Utsläppen från svenska anläggningar inom EU:s utsläppshandel har minskat med 27 procent mellan 2005 och 2020 i Sverige.

Den senaste handelsperioden började 2013 och sträcker sig fram till 2020. Utsläppen har för de stationära anläggningarna i Sverige som ingår i systemet (det vill säga inte flygverksamhet) under perioden minskat med 18 procent, där den största minskningen ses senaste året, då utsläppen 2020 var 12 procent lägre än 2019. 

Utsläppsminskningar under senaste handelsperioden har framför allt skett inom el- och fjärrvärme som har minskat med 38 procent, motsvarande knappt 2 miljoner ton. Detta beror i huvudsak på ökad förbränning av biobränslen och avfall och en minskad användning av fossila bränslen. 

Utsläppen från industrisektorn beror till stor del på produktionsnivåer, vilket gör att utsläppen kan variera från år till år. Utsläppen från el- och fjärrvärme kan också variera, vilket främst beror på ökad användning av fossila bränslen vid kallt väder.

Utsläpp av växthusgaser från industrin

Utsläpp av växthusgaser från el- och fjärrvärmeproduktion

Utsläppen i den icke-handlande sektorn uppgick under 2020 till 29,6 miljoner ton. Utsläppen var därmed cirka 36 procent lägre jämfört med 1990 års nivå och har mellan 2020 och 2019 minskat med 6,4 procent.

Enligt det klimatpolitiska ramverket bör utsläppen inom den icke-handlande sektorn följas upp med en indikativ utsläppsbana, där utsläppen utvecklas linjärt från och med 2015 till etappmålen för 2030 och 2040. Om utsläppen ligger över utsläppsbanan föranleder det en analys och kan innebära behov av förslag till ytterligare skärpning av klimatpolitiken.

Genom 2020-års stora utsläppsminskningar befinner sig utsläppen inom den icke-handlande sektorn nu inom de indikativa målbanorna. Utsläppen ligger för 2020 ca 0,3 miljoner ton under den bana som nyttjar kompletterande åtgärder fullt ut på ca och gapet mot den utsläppsbana som inte nyttjar några kompletterande åtgärder alls är ca 0,9 miljoner ton.

Sveriges klimatlag och klimatpolitiska ramverk

Så följer vi upp klimatmålen

Inrikes transporter (exklusive koldioxidutsläpp från inrikes flyg som ingår i EU ETS) stod för hälften av utsläppen år 2020 och har därför stor betydelse för hur den övergripande trenden för icke-handlande sektorn utvecklas. Utsläppen inom sektorn minskade med 8,2 procent jämfört med 2019 och har minskat med 27 procent jämfört med 2010, vilket kan jämföras med målnivån för transportsektorn om 70 procents minskning år 2030.

Sedan 2005 har utsläppen inom den icke-handlande sektorn minskat med 32 procent. Utsläppsminskningar ses inom samtliga sektorer, men sett i antal ton är det inrikes transporter, uppvärmning av bostäder och lokaler, avfallsbehandling samt industri- och energianläggningar utanför EU:s handelssystem som har bidragit till större delen av utsläppsminskningen under perioden. Förutom utmaningar att fortsatt minska utsläppen inom inrikes transporter kvarstår även utmaningar i minska utsläppen från arbetsmaskiner som stod för 11 procent av icke-handlande sektorns utsläpp år 2020 samt jordbruket som stod för 22 procent.

Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. I december 2022 publicerar Naturvårdsverket ny statistik för utsläpp och upptag av växthusgaser för 2021.

Från och med klimatstatistiken för utsläppsåret 2013 används nya rapporterings- och metodriktlinjer enligt beslut inom FN:s klimatkonvention. Utsläppsberäkningarna (för alla år i statistiken) är baserade på IPCC:s metodriktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006.

UNFCCC:s rapporteringsriktlinjer (UNFCCC:s webbplats)

IPCC:s metodriktlinjer från 2006 (IPCC:s webbplats)

Statistik om växthusgasutsläpp summeras i en enhet som kallas koldioxidekvivalenter. Enheten samlar klimatpåverkan från utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser till ett mått som redovisar total påverkan i motsvarande koldioxidutsläpp.

För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med 100-årsvärdet av en global uppvärmningspotential som kallas GWP (Global Warming Potential), se omräkningstabell. Denna faktor varierar för respektive gas och ger totalt bidrag till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen.

Naturvårdsverket är ansvarig för publicering och internationell rapportering av Sveriges officiella statistik om växthusgaser. Underlag till statistiken är framtagna av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket.

SMED:s webbplats

Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet i kvalitetsdeklarationen. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet finns i kvalitetsdeklarationen.

Utsläpp och upptag av växthusgaser – detaljerad statistik och dokumentation (SCB:s webbplats)

Kvalitetsdeklaration (pdf, SCB:s webbplats)

I den så kallade handlande sektorn omfattas utsläpp från svenska anläggningar som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS), vilket är större industrier och energibolag. Dessutom omfattas koldioxidutsläpp från flygoperatörer som flyger inom EU.

Handelssystemet har funnits sedan 2005 och har sedan dess haft flera handelsperioder. Systemets omfattning har reviderats mellan handelsperioderna, och fler utsläpp omfattas av systemet idag än 2005. De historiska utsläppen som presenteras i statistiken har därför justerats med ett tillägg bakåt, för att tidsperioden ska motsvara nuvarande omfattning. Detta innebär att värden skiljer sig mot de historiska inrapporterade värden inom EU ETS.

Koldioxidutsläpp från flyg inkluderas i handelssystemet i respektive medlemsland som flygbolaget är registrerat inom. Utsläppen beräknas baserat på flygoperatörernas bränsleanvändning. I den officiella statistiken som presenteras är dock utsläppen uppdelade på Sveriges inrikesflyg och utrikes flyg baserat på mängden bränsle som sålts i Sverige. Det innebär att utsläppen från flyget i officiella statistiken inte motsvarar de utsläpp från flygverksamhet som registrerats inom EU ETS i Sverige. Enligt EU:s regelverk ingår alla utsläpp från inrikes flyg i EU ETS.

Den så kallade icke-handlande sektorn omfattar de växthusgasutsläpp som inte ingår i EU:s handelssystem för utsläppsrätter. Utsläpp och upptag av växthusgaser inom sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, LULUCF-sektorn, ingår inte i den icke-handlande sektorn.

Utsläppen i den icke-handlande sektorn beräknas genom att dra bort de utsläpp som ingår i den handlande sektorn från de totala utsläppen som rapporteras in gällande territoriella utsläpp.

Utsläpp från sektorerna el- och fjärrvärme samt industri består med andra ord av en handlande och en icke-handlande del. Inrikes transporter består också av en handlande och en icke-handlande del, där CO₂-utsläppen från flyg inom inrikes transporter är den handlande delen. För övriga sektorer är samtliga utsläpp inom den icke-handlande sektorn.