Plast i vården
På den här sidan samlas inspiration, goda exempel och fördjupande läsning som kan stödja arbetet med en mer hållbar plastanvändning inom vården.
Plast är ett viktigt material inom vården och bidrar till många nyttor. Det används bland annat för att minska risken för smittspridning och för att uppfylla höga krav på hygien och patientsäkerhet. Samtidigt har dagens produktion och användning av plast en stor påverkan på miljön.
En hållbar plastanvändning innebär att skapa resurs- och klimateffektiva, giftfria och cirkulära materialflöden utan läckage, där plast används där den gör störst nytta. Vården kan bidra till detta genom att använda material mer effektivt, ersätta vissa engångsprodukter med flergångsalternativ, efterfråga produkter med återvunnen eller förnybar råvara samt öka återvinningen av förpackningar och andra plastprodukter.
Dialog och samverkan för resurssmart och cirkulär vårdplast
Redan vid starten av den nationella plastsamordningen 2020 arbetade Naturvårdsverket tillsammans med Upphandlingsmyndigheten, Kansliet för hållbar upphandling och senare även Västra Götalandsregionen tillsammans för att sprida kunskap och goda exempel.
Just nu finns, inom ramen för nationell plastsamordning, en arbetsgrupp som fokuserar på frågor kopplade till smittorisker och ökad materialåtervinning. Plast från sjukvården utgör en stor ström som innehåller både förpackningar och andra produkter. Engångsanvändningen är utbredd och fördomar finns kring att allt avfall skulle vara osäkert att hantera på grund av smittorisker. Det vill arbetsgruppen ändra på.
Läs mer om nationell plastsamordning här: Nationell samordning för hållbar plastanvändning
Så kan vården bidra till en hållbar plastanvändning
Vården kan bidra till minskad miljöpåverkan genom att använda så lite material som möjligt, byta ut vissa engångsartiklar mot flergångsartiklar, välja återvunnen eller förnybar råvara vid inköp av nya produkter och arbeta för en ökad materialåtervinning av förpackningar och andra produkter.
Ett första steg är att undvika onödig användning. En behovsanalys kan vara ett verktyg för att avgöra om en produkt verkligen behövs och i så fall när. Behövs exempelvis skoskydd och engångshandskar överallt där de används idag?
Utredningen ”Det går om vi vill – förslag till en hållbar plastanvändning” har lyft fram tre faktorer som avgörande för miljöpåverkan från produkten:
- Produktens livslängd har den största effekten – en kort livslängd innebär att det krävs att fler produkter tillverkas och därmed större materialåtgång vilket ger en högre miljöbelastning.
- Möjlighet till materialåtervinning och användning av återvunnen råvara – för en produkt som till stor del består av återvunnet material ger inte materialtillverkningen någon stor inverkan på klimatet.
- Andelen biobaserad råvara – biobaserad plast ger större miljönytta.
Det är dock viktigt att se till helheten. Om mer material behövs när till exempel ett material byts mot ett annat ökar klimatpåverkan när mer material används.
Se även Upphandlingsmyndighetens stöd för hållbar plastupphandling inom vården (upphandlingsmyndigheten.se)
Ta del av inspirerande exempel på hållbar plastanvändning inom vården
Nedan hittar du inspiration, goda exempel och fördjupande läsning kopplat till olika områden.
Undvik onödig användning och förebygg avfall
Flera kommuner, regioner och vårdverksamheter arbetar aktivt för att undvika onödig användning, minska mängden avfall och generellt använda resurser mer effektivt. Genom att se över behov, utveckla rutiner och göra medvetna val i verksamheten går det att förebygga onödig användning av material och minska miljö- och klimatpåverkan. Här finns exempel på arbetssätt, vägledningar och projekt som kan ge stöd och inspiration i arbetet.
Karolinska universitetssjukhuset
Karolinska universitetssjukhuset har genom att genomlysa olika endoskopiska behandlingar identifierat områden där det går att minska klimatpåverkan. Detta innefattar bland annat att:
- Ta bort icke nödvändiga förbrukningsvaror
- Ersätta engångsmaterial med flergångsmaterial
- Välja förbrukningsvaror med lägre miljöpåverkan
- Förbättra avfallssortering för återvinning
Uppsala kommun – Klimatprotokolls vägledning för klimateffektiv plastupphandling
Uppsala kommun har i sin vägledning för klimateffektiv plastupphandling bland annat tagit fram frågor som kan användas i en behovsanalys. De har även tagit fram en modell för att i upphandlingen, med utgångspunkt i produktens vikt, beakta produktens klimatpåverkan. Dialog med vårdhygien är centralt i arbetet för att undvika onödig användning, utan att kompromissa med hygien.
Uppsala kommun - Klimateffektiv plastupphandling (uppsala.se)
Göteborgs stad - Vägledningar kring hur man kan förebygga avfall
Konkreta vägledningar om hur man kan förebygga avfall i olika typer av verksamheter har tagits fram av Göteborgs stad.
Minska avfall i verksamheter - Företag och organisationer - Göteborgs Stad (goteborg.se)
Lokalvården i Burlövs kommun och VA Syd - Minskad användning av plastpåsar
Minskad användning av plastpåsar, Burlövs kommun testade att minska användningen av plastpåsar genom ändrade rutiner för papperskorgar. När så är möjligt töms papperskorgen rakt ner i sopsäcken och soppåsen får sitta kvar. Användningen av plastpåsar minskade med 24 procent.
Läs mer på vår webbplats Snöbollar – Resurssmart användning (under Vård- och omsorgsverksamhet)
Stockholms stad vägleder om hållbart vård- och omsorgsboende
När ett vård- och omsorgsboende blir mer resurssmart minskar påverkan på miljö och klimat. Det går dessutom åt mindre arbetstid för inköp och avfallshantering och kostnaderna för inköp och avfallshantering sjunker. Den här vägledningen fokuserar på det hållbara förändringsarbetet både i köket, i tvättstugan och vid omsorgsarbetet med de boende. Det handlar om att minska eller förbättra användningen av förbrukningsartiklar i plast, minska matsvinnet och minska användningen av hälso- och miljöskadliga kemikalier i verksamheten. Vägledningen baseras på ett koncept från Göteborgs stad som under 2022 har testats på Väderkvarnens vård- och omsorgsboende på Norrmalm.
Hållbart vård- och omsorgsboende. En vägledning. (stockholm.se)
Flergångslösningar och andra materialval
En stor del av materialförbrukningen i vården är engångsartiklar. Genom att ersätta vissa av dem med flergångsalternativ kan miljöpåverkan minska. Miljönyttan av detta beror på hur många gånger flergångsinstrumentet kan användas, och förutsättningarna för diskning eller annan hantering om detta behövs. Materialvalet kan också påverka den totala miljöpåverkan.
Hur kan man då gå tillväga för att gå från användning av engångsartiklar till flergångsinstrument eller för att minska miljöpåverkan med materialvalet?
Kvinnokliniken på Södersjukhuset - Bytt till flergångsinstrument
Kvinnokliniken på Södersjukhuset gjorde projektet ”Byte från engångsinstrument i plast till flergångsinstrument i metall vid gynekologisk undersökning på Kvinnokliniken, Södersjukhuset”. De här stegen genomfördes i projektet:
- Kartläggning av antal instrument som behövde inhandlas.
- Utprovning och utvärdering av läkare och personal på mottagningen.
- Beslut av medicinskt ansvarig läkare tillsammans med undersköterska om vilka instrument som var lämpliga att införskaffa.
- Möten med experter från Vårdhygien hölls för att klarlägga hur hanteringen av flergångsinstrumenten ska gå till.
- Möten med mottagningens personal där man arbetade fram en rutin för hur de nya instrumenten ska dukas upp, diskas och förvaras.
Göteborgs stad - minskning av engångsartiklar
Göteborgs stad har i en utredning analyserat förutsättningar för att minska engångsartiklar i verksamheten. Man har i utredningen undersökt användning, orsaker till användning och möjliga lösningar, och lagt fram konkreta förslag till beslut om åtgärder. Utredningen innehåller ett avsnitt om hygienprodukter och medicinska produkter – denna användning omfattade i Göteborgs stad år 2017 enligt utredningen 6,6 miljoner artiklar till en kostnad om 18 miljoner kronor och med utsläpp motsvarande 508 ton koldioxidekvivalenter under livscykeln.
Göteborgs stads utredning om användning av engångsartiklar och hur denna kan minska (goteborg.se)
Återanvändning kan i vissa fall innebära mervärden som möjligheter till ökad försörjningstrygghet, förbättrad hygien, minskade kostnader för avfallshantering. Sådana nyttor kan vara viktiga att beakta i eventuella beslut i frågan.
Danderyds Sjukhus Kvinnokliniken Operation - tygtäcken
Danderyds sjukhus kvinnokliniken operation har övergått till att använda tygtäcken till patienterna istället för täcken av plast. Tygtäcket uppskattas betydligt mycket mer av patienterna. Plasttäckena upplevdes ofta som tunna, prassliga och kalla, medan tygtäckena ger en naturlig tyngd och ger en behaglig värme. Vid behov värms tygtäcket i värmeskåp, vilket ger snabb och uppskattad värme till nedkylda patienter. För miljön innebär bytet en tydlig fördel: minskad plastförbrukning, mindre avfall och ett lägre klimatavtryck. En lösning som både gynnar miljön och patienterna.
Läs mer på vår webbplats: Snöbollar – Resurssmart användning (under Vård- och omsorgsverksamhet)
Region Uppsala – Klimatsmartare förkläden i vården
Region Uppsala undersöker mer hållbara alternativ till plastbaserade engångsprodukter i vården. Syftet är att minska verksamhetens klimatpåverkan genom att använda förnybara material med lägre koldioxidutsläpp.
Region Uppsala testar klimatsmarta förkläden (regionuppsala.se)
Klimatpåverkan från livscykeln av polyetenbaserade engångsprodukter
Goodpoint med Miljögiraff AB som underkonsult har på uppdrag av Region Stockholm jämfört tre likvärdiga engångsprodukter baserade på polyeten (PE) från olika råvaror; fossil, sockerrör och returplast. I dagsläget kan det i första hand vara fördelaktigt att välja engångsartiklar producerade från återvunnen PE för att öka efterfrågan av återvunnen plast. Biobaserad PE bedöms enligt analysen vara ett lämpligt material och kan därför användas i produkter där det finns behov av ny plast.
Rapport klimatpåverkan från livscykeln av polyetenbaserade engångsprodukter (pdf)
Utvecklingsprojekt om modell för ekonomisk kompensation för hållbara produkter i inköpssystemet
I projektet ”Intern plastkompensation” har Region Västernorrland med stöd från Naturvårdsverket utrett möjliga sätt att förändra inköpsbeteendet hos vårdpersonal. Det är vanligt att mer hållbara produkter är dyrare i inköp än ordinarie sortiment och detta hämmar ett snabbt utbyte. För att kunna underlätta detta utbyte så har det inom detta projekt studerats hur en modell för intern plastkompensation skulle kunna utformas och förverkligas. Rapporten beskriver även förutsättningarna för att kunna införliva dessa metoder i det inköpssystem som regionen använder för förbrukningsartiklar. WSP för Region Västernorrland med medel från Naturvårdsverket.
Materialåtervinning
Flera aktörer arbetar för att öka materialåtervinningen av plast från vården och skapa mer cirkulära materialflöden. Här finns exempel på projekt, studier och vägledningar som visar på möjligheter, utmaningar och framgångsfaktorer för att öka återvinningen av plastprodukter och förpackningar.
Pilotprojekt för ökad materialåtervinning i vården
I detta pilotprojekt testades separat insamling av tre olika typer av hårdplastprodukter: hinkar, flaskor och dunkar, från 13 olika vårdavdelningar inom Västra Götalandsregionen under ca 8 veckor. Hela kedjan testades från utsortering av plast där den använts, via de aktörer som står för bortforslande, transport till återvinningsföretag till produkttillverkare som kan använda plasten i nya produkter. Arbetsinsatsen upplevdes som liten och man kunde tänka sig att införa denna typ av insamling som ordinarie rutin. IVL, Västra Götalandsregionen i samarbetet med RISE och Veolia med medel från Naturvårdsverket.
Förbehandlingsmetoder för att öka materialåtervinning av plast i vården
Projektets mål var att öka återvinningsgraden för sjukhusplastavfall utan att öka personalens arbetsbörda och utan ökade risker för människor eller miljö. För att uppnå detta mål användes lämpliga förbehandlingsmetoder som kan avlägsna infektionsriskerna från plastavfallet. Resultaten visar att förbehandling och återvinning är fördelaktigt ur ett klimatperspektiv, även med vissa materialförluster och viss kvalitetsminskning av det återvunna materialet. Svensk sammanfattning. Studien är genomförd av RISE Research Institutes of Sweden med stöd från Vinnova, Energimyndigheten och Formas
Sustainable management of plastic waste from hospitals (diva-portal.org)
Designguide för materialåtervinningsbara förpackningar och produkter
Healthcare Plastics Recycling Council (HPRC) är ett privat tekniskt konsortium som består av branschpartners inom hälso- och sjukvård, återvinnings- och avfallshanteringsindustrin i USA. Konsortiet arbetar med att förbättra återvinningsbarheten av plastprodukter och plastförpackningar inom vården. HPRC har tagit fram riktlinjer för tillverkning av engångsprodukter eller förpackningar för att öka återvinningsgraden.
Region Stockholm - Regional färdplan för cirkulära plastflöden
Region Stockholm har tagit fram en färdplan med målet att till 2030 uppnå en ökad cirkularitet för vårdens plastprodukter bland annat genom upphandlingskriterier som bidrar till att främja innovation och cirkulära flöden. Intervjuer och rundabordssamtal har genomförts med olika aktörer inom vårdens plastkedja. Syftet är att beskriva dagens tillvägagångssätt och att identifiera vad de olika aktörerna behöver och vilka möjligheter och hinder de ser för ökade cirkulära materialflöden.
Rapport färdplan för cirkulära plastflöden inom Region Stockholm (pdf)
Se klipp från aktörer som talat på seminarier och temadagar om plast i vården
Ta del av inspelade presentationer från seminarier, webbinarier och temadagar om plast i vården. Här delar aktörer med sig av erfarenheter, resultat och goda exempel på arbetet för en mer hållbar plastanvändning.
Danderyds sjukhus
Kundanpassade set och engångsinstrument: utmaningar och möjligheter
Plastbubbel 27 januari, 2026: Tema Färdplan mot en hållbar plastanvändning (youtube.com)
Karolinska sjukhuset
Flergångstillbehör för patientmonitorer, Karolinska Universitetssjukhuset (youtube.com)
Karolinska har ersatt engångsartiklar med flergångstillbehör och infört ett centralt förrådssystem. Resultatet: 22 ton mindre CO₂-utsläpp per år, 5 ton mindre plastavfall och stora kostnadsbesparingar.
Plastbubbel 2025 – Tema framtidsbilder (youtube.com)
Innehåll:
05:28:05 Minskad materialåtgång vid sövning – Per Werner Möller, VGR (youtube.com)
05:32:34 Lärdomar från projektet Cirkulär plast i sjukvården – Jamilla Nilsson, Rise (youtube.com)
05:39:19 Kemisk återvinning av laboratorieplast – Martina Kvist Reimer, Region Skåne (youtube.com)
Kunskapsunderlag
Här hittar du rapporter och presentationer som visar förutsättningar för och exempel på hur vården kan bidra till hållbar plastanvändning.
Användning av plast i vården
I dessa publikationer hittar du fakta om plastanvändningen i vården. Svensk sjukvård köpte 2020 uppskattningsvis in över en miljard engångsprodukter. Nästan hälften av antalet engångsprodukter var handskar.
Plast i Sverige, fakta och praktiska tips
Klimatpåverkan
Plast som tillverkas av nytt, fossilt material och förbränns efter användning uppskattas sammanlagt ge ett utsläpp på cirka fem ton koldioxidekvivalenter per ton plast.
Cirka 2,5 ton koldioxidekvivalenter per ton plast uppstår i genomsnitt vid tillverkning, eller 1 ton koldioxidekvivalenter per ton plast om förnybar energi används, och 2,7 koldioxidekvivalenter per ton plast vid förbränning1.
Mer om plastens klimatpåverkan:
Förbränning av fossilbaserad plast måste minska
Klimatpåverkan från de svenska landstingens och regionernas inköp motsvarade enligt Upphandlingsmyndigheten år 2016 ca 6 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Hälso- och sjukvårdsmaterial står för en betydande del av dessa. Som en jämförelse var samma år Sveriges konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp ungefär 87 miljoner ton koldioxidekvivalenter. I konsumtionsbaserade utsläpp ingår utsläpp i Sverige och utomlands till följd av hushållens och offentlig sektors konsumtion, liksom samhällets investeringar i t ex byggnader och infrastruktur.
Återvunnen plast
En produkt av återvunnen plastråvara har cirka en tredjedel så stor klimatpåverkan som samma produkt gjord av nytillverkad fossil plast, om produkten efter användning går till förbränning. Klimatnyttan beror av andelen återvunnen råvara i plasten.
Återvunnen plast förekommer inte idag i medicintekniska produkter och deras primära förpackningar. Detta på grund av branschens krav på spårbarhet och specifikationer för råmaterial för funktion och patientsäkerhet. Vården kan dock bidra till att sluta kretsloppet för plast genom att välja återvunnen plast i tillämpningar där detta är möjligt. Naturvårdsverket bedömer att efterfrågan på återvunnen plastråvara är en flaskhals i arbetet för att sluta kretsloppet för plast. Genom att efterfråga återvunnet hjälps vi åt att skapa en ökad efterfrågan.
Biobaserad plast
Byte till biobaserad plast och andra alternativa material som kartong kan bidra till minskad klimatpåverkan. Klimatnyttan ur ett livscykelperspektiv varierar för olika biobaserade plasttyper, produktens livslängd, om plasten går till förbränning eller materialåtervinning, eventuella skillnader i vikt mellan de produkter som jämförs och inte minst andel biobaserad plast i relation till fossil råvara i produkten.
Jämförelser mellan biobaserad och fossil plast beskrivs exempelvis i rapporterna:
Klimatpåverkan från livscykeln av polyetenbaserade engångsprodukter (pdf)
Naturvårdsverkets webbsida om Biobaserad plast - Vad är biobaserad plast?
Nedbrytbar plast
Vissa plaster kallas för nedbrytbara eller komposterbara. Det innebär att de bryts ner vid vissa förutsättningar exempelvis vid storskalig, industriell kompostering. Exempel på biobaserad nedbrytbar plast är PLA, CPLA, (polylactic acid), PHA (polyhydroxy alkanoater), PSM plast (Plastarch Material) eller TPS (termoplastisk stärkelse).
De flesta nedbrytbara plaster bryts ner långsamt i naturen och orsakar under tiden samma problem som vanlig plast. Utredningen ”Det går om vi vill – förslag till en hållbar plastanvändning” konstaterade att nedbrytbar plast inte kan ses som en lösning på problemen med nedskräpning, detta gäller inte minst plasten i haven. Nedbrytbara plaster kan heller inte ingå i dagens materialåtervinningsflöden. ”Nedbrytbar” betyder ofta att plasten bryts ner i en industriell kompost. Den ”nedbrytbara” plasten lämpar sig därmed inte i insamlingen av matavfall eftersom förhållandena skiljer sig åt mellan en kompost- och en rötningsprocess som i Sverige är det vanliga för matavfall. I Sverige finns få anläggningar för industriell kompostering av matavfall och trenden är att industriell kompostering minskar till förmån för rötning.
Nedbrytbar plast har stora fördelar i vissa tillämpningar. Det kan exempelvis handla om medicinkapslar som bryts ner i takt med att rätt dos medicin frigörs för behandling av vissa cancerformer eller suturtråd som inte behöver avlägsnas då såret läkt. I andra tillämpningar, där förhållandena inte är de rätta för att den aktuella plasten ska brytas ner, saknar nedbrytbarheten nytta. Det är därför viktigt att se till förutsättningar under hela plastens livscykel och jämföra dessa med förutsättningarna för nedbrytning av den aktuella plasten för att bedöma om nedbrytbar plast är en fördel i den aktuella tillämpningen eller inte.
Återvinningsbart
Att se till att använda material som kan återvinnas gör att vi bidrar till att skapa cirkulära flöden. Detta förutsatt att materialet samlas in för materialåtervinning.
Materialåtervinningsbarhet beror bland annat av:
- Material. Val av material påverkar möjligheten till återvinning. Exempelvis lämpar sig nitril som är vanligt i handskar, den största gruppen engångsprodukter inom vården, inte för materialåtervinning. Det vanligaste plastmaterialet polyeten är däremot efterfrågat av aktörer som använder återvunnen plast. Laminat är ett flerskiktsmaterial och kan bestå av flera skikt av olika sorters plast. De förpackningar som består av olika materialtyper som inte kan separeras ska undvikas om man vill främja materialåtervinning.
- Design. Hur produkten ser ut påverkar möjligheten till återvinning. Förutom val av material i förpackningen påverkar också färg, fyllmedel, barriärskikt, material i etiketter och korkar, tryck, typ av lim och andra tillsatser återvinningsbarheten.
- Kontamination. Alltför kontaminerat material kan inte återvinnas i dagsläget. Metoder för behandling av kontaminerat material har testats, men inte införts i stor skala. Vårdverksamheten ansvarar för att bedöma vilket avfall som är smittförande och ska använda de lokala sorteringsguider som finns. Naturvårdsverkets nationella plastsamordning och arbetsgruppen ”Plast i vården” arbetar med en guide för att tydliggöra vad som i dagsläget kan återvinnas, bland annat avseende smittorisker. Detta för att förenkla för vårdverksamheter och bidra till att öka materialåtervinningen av plast från vården. Guiden kommer att publiceras på denna sida när den är klar.
Här kan du läsa om olika sätt att materialåtervinna plast - Materialåtervinning av plast
Läckage av mikroplast
Kunskapsluckorna är stora när det gäller i vilken grad mikroplasterna påverkar människors hälsa och vår natur. Vi vet att mikroplast förekommer över hela världen; från djuphavsbottnar till grunda områden, i såväl marina miljöer, som i inlandsvatten och på land.
Naturvårdsverket redovisade till regeringen 2017 vilka källor som står för de största utsläppen av mikroplast i Sverige. Utredningen visar att de huvudsakliga källorna troligtvis är nedskräpning och fragmentering av makroplast, väg- och däckslitage, läckage av granulat från konstgräsplaner, tvätt av syntetfibrer, båtbottenfärg, och industriell produktion och hantering av plastpellets.
Tvätterier är alltså en källa till mikroplast. En studie av mikroplast i avloppsvatten från tvätterier, som genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket, har visat att partiklar i storleksordningen 5-15 mikrometer dominerar i avloppsvatten från tvätterier. De flesta av dessa partiklar bestod av andra material än plast. Mängden mikroplast varierade i hög grad mellan olika tvätterier. Vattenrening hade betydande inverkan på mängden mikroplastpartiklar, för de anläggningar som studerades minskade anläggningens vattenrening antalet mikroplastpartiklar med mellan 65% och 97%.
Källor till mikroplaster och förslag på åtgärder för minskade utsläpp i Sverige. Redovisning av Naturvårdsverkets två tidigare regeringsuppdrag kring mikroplast ger en kompletterande bild av mikroplast från andra källor, utifrån kunskapsläget år 2017 och 2019.
Mikroplaster - Redovisning av regeringsuppdrag om källor till mikroplaster och förslag på åtgärder för minskade utsläpp i Sverige 2017
Åtgärder för att minimera utsläpp av mikroplast
Läs mer om läckage av mikroplaster från tvätterier här:
Report Microplastics from industrial laundries - A study of laundry effluents (pdf)
Vägledning i arbetet med att ersätta farliga kemikalier
Substitutionscentrum vägleder svenska företag i arbetet med att identifiera onödigt farliga kemikalier och hitta bättre alternativ i allt från produkter till processer.
EU-förordningen om förpackningar (PPWR)
EU har beslutat om en ny förordning om förpackningar och förpackningsavfall (PPWR). Det innebär att många regler ändras från och med den 12 augusti 2026. På denna sida hittar du stöd och information om regler som följer av förordningen:
Producentansvar
Mycket av materialet i vården är förpackningar, som omfattas av producentansvar. Verksamheter, såväl som invånare, har ansvar för att sortera sitt avfall och lämna till återvinning. Tillverkare och importörer av förpackade varor ska ansluta sig till ett insamlingssystem eller visa att någon som har tillstånd att driva ett insamlingssystem tar hand om förpackningen när det blir avfall. Läs mer om producentansvar här:
SOU - Möjligheter för en hållbar plastanvändning
Utredningen inleds med en sammanfattning av en rad förslag till hur olika aktörer kan bidra till en hållbar plastanvändning, och innehåller också kortfattad information om exempelvis miljöeffekter av användning av plast.
Det går om vi vill – förslag till en hållbar plastanvändning (SOU 2018:84) (regeringen.se)