreprenörer ser vindkraften som en lösning, ser privatpersoner den oftare som ett problem. Det visar en ny studie där forskare har undersökt hur vindkraft framställs av olika aktörer i svensk nyhetsmedia under drygt 20 år. De visar även att debatten över tid har kommit att involvera allt fler aktörer och blivit allt mer komplex.

Vetenskaplig artikel:  Is large-scale wind power a problem, solution, or victim? A frame analysis of the debate in Swedish media. Energy Research & Social Science

Användarblad som bygger på den vetenskapliga artikeln:

Vindkraft i svensk nyhetsmedia – problem eller lösning? (pdf 227 kB)

Projektledare: Johan Svensson, SLU
Projekttid: 1 november 2018–31 oktober 2022
Projektbudget: 4 965 795 kr

Projektets mål var utveckla ett verktyg för att bedöma och jämföra den samlade miljöpåverkan för olika utbyggnadsscenarier av vindkraft på land och till havs. 

För en god strategisk planering är det viktigt att se till helheten och att kunna jämföra miljöpåverkan av utbyggnadsscenarier nationellt, regionalt och ur ett landskapsperspektiv. Resultatet kommer att presenteras som en metodbeskrivning av hur kumulativ miljöpåverkan och vindkraftens bidrag kan illustreras för att ge en översiktlig bild från rikstäckande till landskapsnivå.

Projektledare: Sverker Molander, Chalmers
Projekttid: Start den 19 november 2018. Projektet avslutas under våren 2023. Omfattning och budget har skalats ner på grund av sjukdom i projektgruppen.

En fortsatt vindkraftutbyggnad och den snabba teknikutvecklingen inom vindkraft, gör att mer kunskap behövs om effekter på större skala. Därför har Vindvals fjärde etapp fokus på planering och de avvägningar mellan miljö och socio-ekonomiska intressen som måste göras. Programmet ska utveckla metoder och verktyg för att göra sådana avvägningar. Det kan bland annat handla om att öka kunskapen om påverkan på populationsnivå och kumulativa effekter. Tidigare forskning om vindkraftens lokala påverkan kan behöva följas upp med studier kopplade till större, moderna verk.

Effektmålet för Vindvals fjärde etapp är att resultat från programmet bidrar till en hållbar utbyggnad av vindkraften nationellt, och att vindkraftens miljöeffekter även kan sättas i relation till andra verksamheters påverkan på miljön.