Sveriges territoriella utsläpp och upptag kan delas in utifrån vilken lagstiftning de faller under inom EU, i den handlande och icke-handlande sektorn. Måluppföljning och styrning skiljer sig åt mellan de olika sektorerna.

Utsläpp från större industrier och energibolag omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter och brukar kallas för den handlande sektorn. Den icke-handlande sektorn omfattar växthusgasutsläpp från verksamheter som inte ingår i EU:s handelssystem för utsläppsrätter. Utsläpp och upptag av växthusgaser inom sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, LULUCF-sektorn, ingår inte i den handlande eller icke-handlande sektorn.

Sveriges del av EU:s klimatmål

Ökade utsläpp inom den handlande sektorn till följd av återhämtning från låga produktionsnivåer

Utsläppen från svenska anläggningar inom EU:s utsläppshandel har under 2021 ökat med 11 procent jämfört med 2020. Ökningen beror på ökad produktion inom kemi, raffinaderi och järn- och stålindustrin samt ökad förbränning av fossila bränslen inom el- och fjärrvärmesektorn.

Utsläppen från industrisektorn beror till stor del på produktionsnivåer, vilket gör att utsläppen kan variera från år till år. Under 2020 minskade industrins utsläpp till följd av pandemin och andra tillfälliga händelser. Utsläppen från el- och fjärrvärme kan också variera, vilket främst beror på ökad användning av fossila bränslen vid kallt väder. År 2021 är orsaken även ett högre elpris som gjort att fossil elproduktion varit mer lönsam efter många år av mycket låga priser.

Sedan utsläppshandelns start 2005 har utsläppen för de stationära anläggningarna i Sverige som ingår i systemet (det vill säga inte flygverksamhet) minskat med 18 procent, motsvarande 4 miljoner ton. Drygt 2,7 miljoner ton av dessa utsläppsminskningar har skett inom industrin, som minskat med 16 procent. Från el- och fjärrvärmeanläggningarna har utsläppen minskat med 26 procent, vilket motsvarar ca 1,3 miljoner ton. Utsläppsminskningen inom el- och fjärrvärmeanläggningarna beror i huvudsak på ökad förbränning av biobränslen och avfall och en minskad användning av fossila bränslen. Minskningarna har framför allt skett under den tredje handelsperioden som sträcker sig mellan 2013–2020.

Utsläpp av växthusgaser från industrin

Utsläpp av växthusgaser från el- och fjärrvärmeproduktion

Utsläppen från icke-handlande sektorn inom de indikativa utsläppsbanorna

Utsläppen i den icke-handlande sektorn uppgick under 2021 till 29,2 miljoner ton. Utsläppen var därmed cirka 37 procent lägre jämfört med 1990 års nivå och har mellan 2021 och 2020 minskat marginellt.

Enligt det klimatpolitiska ramverket bör utsläppen inom den icke-handlande sektorn följas upp med en indikativ utsläppsbana, även kallad målbana, där utsläppen utvecklas linjärt från och med 2015 till etappmålen för 2030 och 2040. Om utsläppen ligger över målbanan föranleder det en analys och kan innebära behov av förslag till ytterligare skärpning av klimatpolitiken.

Figuren visar utsläppsutvecklingen för den icke-handlande sektorn samt indikativa utsläppsbanor för fullt utnyttjande och inget utnyttjande av kompletterande åtgärder.

Utsläppen från den icke-handlande sektorn har sedan 2015 legat över eller på den indikativa målbana som nyttjar kompletterande åtgärder, med undantag för pandemiåret 2020. Under 2021 är gapet mot den indikativa bana som nyttjar kompletterande åtgärder fullt ut ca 0,6 miljoner ton och gapet mot den utsläppsbana som inte nyttjar några kompletterande åtgärder alls är drygt 2 miljoner ton.

Som kompletterande åtgärder räknas

upptag av koldioxid i skog och mark till följd av ytterligare åtgärder (som är additionella, alltså utöver de åtgärder som redan genomförs)
utsläppsminskningar genomförda utanför Sveriges gränser
avskiljning och lagring av koldioxid från förbränning av biobränslen, så kallad bio-CCS.

Sveriges klimatlag och klimatpolitiska ramverk

Så följer vi upp klimatmålen

Inrikes transporter (exklusive koldioxidutsläpp från inrikes flyg som ingår i EU ETS) stod för hälften av utsläppen år 2021 inom icke-handlande sektorn och har därför stor betydelse för hur den övergripande trenden utvecklas. Utsläppen inom transportsektorn var nästan oförändrade jämfört med 2020 och har minskat med 27 procent jämfört med 2010, vilket kan jämföras med målnivån för transportsektorn om 70 procents minskning år 2030. Framgent behöver utsläppen inom transportsektorn minska med omkring en miljon ton per år i snitt för att 2030-målet ska kunna nås.

Sedan 2005 har utsläppen inom den icke-handlande sektorn minskat med 33 procent. Utsläppsminskningar ses inom samtliga sektorer, men sett i antal ton är det inrikes transporter, uppvärmning av bostäder och lokaler, avfallsbehandling samt industri- och energianläggningar utanför EU:s handelssystem som har bidragit till större delen av utsläppsminskningen under perioden. Förutom utmaningar att fortsatt minska utsläppen inom inrikes transporter kvarstår även utmaningar i att minska utsläppen från arbetsmaskiner som stod för 11 procent av icke-handlande sektorns utsläpp år 2021 samt jordbruket som stod för 23 procent.