Utsläpp i den handlande och icke-handlande sektorn
Utsläppen minskar både inom den handlande och inom den icke-handlande sektorn. Utsläppsnivån inom den handlande sektorn varierar, medan den icke-handlande sektorn har en mer stabil minskningstrend.
Sveriges territoriella utsläpp och upptag kan delas in utifrån vilken lagstiftning de faller under inom EU, i den handlande och icke-handlande sektorn. Måluppföljning och styrning skiljer sig åt mellan de olika sektorerna.
Utsläpp från större industrier och energibolag omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter och brukar kallas för den handlande sektorn. Den icke-handlande sektorn omfattar växthusgasutsläpp från verksamheter som inte ingår i EU:s handelssystem för utsläppsrätter. Utsläpp och upptag av växthusgaser inom sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, LULUCF-sektorn, ingår inte i den handlande eller icke-handlande sektorn.
El- och fjärrvärmesektorn har bidragit mest till utsläppsminskningen inom den handlande sektorn
Utsläppen från svenska anläggningar inom EU:s utsläppshandel har minskat med 27 procent mellan 2005 och 2020 i Sverige.
Den senaste handelsperioden började 2013 och sträcker sig fram till 2020. Utsläppen har för de stationära anläggningarna i Sverige som ingår i systemet (det vill säga inte flygverksamhet) under perioden minskat med 18 procent, där den största minskningen ses senaste året, då utsläppen 2020 var 12 procent lägre än 2019.
Utsläppsminskningar under senaste handelsperioden har framför allt skett inom el- och fjärrvärme som har minskat med 38 procent, motsvarande knappt 2 miljoner ton. Detta beror i huvudsak på ökad förbränning av biobränslen och avfall och en minskad användning av fossila bränslen.
Utsläppen från industrisektorn beror till stor del på produktionsnivåer, vilket gör att utsläppen kan variera från år till år. Utsläppen från el- och fjärrvärme kan också variera, vilket främst beror på ökad användning av fossila bränslen vid kallt väder.
Utsläppen från icke-handlande sektorn inom de indikativa utsläppsbanorna
Utsläppen i den icke-handlande sektorn uppgick under 2020 till 29,6 miljoner ton. Utsläppen var därmed cirka 36 procent lägre jämfört med 1990 års nivå och har mellan 2020 och 2019 minskat med 6,4 procent.
Enligt det klimatpolitiska ramverket bör utsläppen inom den icke-handlande sektorn följas upp med en indikativ utsläppsbana, där utsläppen utvecklas linjärt från och med 2015 till etappmålen för 2030 och 2040. Om utsläppen ligger över utsläppsbanan föranleder det en analys och kan innebära behov av förslag till ytterligare skärpning av klimatpolitiken.
Genom 2020-års stora utsläppsminskningar befinner sig utsläppen inom den icke-handlande sektorn nu inom de indikativa målbanorna. Utsläppen ligger för 2020 ca 0,3 miljoner ton under den bana som nyttjar kompletterande åtgärder fullt ut på ca och gapet mot den utsläppsbana som inte nyttjar några kompletterande åtgärder alls är ca 0,9 miljoner ton.
Sveriges klimatlag och klimatpolitiska ramverk
Inrikes transporter (exklusive koldioxidutsläpp från inrikes flyg som ingår i EU ETS) stod för hälften av utsläppen år 2020 och har därför stor betydelse för hur den övergripande trenden för icke-handlande sektorn utvecklas. Utsläppen inom sektorn minskade med 8,2 procent jämfört med 2019 och har minskat med 27 procent jämfört med 2010, vilket kan jämföras med målnivån för transportsektorn om 70 procents minskning år 2030.
Sedan 2005 har utsläppen inom den icke-handlande sektorn minskat med 32 procent. Utsläppsminskningar ses inom samtliga sektorer, men sett i antal ton är det inrikes transporter, uppvärmning av bostäder och lokaler, avfallsbehandling samt industri- och energianläggningar utanför EU:s handelssystem som har bidragit till större delen av utsläppsminskningen under perioden. Förutom utmaningar att fortsatt minska utsläppen inom inrikes transporter kvarstår även utmaningar i minska utsläppen från arbetsmaskiner som stod för 11 procent av icke-handlande sektorns utsläpp år 2020 samt jordbruket som stod för 22 procent.
Ny statistik publiceras december 2022
Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. I december 2022 publicerar Naturvårdsverket ny statistik för utsläpp och upptag av växthusgaser för 2021.
RELATERADE MILJÖMÅL
- Begränsad klimatpåverkan
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Metoderna för beräkning av territoriella utsläpp och upptag finns beskrivna i detalj i rapporten om Sveriges nationella växthusgasinventering även kallad National Inventory Report (NIR). Metoderna beskrivs översiktligt i huvudrapporten och i mer detalj för de specifika delsektorerna i separata bilagor. Beräkningarna följer rapporteringsriktlinjer från FN:s klimatkonvention (UNFCCC) och metodriktlinjer från FN:s expertorgan IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), och gäller för hela tidsserien från år 1990 fram till senaste publicerade året.
Metoderna kan delas in tre metodnivåer. Den första metodnivån (Tier I) använder enklare aktivitetsdata och rekommenderade emissionsfaktorer framtagna av IPCC. De två nästkommande metodnivåerna (Tier II och III) utgår från mer detaljerade aktivitetsdata och nationella emissionsfaktorer på sektors- respektive anläggningsnivå.
Statistik om territoriella utsläpp och upptag fram till ett givet år publiceras i slutet av efterföljande år av Naturvårdsverket. NIR-rapporten publiceras sen årligen våren därpå i samband med den svenska rapporteringen till EU-kommissionen senast 15 mars och till FN senast 15 april. Med anledning av detta avser NIR-rapport som nås via länken nedan under perioden december–mars föregående års statistik jämfört med Sveriges officiella utsläppsstatistik som finns publicerad på Naturvårdsverkets webbplats.
Sveriges nationella utsläppsinventering (NIR) (UNFCCC:s webbplats)
Nya riktlinjer och metodik sedan 2013
Från och med klimatstatistiken för utsläppsåret 2013 används nya rapporterings- och metodriktlinjer enligt beslut inom FN:s klimatkonvention. Utsläppsberäkningarna (för alla år i statistiken) är baserade på IPCC:s metodriktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006.
Koldioxidekvivalenter
Statistik om växthusgasutsläpp summeras i en enhet som kallas koldioxidekvivalenter. Enheten samlar klimatpåverkan från utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser till ett mått som redovisar total påverkan i motsvarande koldioxidutsläpp.
För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med 100-årsvärdet av en global uppvärmningspotential som kallas GWP (Global Warming Potential), se omräkningstabell. Denna faktor varierar för respektive gas och ger totalt bidrag till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen.
Växthusgas | Uppvärmningspotential (GWP) |
---|---|
Koldioxid, CO2 | 1 |
Metan, CH4 | 25 |
Lustgas, N2O | 298 |
Räknat per utsläppt ton och i ett 100-årsperspektiv bidrar exempelvis metan 25 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid. Ett metanutsläpp på ett ton motsvarar därför 25 ton koldioxidekvivalenter. Dessa omräkningsfaktorer kommer från FN:s klimatpanel IPCC:s fjärde utvärderingsrapport (AR4), och används i den nationella rapporteringen av växthusgaser.
Mer om statistiken och dess kvalitet
Naturvårdsverket är ansvarig för publicering och internationell rapportering av Sveriges officiella statistik om växthusgaser. Underlag till statistiken är framtagna av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket.
Detaljerade uppgifter om utsläppen finns i SCB:s statistikdatabas. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet i kvalitetsdeklarationen. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet finns i kvalitetsdeklarationen.
Utsläpp och upptag av växthusgaser – detaljerad statistik och dokumentation (SCB:s webbplats)
RELATERADE MILJÖMÅL
- Begränsad klimatpåverkan
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Handlande sektorn
I den så kallade handlande sektorn omfattas utsläpp från svenska anläggningar som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS), vilket är större industrier och energibolag. Dessutom omfattas koldioxidutsläpp från flygoperatörer som flyger inom EU.
Handelssystemet har funnits sedan 2005 och har sedan dess haft flera handelsperioder. Systemets omfattning har reviderats mellan handelsperioderna, och fler utsläpp omfattas av systemet idag än 2005. De historiska utsläppen som presenteras i statistiken har därför justerats med ett tillägg bakåt, för att tidsperioden ska motsvara nuvarande omfattning. Detta innebär att värden skiljer sig mot de historiska inrapporterade värden inom EU ETS.
Koldioxidutsläpp från flyg inkluderas i handelssystemet i respektive medlemsland som flygbolaget är registrerat inom. Utsläppen beräknas baserat på flygoperatörernas bränsleanvändning. I den officiella statistiken som presenteras är dock utsläppen uppdelade på Sveriges inrikesflyg och utrikes flyg baserat på mängden bränsle som sålts i Sverige. Det innebär att utsläppen från flyget i officiella statistiken inte motsvarar de utsläpp från flygverksamhet som registrerats inom EU ETS i Sverige. Enligt EU:s regelverk ingår alla utsläpp från inrikes flyg i EU ETS.
Icke-handlande sektorn
Den så kallade icke-handlande sektorn omfattar de växthusgasutsläpp som inte ingår i EU:s handelssystem för utsläppsrätter. Utsläpp och upptag av växthusgaser inom sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, LULUCF-sektorn, ingår inte i den icke-handlande sektorn.
Utsläppen i den icke-handlande sektorn beräknas genom att dra bort de utsläpp som ingår i den handlande sektorn från de totala utsläppen som rapporteras in gällande territoriella utsläpp.
Utsläpp från sektorerna el- och fjärrvärme samt industri består med andra ord av en handlande och en icke-handlande del. Inrikes transporter består också av en handlande och en icke-handlande del, där CO2-utsläppen från flyg inom inrikes transporter är den handlande delen. För övriga sektorer är samtliga utsläpp inom den icke-handlande sektorn.
RELATERADE MILJÖMÅL
- Begränsad klimatpåverkan
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket