Utsläpp i den handlande och icke-handlande sektorn

Utsläppen från svenska anläggningar inom EU:s utsläppshandel har minskat med 17 procent mellan 2005 och 2019 i Sverige.

Den senaste handelsperioden började 2013 och sträcker sig fram till 2020. Utsläppen har för de stationära anläggningarna i Sverige som ingår i systemet (det vill säga inte flygverksamhet) under perioden minskat med 6,8 procent, där den största minskningen ses senaste året, då utsläppen 2019 var 5,5 procent lägre än 2018.

Utsläppsminskningar under senaste handelsperioden har framför allt skett inom el- och fjärrvärme, massa- och pappersindustrin, livsmedelsindustrin och raffinaderier. Inom järn- och stålindustrin och metallindustrin har dock utsläppen ökat.

Utsläppen från industrisektorn beror till stor del på produktionsnivåer, vilket gör att utsläppen kan variera från år till år. Utsläppen från el- och fjärrvärme kan också variera, vilket främst beror på ökad användning av fossila bränslen vid kallt väder.

Utsläpp av växthusgaser från industrin

Utsläpp av växthusgaser från el- och fjärrvärmeproduktion

Utsläppen i den icke-handlande sektorn uppgick under 2019 till 31,7 miljoner ton. Utsläppen var därmed cirka 31 procent lägre jämfört med 1990 års nivå och har mellan 2019 och 2018 endast minskat marginellt, med 0,4 procent.

Enligt det klimatpolitiska ramverket bör utsläppen inom den icke-handlande sektorn följas upp med en indikativ utsläppsbana, där utsläppen utvecklas linjärt från och med 2015 till etappmålen för 2030 och 2040. Om utsläppen ligger över utsläppsbanan föranleder det en analys och kan innebära behov av förslag till ytterligare skärpning av klimatpolitiken. 2019 års utsläpp ligger 1–2 miljoner ton koldioxidekvivalenter över de induktiva utsläppsbanorna.

Sveriges klimatlag och klimatpolitiska ramverk

Så följer vi upp klimatmålen

Inrikes transporter (exklusive koldioxidutsläpp från inrikes flyg som ingår i EU ETS) stod för hälften av utsläppen år 2019 och har därför stor betydelse för hur den övergripande trenden för icke-handlande sektorn utvecklas. Utsläppen från inrikes transporter minskade med 2 procent jämfört med 2018 och har minskat med 20 procent jämfört med 2010, vilket kan jämföras med målnivån för transportsektorn om 70 procents minskning år 2030.

Sedan 2005 har utsläppen inom den icke-handlande sektorn minskat med 27 procent. Utsläppsminskningar ses inom samtliga sektorer, men sett i antal ton är det inrikes transporter, uppvärmning av bostäder och lokaler, avfallsbehandling samt industri- och energianläggningar utanför EU:s handelssystem som har bidragit till större delen av utsläppsminskningen under perioden. Förutom utmaningar att fortsatt minska utsläppen inom inrikes transporter kvarstår även utmaningar i jordbruket som stod för 22 procent av icke-handlande sektorns utsläpp år 2019 samt arbetsmaskiner som stod för 10 procent.

Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. Den 14 december 2021 publicerar Naturvårdsverket ny statistik för utsläpp och upptag av växthusgaser för 2020.

Från och med 2013 års klimatstatistik används nya rapporterings- och metodriktlinjer enligt beslut inom FN:s klimatkonvention. Utsläppen (för alla år i statistiken) är beräknade baserat på IPCC:s metodriktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006.

UNFCCC:s rapporteringsriktlinjer (på engelska)

IPCC:s metodriktlinjer från 2006 (på engelska)

Statistik om växthusgasutsläpp summeras i en enhet som kallas koldioxidekvivalenter. Enheten samlar klimatpåverkan från utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, dikväveoxid och fluorerade gaser till ett mått som räknat i motsvarande koldioxidutsläpp.

För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med en global uppvärmningspotential (Global Warming Potential, GWP,  100-årsvärde), se omräkningstabell. Denna faktor är olika för respektive gas och ger totala bidraget till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen.

Sveriges officiella statistik om växthusgaser. Underlag till statistiken är framtagna av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket.

SMED:s webbplats

I den så kallade handlande sektorn omfattas utsläpp från svenska anläggningar som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS), vilket är större industrier och energibolag. Dessutom omfattas koldioxidutsläpp från flygoperatörer som flyger inom EU.

Handelssystemet har funnits sedan 2005 och har sedan dess haft flera handelsperioder. Systemets omfattning har reviderats mellan handelsperioderna, och fler utsläpp omfattas av systemet idag än 2005. De historiska utsläppen som presenteras i statistiken har därför justerats med ett tillägg bakåt, för att tidsperioden ska motsvara nuvarande omfattning. Detta innebär att värden skiljer sig mot de historiska inrapporterade värden inom EU ETS.

Koldioxidutsläpp från flyg inkluderas i handelssystemet i respektive medlemsland som flygbolaget är registrerat inom. Utsläppen beräknas baserat på flygoperatörernas bränsleanvändning. I den officiella statistiken som presenteras är dock utsläppen uppdelade på Sveriges inrikesflyg och utrikes flyg baserat på mängden bränsle som sålts i Sverige. Det innebär att utsläppen från flyget i officiella statistiken inte motsvarar de utsläpp från flygverksamhet som registrerats inom EU ETS i Sverige. Enligt EU:s regelverk ingår alla utsläpp från inrikes flyg i EU ETS.

Den så kallade icke-handlande sektorn omfattar de växthusgasutsläpp som inte ingår i EU:s handelssystem för utsläppsrätter. Utsläpp och upptag av växthusgaser inom sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, LULUCF-sektorn, ingår inte i den icke-handlande sektorn.

Utsläppen i den icke-handlande sektorn beräknas genom att dra bort de utsläpp som ingår i den handlande sektorn från de totala utsläppen som rapporteras in gällande territoriella utsläpp.

Utsläpp från sektorerna el- och fjärrvärme samt industri består med andra ord av en handlande och en icke-handlande del. Inrikes transporter består också av en handlande och en icke-handlande del, där CO2-utsläppen från flyg inom inrikes transporter är den handlande delen. För övriga sektorer är samtliga utsläpp inom den icke-handlande sektorn.