Snöbollar – Resurssmart användning

Marla Miljödialog AB har tillsammans med Helsingborgs stad testat ett arbetssätt där enhetschefer inom LSS‑verksamheter och vårdboenden coachas i att se över rutiner, ansvar och kommunikation i hela kedjan från beställning till leverans och förvaring. Verksamheterna fick välja att fokusera på antingen förbrukningsvaror eller mat. Syftet var att minska klimatpåverkan från inköp. Arbetet genomfördes i tre workshops med enhetschefer, beställare och andra nyckelpersoner. Deltagarna fick med sig en egen kartläggning, en handlingsplan samt erfarenhetsutbyte och ny kunskap.   

Projektet har lett till bättre rutiner och tydligare ansvar för inköp, leveranser och förvaring, vilket kan leda till minskade inköp och därmed minskad miljöpåverkan.   

De största utmaningarna för enhetscheferna är dels att ta sig tid att fullfölja handlingsplanen, dels att engagera medarbetarna. Det blir lättare att ta sig tid och engagera andra när man ser att resurssmarthet går hand i hand med en budget i balans och verksamhetsutveckling.   

Kommer ni att göra något mer eller liknande test? Eller fortsätta med det ni nu gör. Arbetssättet kommer att användas i fler sammanhang. Det mest konkreta exemplet just nu är att samma typ av projekt ska genomföras i Kristianstads kommun. Arbetsmetod, tips, stödmaterial, inspirationsmaterial med mera finns samlat på webbplatsen:

Resurssmart samhälle (resurssmartsamhalle.se)

Webbplatsen togs fram inom ramen för Helsingborgsprojektet. Helsingborgs stad kommer att ta med sig arbetssättet i sitt fortsatta arbete för minskad klimatpåverkan från inköp.  

Vi har övergått till att använda tygtäcken till våra patienter istället för täcken av plast.

Tygtäcket uppskattas betydligt mycket mer av patienterna. Plasttäckena upplevdes ofta som tunna, prassliga och kalla, medan tygtäckena ger en naturlig tyngd och ger en behaglig värme. Vid behov värms tygtäcket i värmeskåp, vilket ger snabb och uppskattad värme till nedkylda patienter. För miljön innebär bytet en tydlig fördel: minskad plastförbrukning, mindre avfall och ett lägre klimatavtryck. En lösning som både gynnar miljön och patienterna. 

En utmaning har varit att säkerställa att det finns rena tygtäcken i förrådet. Detta har löst genom att en kollega fått ett tydligt ansvar för att hålla ordning och ha överblick över tvättförrådet.

Vi fortsätter att hitta plastprodukter som vi kan byta ut mot cirkulära alternativ på enheten. Det finns många områden att se över.

Medicinsk Teknik har infört ett centraliserat ägande av tillbehör till patientmonitorer på sjukhuset. Genom sortimentsstyrning, ett centralt tillbehörsförråd och ett systematiskt byte från engångs- till flergångstillbehör har verksamheten effektiviserat användningen av resurser.

Åtgärderna har lett till en årlig kostnadsbesparing på cirka tio miljoner kronor. Samtidigt har utsläppen minskat med 22 ton CO₂ per år och avfallet, främst plast, har reducerats med cirka fem ton årligen.

Att samordna och kommunicera med sjukhusets cirka 150 verksamheter har varit en utmaning. Även det interna samarbetet mellan olika stödfunktioner har krävt insatser. Trots detta har projektet genomförts framgångsrikt.

Projektet har övergått i förvaltning och fungerar väl. Verksamheterna är nöjda och konceptet med centraliserat ägande samt övergången till flergångsartiklar är fortsatt prioriterat och ingår i Medicinsk Tekniks målsättningar.

Vi har testat att minska användningen av plastpåsar genom ändrade rutiner för papperskorgar. När så är möjligt töms papperskorgen rakt ner i sopsäcken och soppåsen får sitta kvar.

Användningen av plastpåsar minskade med 24 procent.

De åtgärder som har genomförts för att minska avfallet har inte inneburit något merjobb. Åtgärderna har varit lätta att genomföra och det är roligt när alla drar åt samma håll för att minska miljöpåverkan. Det har med ekonomin att göra också, vi sparar pengar.

Vi har inte räknat i CO₂-ekv, men klimatpåverkan och annan miljöpåverkan har minskat lika mycket som mängden påsar, 24 procent.

En åtgärd som lokalvården ville genomföra var att ta bort papperskorgar vid skrivbord på försök på något kontor. Det var ett visst motstånd mot det från kontorets sida, men det kommer troligen att genomföras. De ville också införa Longopack istället för vanliga sopsäckar, men det var dyrare att köpa in så det var svårt att få till ett beslut om det.

Det finns ett stort engagemang hos lokalvården i Burlöv att minska sin miljöpåverkan. De har bland annat arbetat mycket med att minska användningen av rengöringsmedel. Användningen av allrent har minskat med 57 procent och sanitetsrent med 6 procent. Det minskar både mängden kemikalier och plastförpackningar. 

Projektet ingår i VA Syd satsning Avfallssnåla verksamheter, vilket innebär att kommunala verksamheter i Malmö stad och Burlövs kommun coachas i förebyggande av avfall.

Vi har fasat ut engångskuddar till förmån för två olika modeller av kuddar. 

Barriärkudde: Vi valde en kliniskt dokumenterad och CE-märkt barriärkudde med lång livslängd. Kudden desinficeras enkelt på plats och behöver inte skickas till tvätteri, och har därmed inga transporter. Fyllningen består av hålfiber i återvunnen polyester. Eftersom kudden följer sjukbädden och har den inte heller av den anledningen några transportkostnader. 

Vik-kudde: som är en tunn avlång kudde, som när den viks ihop har måtten 70x50 och går därmed att ha i ett kuddöverdrag. Kudden är snabbtorkad i tumlare, på grund av sin konstruktion. 

Kuddarna är anpassade för verksamheten på ett genomtänk sätt, då barriärkudden följer sjuksängen, så behöver personalen inte hantera kuddarna annat än vid rengöring och om kuddarna blivit förstörda. Vik-kudden är enkel att anpassa efter olika behov, då den är tunn och vikbar på många olika sätt, den går också att stoppa i ett standardörngott, då måttet blir 50x70 cm om man viker den på tre.

Barriärkuddarna har inga transporter, eftersom de följer sjuksängen, ska spritas av och inte tvättas. Vik-kudden är tunn, har en snabbare torkprocess och genom dess utformning.

Egentligen väldigt få utmaningar. Vi gjorde besök ute i flera olika verksamheter och presenterade de nya kuddarna och möttes av i stort sett bara positiva kommentarer. Det har visserligen hamnat några barriärkuddar i tvättsäckarna av bara farten inledningsvis, men detta har minskat mycket. Hanteringen har minskat hos vårdpersonalen, då barriärkuddarna följer vårdbädden och hanteras (görs ren) av servicepersonal. 

Vik-kuddarna tar något större plats än engångskuddarna i förvaringsskåpen. Men det har löst sig genom att ha tvåstegsförvaring (det finns ett lager på annan plats) på ställen där det är extra ont om plats.

Ja, det gör vi!

Under 2023 genomförde miljöförvaltningen i Stockholms stad ett pilotprojekt på ett vård- och omsorgsboende i syfte att minska överanvändning och svinn av engångshandskar samtidigt som bibehållna basala hygienrutiner upprätthölls. Genom en samkapande process tillsammans med personalen, med utgångspunkt i tjänstedesign, identifierades i vilka situationer engångshandskar överanvändes och varför.  Därefter togs förslag på åtgärder för minskad överanvändning och svinn fram tillsammans. Fyra åtgärdsförslag utvecklades vidare och testades på olika avdelningar. De fyra åtgärderna var:  

1. En ”nödlåda” med handskar i köken som placerades lättillgängligt men uppe på en hylla + inköp av personliga flergångshandskar till disk.  
2. En ”Använd vid hantering av smutsig tvätt”-låda i tvättstugan för att visa på det önskade beteendet, samtidigt som alla övriga handskpaket togs bort (ex där ren tvätt veks) 
3. Informationsaffischer med det uppmuntrade beteendet (ex ”när vi serverar mat räcker det med rena händer”, När vi visar omsorg har vi rena händer” osv) som placerades på strategiska platser
4. Loggbok: Ett flertal medarbetare valdes ut att under två pass föra anteckningar över sin handskanvändning – när och hur många. Uppmuntrade till reflektion över sin egen handskanvändning 

Den åtgärd som gav bäst resultat var införandet av en ”nödlåda” för engångshandskar i köken med information om när engångshandskar måste användas, i kombination med inköp av personliga diskhandskar, för att minimera onödig engångshandskanvändning i köken. 

Minskade inköp av engångshandskar ger en klimat- och miljönytta i hela livscykeln. Lite mer konkret så ger en minskad onödig användning av engångshandskar i verksamheten ger en ekonomisk besparing, minskad tidsåtgång för leverans och avfallshantering, förbättrad arbetsmiljö genom minskad exponering av potentiell skadliga kemikalier (vid användning av vinylhandskar), förbättrad efterlevnad av basala hygienrutiner, och en minskad påverkan på miljö och klimat. Samtidigt ger arbetet en möjlighet att arbeta med kvalitets- och verksamhetsutveckling 

Att arbeta med beteenden är en utmaning och en samskapande process är en förutsättning men tar också tid och personella resurser. Det krävs vilja och engagemang från verksamheten, särskilt ledningen. Man måste också våga testa, inte alla åtgärder vi testade gav en minskad onödig användning av engångshandskar. Dessa fick då justeras eller konstaterades inte ge någon effekt och togs bort vid pilotprojektets slut.  

Lärdomarna och erfarenheterna från pilotprojektet har sammanställts till olika typer av material som tillgängliggjorts för andra vård- och omsorgsboenden som inspiration. Länk: https://leverantor.stockholm/aldreomsorg/hallbar-aldreomsorg/ 

Lärdomarna och erfarenheterna från vård- och omsorgsboendet har tagits vidare som inspiration till övriga kommunala vård- och omsorgsboenden i Stockholm genom en uppskalningsinsats. 

Samma samskapande metod håller just nu på att testas för att minska engångshandskanvändningen i Stockholms stads tillagnings- och mottagningskök. Det överanvänds stora mängder engångshandskar i storköksverksamhet. Syftet är att genom samskapande identifiera när engångshandskar överanvänds, ta fram åtgärder och testa i syfte att ta fram vägledande material som kan sprida till alla stadens tillagnings- och mottagningskök.   

Se snöbollen presenteras på Plastbubbel 2024.

Vi har ändrat arbetssätt för totalintravenös anestesi och genomfört en vetenskaplig studie för att undersöka om det finns ökad risk för bakteriekontamination om TIVA set används till flera patienter under en dag i ett operationsrum. 

Den vetenskapliga artikeln är publicerad här:

Bacterial contamination and greenhouse gas emissions (journals.lww.com) 

Att använda mindre material innebär både minskade kostnader, minskad miljöpåverkan och frigörande av arbetstid. Mer konkret har vi minskat koldioxidutsläppen med 69 procent per operation som genomförs med det nya arbetsättet. 

Den stora utmaningen är att verksamheterna tar på sig producentansvaret för produkterna som används då de från leverantör är märkta som enpatientsprodukter. I studien fastställs att det inte finns ökad risk för bakteriekontamination.

Ja, vi kommer fortsätta med detta arbetssätt på de operationsavdelningar som börjat. Vi sprider också kunskap om det både intern i VGR och externt till andra aktörer inom häls- och sjukvården. 

Se snöbollen presenteras på Plastbubbel 2025.

Minskad användning av engångshandskar och inkontinensskydd. Exempel på åtgärder:

• Tydliggör när handskar ska användas och inte, och varför det är så (många har övertro på att handskar är bra). Skriv ner riktlinje och sätt upp i tvättstugan.
• Engångshandskar ska bara finnas på rummen och i tvättstugan, ta bort från alla andra ställen, till exempel gemensamhetsutrymmen
• Använd argument för miljö, hygien och pengar för att få personalen att vilja göra rätt
• Motivera varandra med rätt beteende. Kontaktperson får ta större ansvar för att ha koll på att storlek och kapacitet är rätt
• Diskutera ihop, prata, påminna varandra
• Inkontinensombud samlar information, sjuksköterskor ordinerar inkontinensprodukt, ordination meddelas vårdpersonalen
• Följ upp på teammöten, avdelningsmöten och dagliga rapporter. 
• Sortera i förrådet, tydlighet. Inkontinensombud ansvarar för att det är ordning

Inköpen av engångshandskar minskade med 20 procent och inkontinensskydd med 30 procent. Även om det finns en viss osäkerhet i siffrorna på grund av gamla lager så bedöms resultaten spegla storleksordningen av den faktiska minskningen.

Det har gett oss på Blombuketten kunskap om vad vi gör och varför vi gör det, gällande inkontinenshjälpmedel och handskar. Vi har fått en större tydlighet i framför allt användandet av handskar. 

Projektet har gjort att vi har jobbat ihop i hela huset på ett ännu mer effektivt sätt, framför allt gällande inkontinenshjälpmedel där man nu har en helt annan dialog mellan inkontinensombuden sen tidigare. Med bara små justeringar så har vi fått ett lyckat resultat.

Miljöpåverkan är inte beräknad, men den har minskat i motsvarande grad som mängden handskar och inkontinensskydd har minskat.

Minska avfallet med VA SYD (youtube.com)

Det har varit en utmaning att få ihop tiden och få med alla på banan. Tider fick vi ihop och många medarbetare kunde delta på workshoparna vilket vi också tror har gjort att engagemanget blivit större.

Projektet ingår i VA Syd satsning Avfallssnåla verksamheter, vilket innebär att kommunala verksamheter i Malmö stad och Burlövs kommun coachas i förebyggande av avfall. Vi är på gång att arbeta med fler äldreboenden.

Vi har gjort en analys av Uppsala universitets inköp av laboratorieplast åren 2020–2024.

Vi har identifierat de stora plastflödena och vill nu gå vidare med att se hur vi kan påverka dessa flöden med prompten “Reduce, Reuse, Recycle”. Vi ökar medvetenheten om plastanvändningen både kvantitativt och kvalitativt.

Utmaningarna kommer nu: påverka beteende hos användare och få kontroll över vad som kan påverkas. Och för all del: allokera resurser att genomföra förändrings och informationsinsatser. Sortering av använt plastmaterial fungerar inte väl. Vi ska öka information, ändra arbetssätt och kontrollera efterlevnad. Det ger effekt där vi undersökt det.

Vi har massor av idéer på uppföljning. Vi hoppas på stöd för några av förslagen. Vi ska sammanställa resultaten och sprida dem. Eventuellt starta nätverk av laboratorier för att samla erfarenheter och goda exempel. 

Det kostnadsfria utbildningspaketet Resurssmart kommun, se länk nedan, med syfte att stötta kommunala verksamheter att bli resurssmarta så att kvalitén stärks samtidigt som kostnader och avfallsmängderna minskar.

Utbildningspaket: Resurssmart kommun (goteborgsregionen.se)

Det interaktiva utbildningspaketet är en rolig och meningsfull verksamhetsutveckling som involverar personalen, stärker deras hållbarhetskompetens samt ger stöd i att etablera nya arbetssätt och normer på arbetsplatsen. Materialet bygger på välbeprövade metoder och består av tre olika paket för förskola, äldreomsorg och övriga verksamheter.

Paketen innehåller vägledning, digital utbildning och teamövning, goda exempel samt mallar för mätning och handlingsplan. Materialet kan användas direkt för att stötta verksamheter att förebygga avfall och kan vara komplement till befintliga insatser såsom förebyggandecoachning

För förskolor kombineras resurssmarta arbetssätt med det pedagogiska materialet för Sopsamlarmonster som är framtaget av Hässleholm Miljö AB Sopsamlarmonstren. På så sätt kan arbetet inkluderas i undervisningen och barnen görs delaktiga i att minska och sortera avfallet på förskolan.

Verksamheter får mer tid och pengar över till sin kärnverksamhet. De får en skjuts för att påbörja arbetet med att minska sitt avfall samt stöd för att kunna fortsätta driva arbetet själva. Kvalitén i verksamheten har stärkts och nöjdheten bland användare såsom elever och omsorgstagare har ökat. Arbetsmiljön har förbättrats och gemenskapen bland personal ökat. På flera verksamheter har det blivit en bättre samverkan med måltid och lokalservice. 

Arbetet har lett till minskade klimatutsläpp, kemikalieanvändning och resursanvändning, minskat matsvinn och användning av engångsartiklar, samt ökad källsortering.

Det har varit svårt att nå ut till verksamheter och få de att nappa på det kostnadsfria erbjudandet. Därför har vi erbjudit inspirationsföreläsningar för de som inte kunde delta i hela utbildningspaketet. Förhoppningen är att det ska göra att fler drar i gång arbetet.

Utbildningspaketet kommer fortsatt finnas fritt att tillgå på vår hemsida. Vi deltar i forskningsprojektet Från verktygslåda till verkstad för att förstå vad som krävs för att skapa en snabbare och mer varaktig förändring i offentliga verksamheters arbetssätt för att minska matsvinn och restavfall. Genom att kombinera forskning, praktik och samskapande utvecklas ett flexibelt ramverk som hjälper kommuner att införa resurssmarta rutiner som håller över tid och engagerar hela organisationen. Projektets resultat och stödmaterial kommer spridas under våren 2026. 

Stångåstaden, Linköpings kommunala bostadsbolag, har sedan ett drygt halvår tillbaka startat en intern återbrukshubb där vi rengör, funktionstestar och lagerför fungerande och kvalitativa produkter för att dessa ska kunna återbrukas i våra lägenheter. Detta för att bidra till ett mer cirkulärt resursflöde. Genom att återbruka produkter i stället för att köpa nytt minskar behovet av nyproducerade produkter, inklusive plastintensiva komponenter och förpackningar. Bland annat kan vi undvika att kassera ett helt fungerande kylskåp genom att vi sparat och kan återbruka en grönsakslåda i plast från ett annat kylskåp som funktionsmässigt var trasigt.  

För verksamheten har återbruket bidragit till minskat behov av nyinköp, kortare ledtider för våra hyresgäster när något behöver bytas ut samt ökad kunskap och samsyn kring resurseffektivitet inom organisationen. Återbrukshubben har även blivit ett konkret verktyg för att omsätta miljömål i praktisk handling. Miljönyttan består framför allt i minskad klimatpåverkan och minskat resursuttag, eftersom produkter och material – inklusive plast – kan användas längre istället för att bli avfall. Genom återbruk minskar även behovet av nyproduktion, vilket i sin tur reducerar utsläpp, energianvändning och avfall kopplat till tillverkning och transport. 

Arbetet har inneburit en del utmaningar, bland annat kopplat till logistik, lagring, kvalitetssäkring och ansvarsfördelning. Det har även krävts förändrade arbetssätt och nya samarbeten både inom organisationen och med våra entreprenörer. Flera av dessa utmaningar har kunnat hanteras genom att testa i mindre skala, utveckla rutiner och stegvis bygga upp kompetens kring återbruk. Samtidigt är det ett pågående utvecklingsarbete, där vi är ödmjuka inför att vi fortfarande är i en uppstartsfas och det finns stor återbrukspotential kvar. Men varje insats vi gör tillsammans där vi underlättar cirkulära val är viktiga steg på vägen. 

Återbrukshubben drivs just nu som ett pilotprojekt under två år, med förhoppningen om att det kan bli en permanent integrerad del i verksamheten. Vi har för avsikt att fortsätta och vidareutveckla arbetet med återbruk och blir hela tiden fler erfarenheter rikare. Dessa använder vi för att förbättra processer, identifiera nya produktgrupper för återbruk och öka nyttjandegraden av återbrukade produkter. Framåt planeras fortsatt utveckling av arbetssätt, samverkan med entreprenörer samt utvärdering av hur återbruk kan integreras ännu tidigare i planering och genomförande av projekt.

Under 2022 tog vi initiativet till ett handslag med ett femtiotal fastighetsägare i Göteborgsregionen för att öka återbruk av byggprodukter och därigenom minska behovet av ny plast. I detta arbete har vi identifierat produktkategorier som textila mattor och armaturer, byggprodukter där plast ofta ingår och utvecklat arbetssätt för kravställning, materialinventering och samverkan. Fastighetsägarna har fått stöd att kartlägga egna material, se vilka komponenter som kan återanvändas och hitta lösningar tillsammans med leverantörer och distributörer för cirkulära flöden. Detta innebär att plastinnehållande byggkomponenter i större utsträckning lämnar linjära flöden och istället cirkulerar vidare.

Genom att fastighetsägarna i handslaget ökat sin förmåga att ställa krav på cirkulära lösningar har vi stärkt deras kapacitet och skapat en tryggare plattform för omställning. Samverkan bland flera aktörer har också bidragit till att ett förändrat arbetssätt blivit mer genomförbart. För miljön betyder detta att mängden nyproducerad plast minskar eftersom fler plastinnehållande byggprodukter återbrukas i stället för att kasseras eller förbrännas. Eftersom bygg- och fastighetssektorn står för stora plastmängder i avfall leder detta till minskade utsläpp och mer resurs­effektiva materialflöden.

En tydlig utmaning har varit att marknaden för cirkulära byggprodukter fortfarande är begränsad. Det finns få leverantörer, distributörer och lagerhållare som erbjuder plastinnehållande produkter för återbruk i tillräcklig omfattning. Dessutom har invanda arbetssätt i bygg- och fastighets­sektorn, där det är enklare att köpa nytt än att återanvända, bromsat omställningen. För att hantera det har vi mobiliserat många aktörer genom handslaget, ställt krav och följt upp åtaganden samt valt att fokusera på produktområden där marknadslösningar redan finns. Även om alla hinder inte är helt lösta så har vi tagit viktiga steg mot att göra cirkulära plastflöden mer etablerade.

Ja, arbetet fortsätter och ska vidareutvecklas. Nästa steg är att skärpa kravställning på byggprodukter där cirkulära alternativ är tillgängliga, att utveckla indikatorer för att följa volymer och flöden av återbrukade material och att bredda samarbetet inom värdekedjan. Målet är att återbruk och resurssmart plastanvändning blir ett naturligt första val i bygg- och fastighetsverksamhet.

Vi är ansvarig inredningsarkitekt för Arctic Center of Energy i Skellefteå, ett sjuvåningars forsknings- och innovationscenter som färdigställs 2027. Vårt uppdrag är att skapa en inomhusmiljö där forskare, studenter, företag och besökare faktiskt vill vara, dag efter dag. Enligt Folkhälsomyndigheten tillbringar vi i Sverige cirka 90 procent av vår tid inomhus. En stor del av den tiden sker i miljöer som historiskt har planerats för effektivitet snarare än långsiktigt välbefinnande. 

Vårt inredningskoncept “Forms of Energy” och utgår från termodynamikens första lag: energi i ett slutet system kan inte skapas eller förstöras, bara omvandlas. Konceptet styr både formspråket och materialvalen. Rummen är gestaltade utifrån inkluderande och biofiliska principer där formspråket är inte bara en dekorativ yta, utan ett sätt att översätta energi och transformation av denna till rumslig upplevelse. Övergångar, taktila ytor, färgskiftningar och material med tydligt ursprung används för att skapa miljöer som växlar mellan rörelse och koncentration. På så sätt blir interiören en fysisk berättelse om energi som omvandlas, från restmaterial till nya funktioner, från råvara till plats. 

Skellefteå kommun har drivit ett omfattande återbruksarbete där delar av Skellefteå lasarett får ett nytt liv inne i den nya byggnaden. Fönster, dörrar och armaturer flyttar in i kontor, mötesrum och publika ytor. Lasarettets kalksten krossas till terrazzo som lägger sig på golven. Vi tar vid där insidan börjar och kombinerar det redan befintliga med materialinnovationer från svensk industri, biobaserade plaster, kompositer av restströmmar och utforskande material såsom svampmycel, nötskal och återvunna matförpackningar i utvalda inredningselement. 

För Skellefteå kommun blir ACE en plats där människor möter både kunskap och varandra. Materialinnovationen finns där som en del av miljön de befinner sig i, inte som en utställning bredvid. Hållbarhet som upplevs snarare än skriver någon på näsan. I ett projekt av den här omfattningen får varje materialval betydelse. Varje återanvänt fönster, varje kvadratmeter golv, varje återbrukad stol minskar uttaget av jungfruliga råvaror, och summan blir betydande. Byggnaden är NollCO2-certifierad och tilldelades Årets Miljöbyggnad 2025. 

Det viktigaste när man jobbar med återbruk och materialströmmar på det här viset är att ta ansvar från jord till bord; det finns färre färdiga lösningar och supply chains på marknaden och vi som inredningsarkitekter och samarbetspartner har ett stort ansvar att guida kunden. Budget och projektledning samt inköpsstöd är delar som är avgörande. 

ACE blir ett tydligt referensprojekt för vår förmåga att arbeta med större och mer komplexa uppdrag. Vår förhoppning är att huset visar att man inte behöver välja mellan cirkulär materialanvändning och miljöer med hög verkshöjd som människor faktiskt mår bra i. Det går att göra båda, om man vågar arbeta annorlunda från början. 

Vi har använt återbrukade vindkraftsvingar som utsmyckning i fasaden av vårt parkeringshus, en idé från arkitekten, Jonas Lloyd som ritat huset. På grund av härdplast och glasfiber är vindkraftsvingar svåra att återvinna och i många länder grävs de bara ner eller bränns upp när de inte längre går att använda på vindkraftverken. Enligt Riksrevisionen riskerar uttjänta vindkraftsvingar att bli ett stort avfallsproblem även i Sverige om man inte hittar nya användningsområden.

Genom detta har vi kunnat återanvända en befintlig resurs som annars är svår att återvinna. Vi jobbar gärna med så kallad ”synlig hållbarhet”, dvs att man visar och låter omgivningen inspireras av till exempel de återbrukade vindkraftverksvingarna i fasaden, snarare än att de mals ner och används i återbrukssyfte, men inte medvetandegör sin funktion för omgivningen. Synligheten bidrar till att belysa ”problemet” med gamla vindkraftverksvingar och vår förhoppning är att det ska inspirera andra till att återanvända befintliga resurser på ett innovativt sätt.

När man jobbar med återbrukat material ser byggprocessen lite annorlunda ut eftersom man får jobba med det som finns att tillgå. Mängden material kan vara begränsad och likaså kan det ibland vara svårt att säkerställa att materialet håller den kvalitet och livslängd som önskas för projektet.

Ytterligare en utmaning med återbruk är att det ofta handlar om nya innovativa lösningar där materialet inte använts på det nya sättet tidigare, vilket dels kan göra det svårt att avgöra kostnaderna i förväg men det innebär också att materialet inte är typgodkänt för det nya användningsområdet.

I det här specifika projektet fick till exempel vingarna inte vara bärande, vilket resulterade i beslutet att använda dem som fasadutsmyckning istället. Trots att vingdelarna har sågats upp i mindre delar för att passa fasaden väger de upp till 160 kg, det har inneburit att projekteringsgruppen och entreprenören aktivt har behövt arbeta för att hitta en så effektiv och lämplig lösning som möjligt för monteringen av vindkraftsbladen, vilket inte har varit helt enkelt med tanke på deras vikt.

För att uppfylla brandkraven behövde bladen även brandskyddas. Brandkonsulten genomförde därför en analys och studie för att ta fram en brandskyddsfärg som både uppfyller de ställda kraven och som kan användas för det specifika materialet.

Vi har stort fokus på hållbarhet när vi bygger och letar alltid efter nya sätt att minska miljöpåverkan i våra byggprojekt, men i dagsläget har vi inget konkret planerat inför kommande byggprojekt gällande återbruk. Däremot har vi 50 vingdelar över som inte kom till användning i fasaden som vi gärna vill hitta ett lämpligt återbruksprojekt för. Vi har även ett annat återbruksprojekt på gång med ett nedmonterat parkeringshus där vi just nu försöker hitta en annan aktör som vill återanvända huset och montera upp det på annan plats.

Inför ombyggnationen av en konstgräsplan undersökte Vänersborgs kommun om det fanns betongproducenter som kunde använda plastfiber (gräs), granulat (ofta gummi från gamla bildäck och plast) och sand från den gamla planen som råvara i sina produkter. Syftet var att hitta en mottagare som kunde ta emot hela materialflödet och använda det i ny produktion. Parallellt utvärderades möjligheten att kommunen själv skulle kunna återanvända sand och granulat i en ny plan.

Kommunen fick svar från en aktör som kunde ta emot hela materialet. När det visade sig att sanden och granulaten var i mycket gott skick och inte förorenade, valde kommunen att återanvända dem i den nya planen. Betongproducenten var dock inte intresserad av att endast ta emot plastfibrerna (gräset), vilket innebar att intern cirkulering blev det mest effektiva alternativet.

Åtgärden innebar att 100 procent av sanden och granulaten återfördes till den nya planen. Det minskade behovet av att köpa in stora mängder nytt material, framför allt granulat och sand. Åtgärden innebar också att man undvek både transporter, brytning av ny sand som är en icke-förnybar resurs och ytterligare förädling av plastbaserade material.

Ekonomiskt blev det en tydlig besparing för projektet, samtidigt som både plast och gummi i granulaten kunde fortsätta användas i samma funktion som tidigare, från konstgräsplan till konstgräsplan.

Den största initiala utmaningen var att hitta en betongproducent som ville ta emot hela materialmängden och använda det på ett resurseffektivt sätt. Kommunen fick ett tips om en möjlig aktör och gick vidare med det spåret direkt. När kommunen i stället valde att behålla sand och granulat uppstod en ny utmaning: för att kunna återanvändas måste sanden vara helt torr. Om den är fuktig riskerar den att klumpa sig och pressas ned i konstgräsets strån, vilket kan skada planen permanent. Eftersom en konstgräsplan innehåller 100–180 ton sand krävdes antingen ett mycket stort lagerutrymme eller gynnsamt väder för torkning.

Kommunen saknade egna lagerlokaler som rymde dessa mängder, och beslutade därför att förlita sig på vädertorka sanden utomhus. Med lite tur och god timing blev väderförhållandena tillräckligt bra för att sanden skulle torka ordentligt och kunna återanvändas utan problem.

Kommunen är positiv till att arbeta vidare med båda spåren. Möjliga utvecklingsområden är att:

• tidigt identifiera tillgängliga lagerlokaler för att kunna torka stora mängder sand,
• planera tidsmässigt utifrån väderförhållanden,
• och undersöka fler betongproducenter som är intresserade av att återanvända hela eller delar av materialet, inklusive plastfibrerna.

Arbetssättet ses som utvecklingsbart och kommunen ser gärna att liknande lösningar testas igen vid framtida renoveringar och nyanläggningar.

Varvet startade 2022 som ett projekt med syfte att öka återbruket av byggmaterial inom kommunen. Verksamheten har utvecklat en modell för cirkulärt byggande där material inventeras, lagras och återanvänds inom kommunens fastigheter. En central del i arbetet är ett digitalt inventeringsverktyg som ger överblick över tillgängliga material och visar besparingar i kronor, CO₂ och avfall.

Även plastinnehållande material och komponenter hanteras, såsom konstgräs, köksutrustning, diskbänkar och ventilationsdelar. Genom att ta tillvara på dessa minskar behovet av ny plastproduktion och avfallsmängden av plastprodukter. Ett konkret exempel är återbruket av en konstgräsplan, som annars hade kasserats men i stället fått nytt liv för sommaraktiviteter.

För verksamheten har satsningen inneburit stora ekonomiska besparingar, ökad synlighet och engagemang både internt och externt. På två år har återbruket gett:

• Sparade inköpskostnader: 4,8 miljoner kronor
• Koldioxidbesparingar: 134 036 kg
• Avfallsbesparingar: 42 742 kg

Miljönyttan ligger främst i minskad klimatpåverkan genom att nya produkter inte behöver tillverkas, samt i minskat avfall. Dessutom har verksamheten bidragit till att öka kunskap och intresse för cirkulärt byggande. Detta både inom kommunen och bland privatpersoner genom försäljning och återbruk av material.

Den största utmaningen har varit att förändra invanda arbetssätt inom kommunen, det upplevs ofta enklare att köpa nytt än att återbruka. Även brist på lagringsutrymme och svårigheter att hitta centrala lokaler för att öka återbrukets tillgänglighet.

Dessutom är det svårt att hitta tillräckligt stora mängder av en specifik materialtyp för nybyggnation, vilket gör återbruk enklare vid underhållsprojekt. Genom dialog med projektledare och arkitekter har verksamheten dock hittat lösningar, bland annat genom att integrera återbruk redan i byggprojekteringens tidiga skeden.

Verksamheten planerar att fortsätta utvecklas. Ett nästa steg är att skapa en gemensam återbruksförsäljning tillsammans med kommunens inredningsavdelning, där både byggmaterial och möbler kan säljas. Det finns även planer på att låta privatpersoner och fastighetsbolag skänka material till Varvet, för att ytterligare minska avfall och öka cirkulationen av resurser.

Örebro kommun har under flera år arbetat med att skapa rikare lekmiljöer som bidrar till barns hälsa, lärande och utveckling. Inom detta utvecklingsarbete har kommunen, tillsammans med Urbio och SLU, tagit fram konceptet lekotoper, vilket är naturpräglade lekmiljöer som utmanar synen på hur en lekplats kan se ut. Vanliga lekplatser består ofta av plana ytor med ett fåtal standardiserade redskap som främst främjar fysisk lek. En lekotop är däremot ett leklandskap med en intressant topografi och vegetation som stimulerar fantasi, rollek, utforskande, kreativitet och skapande lek.

I arbetet med lekotoper används betydligt mindre plast. Gummimattor, som är vanliga på traditionella lekplatser, ersätts av andra fallskyddsmaterial som till exempel träflis. Utformningen sker genom en flexibel design- och anläggningsprocess där mycket gestaltas direkt på plats, vilket gör det enklare att återbruka material från platsen eller närområdet. På så sätt minskar behovet av nytillverkade produkter, samtidigt som ekosystemtjänster bevaras och stärks i den urbana miljön.

Arbetet har gett kommunen ett nytt sätt att planera och gestalta lekplatser med fokus på lekvärde och helhet snarare än enskilda produkter. Lekotoper har visat sig bidra till både barns välbefinnande och miljöns kvalitet. Barn ges möjlighet till mer variationsrik lek, och miljöerna upplevs som mer inspirerande och dynamiska. För kommunen har arbetet inneburit ett stärkt arbetssätt kring återbruk, materialval och barns delaktighet, där planeringen utgår från platsens förutsättningar istället för färdiga mallar.

För miljön har vinsterna varit tydliga. Genom att minska plastinslag och använda lokala naturmaterial minskar klimatpåverkan och behovet av transporter och nyproduktion. En lekotop kan dessutom bidra till flera ekosystemtjänster i stadsmiljön, såsom förbättrad dagvattenhantering, biologisk mångfald och mikroklimatreglering.

Arbetet har inneburit flera målkonflikter och utmaningar. En viktig fråga handlar om riskbedömning, eftersom naturpräglade miljöer inte kan bedömas utifrån samma standarder som traditionella lekredskap. För att fördjupa kunskapen samarbetar kommunen med juridisk expertis vid Uppsala universitet för att tydligare tolka lagstiftning och ansvar.

På skolgårdar uppstår ibland en annan typ av utmaning. En rikare topografi och tätare vegetation kan göra att pedagoger upplever tillsynsansvaret som svårare. Även planering och skötsel skiljer sig från vanliga lekplatser. Lekotoper kräver andra arbetsprocesser där mer görs på plats och beslut fattas utifrån hur miljön faktiskt fungerar. Det har varit en omställning, men den har också lett till nya lärdomar och förbättrade rutiner.

Utvecklingsarbetet fortsätter och lekotoper är idag en naturlig del av kommunens satsningar på hållbara utemiljöer. Parallellt utvecklas vägledningar, rapporter och kunskapsstöd i olika nyckelfrågor. 

Örebro kommun ser arbetet som ett ständigt lärande. Erfarenheterna visar att det går att skapa miljöer som kombinerar högt lekvärde, minskad plastanvändning och ökade ekosystemtjänster. Arbetet med lekotoper är därmed både ett konkret och långsiktigt steg mot mer hållbara och inspirerande utemiljöer för barn. 

Filterramar av minst 78 procent återvunnet stål istället för 100 procent primär plast.

Dinair levererar luftfilter till ventilationssystem med stark miljöprofil. I Sverige byts det cirka 2,5 miljoner luftfilter varje år. Dessa måste förbrännas efter användning då filtermedia innehållet luftföroreningar. Ramen som håller ihop filtermaterialet kan vara av olika material, exempelvis plast eller metall. Vi har valt att tillverka våra ramar av minst 78 procent återvunnet stål. Plastramarna är fortfarande vanligast på marknaden, men genom att använda samma typ av filter med återvunnen stålram minskas koldioxidutsläppet markant, och stålet kan återanvändas om och om igen.

Livscykelanalysen från det oberoende företaget Miljögiraff visar att klimatpåverkan för olika rammaterial i kg CO2-ekvivalenter skiljer från 7,16 för 100 procent primär plast till 1,07 för 78 procent återvunnet stål. Även om man använder 50 procent återvunnen plast blir siffran 5,29, det vill säga klart mycket högre än för ramen med 78 procent återvunnet stål. En filterram i plast väger i genomsnitt 1,3 kg. Det motsvarar cirka 130 plastpåsar eller 650 plastmuggar.

Ett företag som bytt från filterramar i plast till filterramar i återvunnet stål är bygg- och fastighetskoncernen Kilenkrysset. På så vis sparade de under 2023 11,9 ton koldioxidekvivalenter.

Dagens utmaning ligger mest i att bryta vanans makt och få kunder att se den dolda plast som faktiskt finns i denna typ av produkt.

Vi fortsätter att försöka öka andelen återvunnet stål i ramarna för att minska klimatpåverkan ytterligare.

Vi erbjuder kunderna att använda förpackningen storsäck i ett retursystem och erbjuder rekonditionering av storsäckar i nästan hela Europa. Vi kan med vårt system erbjuda alla kunder storsäckar som går att återbruka. I Estland och Finland har vi vårt eget system och nere på kontinenten har vi vårt samarbetsföretag Rebu som sköter rekonditioneringen i deras anläggning. 

Genom att återbruka minskar mängden material. En återanvändbar storsäck kan användas minst sex vändor innan säcken kasseras. 

Största hindret är att många storsäcksbrukare skickar sitt gods långt från Europa. Att returnera långa sträckor är inte ekonomiskt eller miljömässigt försvarbart. Inom Europa ser vi inga problem för stunden. Att inte fler har flergångssäckar beror också på att det ibland upplevs som krångligt och att det är en del manuellt jobb som det kan vara svårt att hitta/ ha råd med personal till. 

Vi fortsätter att erbjuda tjänsten. 

E-com ready handlar om leveranserna från våra leverantörer till Apotea, dvs hur transportförpackningarna är utformade i leverantörsledet. Vi har sedan tidigare arbetat mycket med våra kundförpackningar ut från Apotea. Genom automatiserad packning anpassas kartongstorleken efter produkterna, vilket eliminerar tomrum och behovet av fyllnadsmaterial ut till kund.

E-com ready är vår motsvarande resa uppströms. I dag är transportförpackningar i grunden anpassade till fysiska butikers logik - små kvantiteter och stora mängder onödigt emballage, både plast och wellpapp. När e-handelsvolymerna växer behöver förpackningarna även fungera effektivt för ett e-handelslager. E-com ready handlar om att tillsammans med leverantörer ta fram e-handelsanpassade transportförpackningarna som effektiviserar logistiken och minskar materialåtgången. Ambitionen är att skapa en ny branschstandard för transportförpackningar.

Genom e-com ready-satsningen har Apotea tillsammans med leverantörer kunnat:

• Minska materialåtgången för emballage (mindre plast och wellpapp).
• Sänka kostnaderna för förpackningsmaterial och hantering.
• Öka effektiviteten i logistiken genom bättre anpassade kollin för e-handelsflödet.

För miljön har det inneburit en tydlig klimatnytta, upp till 77 % lägre klimatavtryck från emballaget och kostnadsbesparingar på upp till 97 %. Minskad materialförbrukning innebär också mindre mängd fossilbaserade material i systemet.

Den största utmaningen är att förändra en etablerad branschstandard, både internt hos leverantörerna och i hela kedjan. Det tar tid att få med alla aktörer på nya förpackningslösningar, anpassa interna rutiner och system samt skala upp från piloter till bredare implementering. Vi har delvis kunnat möta detta genom dialog, gemensamma tester och kunskapsdelning, men det är fortfarande en pågående resa snarare än en helt ”löst” fråga. 

Ja, vi kommer att fortsätta driva e-com ready-arbetet tillsammans med våra leverantörer och lyfta frågan i de forum där vi är aktiva. Frågan drivs också via Svensk Handel, där vi deltar i nätverk och arbetsgrupper kring hållbar e-handel. En rapport från en tidigare arbetsgrupp om e-com ready finns tillgänglig här:

Rapport - E-com ready (svenskhandel.se)

Axfood har under de senaste fem åren, inom sina egna varumärken, jobbat för att införa återvinningsbara material och minska mängden materialen i olika förpackningar. Detta genom möten med leverantörer för att få upp frågorna på bordet, genom samtal inom hela värdekedjan för att utbilda internt och externt och genom deltagande i forskningsprojekt. Detta har fått effekt då leverantörerna i sin tur har frågat sina leverantörer om vilka alternativ som finns för mer hållbara lösningar.

Några av de projekt vi har drivit:

• Köttbullar: På Garant köttbullar har vi rört oss från tråg till påse och sparat 9,5 ton plast per år. En förpackning med färre komponenter gör den även mindre komplex och därmed lättare för konsumenten att återvinna, samtidigt som den blir mer tekniskt återvinningsbar.
• Flowpack köttfärs: Vår första flow pack lansering för ekologisk köttfärs gav en besparing på 15 ton plast årligen. Detta är en linje som vi fortsätter på och som ligger helt rätt i tiden. En förpackning med färre komponenter gör den mindre komplex och därmed lättare för konsumenten att återvinna, samtidigt som den blir mer tekniskt återvinningsbar.
• Köttfärstråg: Vi har tunnat ut plasten i de största trågen för färsprodukter och sparat minst 27 ton plast årligen.
• Plastfria våtservetter: Vi har lanserat plastfria babyservetter och sparar därmed 61 ton plast årligen.
• Hemkomposterbara etiketter: I linje med kommande lagstiftningsdeadline har vi introducerat komposterbara fruktetiketter i samarbete med en leverantör. Innan dess var vi på besök i rötningsanläggningen och såg mängderna plast som finns i slutproducerad kompost. Vi hoppas se förbättringar framåt och bidrar i det lilla här.
• Crème fraiche: På crème fraiche testade vi att ta bort de hårda plastlocken. Vi fick backa på några artiklar då det var svårt ur flera olika perspektiv, men vi sparar fortfarande 3,3 ton plast årligen.
• Batterier: För Fixa batterier har vi helt gått ifrån plastförpackningar och tagit fram kartonger istället. (Detta fungerar ej för knappcell där det finns annan styrning kring barnsäkerhet). En förenklad förpackning gör det även lättare för konsumenten att förstå hur den ska återvinnas, samtidigt som den blir mer tekniskt återvinningsbar.
• Orientbröd: Vi har gjort påsen till Orientbröd kortare och sparar 10 ton plast per år.
• Krossad tomat i tetra: Under åren har vi lyckats ta bort plast på transportenheten på krossad tomat i tetra. På detta sätt sparar vi 41 ton plast årligen.

Leverantörer i Europa har inte haft samma förståelse för återvinningsbarhet eller initiativ att minska mängderna avfall. Detta kommer ändras då den nya europeiska förpackningslagstiftningen kommer att driva en liknande linje som vi har drivit under många år redan.

Vi fortsätter i samma takt att samtala med alla inom värdekedjan för att hitta nya materialbesparingar och nytänkande lösningar för hur produkter kan skyddas, transporteras och samtidigt fortsätta vara attraktiva för våra kunder.

Dag AB har tillsammans med sin leverantör ifrågasatt behovet av plasttråg i förpackningen för Garant hel kyckling. Genom tester med flowpack-lösning har tråget kunnat tas bort, vilket sparar 13 gram plast per förpackning.

Åtgärden innebär en årlig plastbesparing på cirka 28 ton.

Det fanns en oro kring hur kycklingen skulle bete sig utan tråg, särskilt om blodsaft skulle tränga ut och påverka konsumentupplevelsen. Genom tester med flowpacken kunde dessa farhågor undanröjas.

Dag AB fortsätter att ifrågasätta och utvärdera alla sina förpackningar med målet att minska  användningen av plast.

PostNord Sverige är projektmedlemmar i projektet Cirkla där vi tillsammans med flera aktörer testar olika sätt att använda och returnera ett återanvändningsbart emballage, för att minska användandet av engångsförpackningar. PostNord har pilotat tillsammans med Stadium & Gina Tricot, där de båda e-handlarna använt en speciell förpackning, specifikt framtagen för att kunna användas fler än 50 gånger, vid packning av order. Vissa konsumenter har vetat att de valt just denna förpackning, andra har fått den av en slump. Alla har fått information om att den ska skickas tillbaka genom att postas i en gul brevlåda, vissa har betalat pant och fått info om att de ska få pengar tillbaka. Tjänsten som PostNord använt för att testa detta är Svarspost, och vi har hanterat tomma förpackningar som ett vanligt brev, då förpackningen gått att vika ihop. 

Ambitionen med projektet är att hitta ett sätt att minska användandet av förpackningar, men också att hitta ett sätt i befintlig infrastruktur att hantera återanvändning. I projektet kan vi se att systemet fungerar men kan vara svårt att skala upp, men vi kan också se att konsumenten är villig att välja ett återanvändingsbart emballage och att faktiskt returnera det – vilket i det långa loppet kommer leda till att färre förpackningar sätts på marknaden. 

En stor utmaning har varit att returerna av tomma emballage kostar mer än att köpa in ett engångsemballage. Den biten har i detta projekt inte kunnat lösas, däremot har det konstaterats och det finns en tydlig bild på vad som behöver jobbas med, och det är själva affärsmodellen för att få det att fungera – sen är kommunikation alltid en utmaning, att förändra ett beteende. 

PostNord Sverige kommer se över möjligheten att fortsätta jobba i denna typ av projekt samt se över vad vi i vår organisation kan bidra med när det gäller att hitta den framtida lösningen. 

PostNord har arbetat brett med att utveckla mer hållbara förpackningslösningar för konsumentmarknaden. Arbetet omfattar:

• Övergång från plast till fiberbaserade konsumentförpackningar, där bland annat vadderade påsar har gått från papper + bubbelplast till att tillverkas helt i papper.
• Utvärdering av fiberbaserade alternativ till varubrevspåsen, som idag består av 100 procent återvunnen plast, med målet att hitta ett material som klarar väder, vind och logistikflöden.
• Ett gemensamt projekt med Vinted, där konsumenter erbjöds en kostnadsfri papperspåse som var enkel att hämta hos ombud, kunde återanvändas och bidrog till bättre och mer hållbar paketering.

Arbetet har gjort det möjligt för PostNord att erbjuda 100 procent fiberbaserade och återvinningsbara konsumentförpackningar, vilket förenklar sortering för användaren och ökar möjligheten till materialåtervinning. Projektet med Vinted visade att bättre paketering ger lägre produktionskostnader, bland annat genom att etiketter sitter bättre och kan läsas maskinellt. Det gav även konsumenterna ett återanvändningsbart alternativ till engångsplast som till exempel tunna soppåsar. Initiativen har också stärkt varumärket och visat att PostNord tar ansvar för att göra det enklare för konsumenter att packa hållbart.

• Övergången till pappersförpackningar innebar högre kostnader och något tyngre produkter, vilket inte gick att reducera, men accepterades för att nå bättre miljöprestanda.
• För varubrevspåsen hittades ingen fiberbaserad lösning som klarade PostNords kvalitetskrav.
• Projektet med Vinted avslutades på grund av höga kostnader för att erbjuda gratis förpackningar, och arbetet med att säkerställa tillgänglighet på alla ombud krävde omfattande logistikförändringar.

Ja, PostNord fortsätter att utvärdera alternativa material och utvecklar för närvarande en ny tilläggstjänst där förpackning ingår i erbjudandet, med planerad lansering under 2026. Målsättningen är att erbjuda ett eget, mer hållbart sortiment av förpackningar till både kunder och konsumenter.

Vi har helt fasat ut engångsplast i våra produktförpackningar och övergått till FSC-certifierat papper och kartong. Först bytte vi ut plastemballaget mot silkespapper, vilket vi designade om tillsammans med våra förpackningar och hangtags för en mer genomtänkt och hållbar lösning. Senast har vi utvecklat en silkespapperspåse som skyddar produkterna bättre under transport, utan att kompromissa med miljömålen.

Att eliminera engångsplast har varit en milstolpe. Förutom de miljömässiga fördelarna har vi förbättrat kundupplevelsen med mer påkostade förpackningar som speglar våra värderingar. Idag kan allt förpackningsmaterial som följer med en produkt återvinnas som papper. Samtidigt har vi effektiviserat våra arbetsflöden och stärkt vårt varumärke. De ekonomiska effekterna har varit hanterbara och vägts upp av vinsterna i både trovärdighet och kundlojalitet.

 Genom att fasa ut engångsplast minskar vi vår egen plastkonsumtion och därmed våra utsläpp, samtidigt som vi bidrar till att inspirera våra fabriker att implementera liknande lösningar för andra kunder. Detta skapar en kedjereaktion som reducerar plasttillverkning, plastavfall och risken att plast hamnar i naturen. Våra krav och lösningar bidrar också till ökad medvetenhet om hållbarhet i hela leverantörskedjan.

Vi stötte på en stor utmaning när vi upptäckte att vissa produkter skadades i transporten efter att vi hade genomfört utfasningen av plast i förpackningarna. Det visade sig vara en kombination av otillräckligt skydd, för snäva lådor och för fiberrikt material i förpackningarna. Efter en intensiv problemlösningsprocess utvecklade vi en silkespapperspåse som kan skydda flaskorna ytterligare. Lärdomarna från denna process har stärkt vårt engagemang för hållbara lösningar, där vi kan fokusera på innovation och kvalitet även när det kommer till våra förpackningar.

Vi kommer att fortsätta eliminera onödigt material och ställa tydliga krav på våra leverantörer. Vi ser detta som en pågående resa där vi vill inspirera både kunder och samarbetspartners att ta steg mot en mer hållbar framtid. Målet är att hitta nya materiallösningar även på produkterna som ytterligare kan minska vårt klimatavtryck.

För att möta EU:s utfasning av engångsplast runt frukt och grönt har verksamheten utvecklat ett växtbaserat skydd som förlänger hållbarheten på frukt och grönt - där gurka är först ut. Plast runt grönsaker innebär en betydande miljöbelastning, och att ersätta den med mer hållbara alternativ är ett viktigt steg mot minskad plastanvändning. Lösningen består av ett tunt lager av rapsolja och glutenfri havreolja, som ersätter krympplast och ger motsvarande skydd. Skyddet innehåller mindre än 0,3 gram olja per gurka och är smak- och doftlös, säker att använda och kan tvättas bort med varmvatten och borste vid behov.

Efter fem års forskning och utveckling har lösningen pilottestats i butik, i liten skala med Lidl 2024 och i samarbete med över 700 ICA-butiker under oktober 2025.

• Minskad plastanvändning: Potential att ersätta cirka 130 ton plast per år i Sverige och minst 3 000 ton per år i Europa - enbart för gurkor.
• Minskat matsvinn: Genom att ersätta plast med det växtbaserade skyddet bibehålls gurkans hållbarhet, vilket minskar svinnet som annars riskerar öka när plasten tas bort.
• Skalbar lösning: Kan implementeras på centraliserade packcentraler för att snabbt rulla ut lösningen internationellt.
• Framtidssäkring: Möjlighet att möta ökande krav från både marknaden och regelverk och fungera som ett tydligt exempel på en cirkulär och resurssmart affärsmodell.

Under arbetet har flera utmaningar identifierats. En av de största har varit att skala upp tekniken till industriell nivå på ett kostnadseffektivt sätt. För att möta detta utvecklas nu nästa generations maskiner med högre kapacitet. Även konsumentacceptansen har varit en viktig aspekt. Det nya skyddet väcker frågor från konsumenter kring till exempel allergi, glutenintolerans och användning av rapsolja. För att hantera detta har tydlig märkning, kommunikation och transparens i butik och i digitala kanaler använts, med information som att skyddet är säkert att äta, inte innehåller några tillsatser och är smak- och doftlöst.

Dessutom påverkar säsongsvariationer tillgången på svensk gurka, särskilt under vinterhalvåret, vilket till viss del varit en utmaning.

Verksamheten skalar nu upp i Sverige för att sen rulla ut detta i Europa och världen, bredda till fler produkter som aubergine, paprika och squash, samt fortsätta det nära samarbetet med odlare, packerier och handel för att bygga en ny branschstandard för att öka hållbarheten och minska svinnet inom frukt och grönt - utan plast.

Svenska Retursystem (SRS) driver ett cirkulärt system för hållbara förpackningslösningar. Varje dag skickas omkring 700 000 pallar och lådor till livsmedelsproducenter i Sverige och Europa. Där fylls de med mat och skickas vidare till grossister, för att sedan nå svenska butiker och restauranger. Efter att de tömts skickas de tillbaka till SRS för tvätt och kontroll – och därefter ut i cirkulation igen. Pallarna och lådorna är tillverkade av högkvalitativ plast och konstruerade för att användas många gånger, med en livslängd på ungefär 15 år. Om en låda skadas och inte går att reparera mals plasten ned och används som råvara i produktionen av nya lådor. På så sätt sluts cirkeln och behovet av ny plast minskar.

De standardiserade pallarna och lådorna är anpassade för automation och har skapat effektiva varuflöden och minskat både klimatavtrycket och mängden förpackningsavfall i hela livsmedelsbranschen. Tack vare SRS pallar och lådor har omkring 3 miljarder engångsemballage och träpallar inte behövt tillverkas. Det har sparat stora mängder resurser och inneburit att skog antingen kunnat stå kvar eller användas till andra produkter.

SRS har satt ett ambitiöst mål om att alla nytillverkade pallar och lådor ska produceras av återvunnen plast senast 2030. Det har varit och är fortfarande utmanande eftersom tillgången på högkvalitativ, livsmedelsgodkänd återvunnen plast är begränsad. Efter att ha ställt tuffa krav i våra upphandlingar har vi nu tillsammans med våra leverantörer satt en plan för att successivt öka andelen återvunnet material i våra lådor och halvpallar kommande år, där vi redan 2026 kommer att ha 50 procent återvunnet material.

Ja, vi fortsätter att jobba för 100 procent återvunnen plast i all nytillverkning.

Vi har numera flergångshaklappar istället för plast, de är tillverkade av en enhet här i kommunen som arbetar med Hållbar sömnad. Vi har även i köket bytt ut personalens förkläden så att alla har sitt “eget” förkläde i tyg och därmed kunnat slopa plastförklädena.  

Nyttor i form av mindre beställningar av plasthaklappar och plastförkläden, i förlängningen blir detta ekonomiskt gynnsamt för verksamheten. För miljön innebär detta att åtminstone en verksamhet hittills har minskat sin användning av plast.  

Vi behöver tvätta oftare, men eftersom vi även har bytt ut disktrasorna mot mikrofiberdukar som kan tvättas fylls tvättmaskinen ändå. Vissa av flergångshaklappar har dålig kvalitet och har gått sönder i tvätten.   

Vi kommer att utöka detta så att det omfattar hela boendet, i dagsläget har testet utförts på en enhet.  

Ett system med flergångsmatlådor som finns på kontoret och som medarbetarna kan ta med sig till olika lunchrestauranger. När man ätit upp ställer man lådan i kontorets diskmaskin. En handbok för hur detta görs har även tagits fram.  

Mindre mängder avfall, både papper och plast i kontorets lunchmatsal mm. Dessutom känns det bättre att minska engångsanvändningen.  

En utmaning har varit att en hel del lådor försvann. Information och en tydlig text på lådan ska förhoppningsvis förebygga problemet.  

Vi ska testa att låntagare får sätta ett streck varje gång de lånar en låda för att skapa pepp och en tävling kring konceptet, och på så sätt få ännu fler att använda lådorna!  

Vi har som nyårslöfte på verksamhetsområde Återvinning beslutat att vi inte ska använda engångsmuggar och att vi återanvänder plastpåsen till kaffesumpen i kaffemaskinen så länge som möjligt.

Vi startade 1/1 2025 så än så länge ser vi ingen större miljönytta men vi hoppas att det kommer ge ett positivt resultat med en minskad resursförbrukning ju längre vi håller på.

Vi har informerat om att vi vill minska engångsartiklarna för att minska vårt avfall både muntligt och sen har vi information som rullar på en TV i fikarummet på vår avdelning. Detta ger även ett bra signalvärde till övriga avdelningar som vistas i vårt fikarum. Eftersom vår personal är ute och kör sopbil har pappersmuggen varit mer praktisk, till skillnad från porslinsmuggarna som finns på kontoret, därför har det upplevts som lite ”jobbigt”. Vi kör diskmaskinen regelbundet för att säkerställa att det alltid finns rena muggar i fikarummet under fikapausen. I början smög personalen tillbaka pappersmuggarna, men sen en månad tillbaka används de nästan inte alls. Några av chaufförerna har termosmuggar. 

Kaffesumpen var enklare, ibland glöms rutinen av, men majoriteten av gångerna den töms hanteras den enligt vår nya rutin. 

Vi hoppas att det kommer anammas över hela bolaget.

Sweden Rock har successivt gått från engångsglas till ett system med återanvändbara muggar vid servering av dryck. Den första större insatsen genomfördes 2024, då plastglas ersattes med återanvändbara glas på ett avgränsat område, där nästan alla engångsartiklar plockades bort (ölglas, drinkglas, vattenglas med mera).

År 2025 introducerades ett pantglas i hårdplast som besökarna kunde köpa för en symbolisk summa på tio kronor, vilket motsvarade kostnaden för framtagningen. Glaset var designat för att skapa samlarvärde och uppmuntrade gästerna att vårda det. Vid köp av ny dryck fylldes glaset på, eller så lämnades det in för diskning och besökaren fick ett nytt – utan att några glas behövde slängas. På detta sätt skapades ett slutet system där glasen användes flera gånger. Logistiken löstes genom cirka 13 serveringsstationer kopplade till fyra mobila diskenheter, som diskade och distribuerade glasen internt på festivalområdet.

• Cirka 100 000 glas såldes under festivalen – vilket innebar att en stor mängd engångsglas inte behövde produceras eller slängas.
• Genom att införa ett flergångssystem med återanvändbara glas undveks användningen av omkring 150 000 engångs-PET-flaskor under festivalens fyra dagar.
• Festivalområdet upplevdes som renare och nedskräpningen minskade tydligt.
• Avfallsvolymen minskade och därmed också behovet av sortering, insamling och transport, vilket gav miljönytta i flera led.
• Genom pant och återanvändning skapades ett system som även kan spridas till fler glas- och muggtyper, exempelvis vinglas, drinkglas och shotglas.

• Logistiken var en stor utmaning och krävde noggrann koordinering av diskenheter, transporter och returflöden över hela festivalområdet.
• Drift av diskenheterna innebär en viss miljöbelastning i form av vatten- och energianvändning. Sammantaget är det dock en betydligt mer hållbar lösning än stora mängder engångsförpackningar.
• Att få samarbetspartners, såsom food trucks, att använda godkända flergångsmaterial och begränsa plast har krävt god kommunikation.

Ja, Sweden Rock har som mål att inkludera alla typer av glas och muggar i systemet - ölglas, vinglas, shotglas och dricksglas till 2026. Därefter kommer de utreda hur matförpackningar och tallrikar kan hanteras på ett mer hållbart sätt. I samarbeten med leverantörer tas nu komposterbara pappförpackningar fram, som kan samlas in tillsammans med matrester och malas ner till kompost. Mer information inväntas kring hur detta kan fungera i praktiken.

Vi har flergångslådor för hämtmat på kontoret för att slippa köpa mat i engångslådor. 

Funkar för allt från sallad till sushi och thaimat med mera! 

Vi har ofta lämnat in dem hos vår leverantör av sallad till interna lunchseminarier, men de används också när man går iväg och köper något själv på lunchen. 

Diskas i diskmaskin. Supersmidigt! Många kollegor använder dem flitigt; det har blivit en ny vana. 

Mindre avfall och frustration vid köp av hämtmat. Att använda flergångs ger en resurs- och klimatbesparingar på grund av undvikna engångslådor. 

Vissa restauranger var tveksamma i början, men nu är det sällan någon som ifrågasätter lådorna. 

Det var en pilot från början, men vi fick behålla lådorna så vi fortsätter använda dem! 

Vi försöker uppmuntra till att man ska brygga te utan att använda tepåsar. För att stötta förändringen har vi utbildat kunder i fördelarna med att inte använda tepåsar. Vi har bland annat hållit avsmaknings-tester och försöker på andra sätt uppmuntra till användning av löste.

Vi lanserade 2024 och under första året så ser vi på vår försäljning att kunder vill göra miljövänliga val. Det kunden behöver är att det ska vara lätt och smidigt att använda löste istället för tepåsar.

Miljön vinner ju på att tepåsarna inte behöver produceras eller tas om hand i avfallshanteringen.

Utmaningarna handlar framförallt om inställningen hos kunderna och att det finns en kunskapsbrist kring att tepåsar faktiskt har en miljöpåverkan. Utbildning, storytelling och tillgång på löste hjälper kunderna att ställa om. Vi jobbar just nu till exempel med att utveckla en lösning för flergångs tesil på ett snöre.

Vi kommer fortsätta sprida ordet om fördelarna med löste och hoppas lansera vår flergångslösning så snart som möjligt.

Genom deltagande i projektet BALTIPLAST (medfinansierat av EU:s Östersjöprogram Interreg) har vi utforskat åtgärder för att minska hushållens avfall från engångsplast och plastförpackningar. Detta har resulterat i Plastkampen: en plastutmaning för hushåll som vill minska sitt plastavfall. 

Plastkampen (sverigeskonsumenter.se)

Plastkampen bygger på metoder för beteendeförändring, och har utvecklats genom en iterativ process där deltagarna själva har fått ge återkoppling på programmets upplägg och innehåll.  

Plastkampen pågår i sex veckor och består av tre steg. Deltagarna registrerar sin mejladress till ett nyhetsbrev och får då löpande mejlutskick under sex veckor. I det första steget får hushållen inventera sitt eget plastavfall under en vecka. I steg två får de under fyra veckor coachande mejl med tips och utmaningar med syfte att testa på nya hållbara vanor. I steg tre får de inventera sitt plastavfall igen och se om det blivit någon förändring.  

Genom Plastkampen har vi lärt oss hur man kan arbeta med beteendeförändrande insatser för att minska konsumtionen av onödig plast bland hushåll. Vi har också lärt oss om konsumenters inställning till plast, samt vilka möjligheter och hinder som finns för att förändra beteenden.  

Och vi kan konstatera att onödig plast väcker både engagemang och frustration hos konsumenter. I skrivande stund har över 200 hushåll deltagit i Plastkampen. Av de deltagande hushåll som rapporterat in sin plastinventering minskade plastvikten med i genomsnitt 33% per person. Det motsvarar 3,6 kg per person och år. I den subjektiva utvärderingen svarar dock enbart 3 av 10 att de upplever att deras plastkonsumtion minskat. 

När vi frågat deltagarna i Plastkampen vilka åtgärder för att minska på plasten de tar med sig vill de främst fortsätta med att handla i lösvikt och ta med egen behållare för hämtmat. Det största hindret för att minska på sin plastanvändning är det dåliga utbudet. Särskilt ekologiska varor anges som en utmaning att hitta utan onödig plast. 

Det är inte konsumenters ansvar att lösa den stora plastutmaningen. För att nå verklig förändring måste den onödiga plasten strypas i första steget, alltså innan den ens uppstår. För att lyckas med det är lagar och regler nödvändigt. Konsumenter kan göra hållbara val vid konsumtionstillfället – om det finns bra alternativ och miljön tillåter det. 

Vi har under utvecklandet av Plastkampen sett att många hållbara lösningar finns eller är på gång, inte minst på lagstiftningsfronten, men att dessa inte når konsumenter i sin vardag. I Plastkampen har vi försökt brygga över informationsglappet, genom att guida konsumenter till dessa nya lösningar för minskad plastkonsumtion. Men för att lösa plastutmaningen behövs insatser på flera nivåer.    

I vår guide om Plastkampen har vi sammanställt konsumentvänliga lösningar för en minskad plastkonsumtion, där kommunikationsinsatser för att guida konsumenter till hållbar plastanvändning är en del.  Övriga lösningar som vi ser är nödvändiga är att designa miljöer utan onödig plast. Och att säkerställa att lagstiftning följs genom tillsyn av engångsplastdirektivet och i framtiden av PPWR.

Vi har precis lanserat en guide där vi samlat våra erfarenheter från Plastkampen, som riktar sig till aktörer som vill göra liknande satsning.  

Projektet BALTIPLAST avslutas sista december 2025, men vi kommer fortsatt erbjuda hushåll att delta i Plastkampen via vår webb.  

Plastkampen (sverigeskonsumenter.se)

Ladda ner guiden (sverigeskonsumenter.se)

Se en presentation av projektet på Plastbubbel 2025.

Volvo har tagit flera konkreta steg mot en resurssmart vardag genom att ersätta engångsprodukter med återanvändbara lösningar. När nya lagkrav trädde i kraft blev det startskottet för att fasa ut engångslunchboxar. I samarbete med företaget Panter infördes ett heltäckande återanvändningssystem för lunchförpackningar, som nu används i samtliga restauranger på Torslanda - där nästan en miljon måltider serveras varje år. Panter bidrog med material, logistik, kommunikation och viktig kunskap, vilket gjorde det möjligt att snabbt skala upp lösningen.

Nästa fokusområde har varit att ersätta engångsmuggar för kaffe och vatten med flergångsalternativ. Fördelarna är tydliga: minskat avfall, lägre kostnader och effektivare logistik. Arbetet sker längs flera spår återanvändbara muggar vid kaffemaskiner, porslin och glas i pentryn med diskmaskiner, ett pantsystem i pilotform tillsammans med Panter, lägre pris på reuse-muggar i caféer samt testborttagning av engångsmuggar på utvalda enheter.

Till skillnad från exempelvis träbestick eller papperssugrör upplevs det som en förbättring att dricka ur en riktig mugg eller ett glas. För Volvo handlar detta om hållbarhet, ekonomi och kvalitet i vardagen och att driva utvecklingen framåt med praktiska, testade lösningar. Precis som med trepunktsbältet är detta ett initiativ vi gärna delar med oss av.

Genom att ersätta engångsmuggar med återanvändbara alternativ minskar vi både mängden avfall och den "luft" som annars fyller upp våra avfallssystem i onödan. Ur ett ekonomiskt perspektiv innebär varje engångsmugg en kostnad och i stora volymer blir det snabbt betydande summor. Logistiskt sett är pappersmuggar både voluminösa och ineffektiva, vilket försvårar hantering och sortering.

Det är alltid en utmaning att fasa ut gamla rutiner och regelverk. Nya generationer för med sig nya krav, vilket skapar möjligheter. Det är viktigt att förstå att förändring inte är okomplicerad. Vi ser detta som ett långsiktigt projekt där varje återanvänd mugg är ett steg mot förbättring och en mer hållbar vardag samt verksamhet.

Genom att testa snarare än att vänta bygger vi kunskap, även om vi inte lyckas med allt lär vi oss och blir på så sätt bättre för varje nytt test vi gör. Litet som stort så kommer vi fortsätta testa tills vi inte längre använder engångsmuggar eller engångsartiklar. Nästa fabrik vi öppnar, i Kosice, har som ambition att starta helt utan engångsmaterial. Det är ett tydligt steg framåt i vårt arbete mot en mer hållbar verksamhet. Genom att bygga in återbruk från början blir det också enklare att skapa ett internt gott exempel, en konkret modell som andra delar av företaget kan inspireras av och följa.

Under snart ett år har vår mobila disklösning turnerat runt i landet på stadsfester, musikevenemang och mässor. Med 100-tusentals artiklar diskade och torkade har vi varit en viktig del i att minska mängden engångsartiklar som annars skulle ha spridit sig i våra offentliga utrymmen – från överfulla papperskorgar till skräpiga torg och parker. 

Vi är stolta över att bidra till en mer hållbar framtid och minska beroendet av engångsartiklar. Tack vare vår mobila lösning kan vi snabbt och effektivt placera oss på rätt ställen för att optimera både logistiken och användarupplevelsen.

Anslutningar för vatten, el och avlopp har ibland varit en utmaning, men tack vare vagnens mobilitet har vi alltid hittat en acceptabel lösning.

Vi fortsätter att testa vårt koncept att stå emot engångsartiklar – och i sommar hittar du oss på Smaka på Trollhättan, Grill SM, Sweden Rock, STHLM Fields och WoW, där vi alla gör en skillnad.

Verksamheten har tagit fram och utvecklat ett nytt avsnitt om ”minska engångsartiklar” i Göteborgs Stads cirkulära vägledning. Avsnittet ger stöd till stadens verksamheter i hur de kan minska användningen av engångsprodukter och i stället välja alternativ som kan användas flera gånger. Vägledningen beskriver både praktiska åtgärder och konkreta exempel som gör det enklare för verksamheter att fatta resurssmarta beslut.

Det nya avsnittet tydliggör både ekonomiska och miljömässiga vinster med att fasa ut engångsartiklar. Bland annat visar vägledningen att:

• Ett kontor med 100 anställda betalar cirka 140 kr/dag för pappersmuggar. Genom att byta till porslinsmuggar tjänar verksamheten in kostnaden på under två månader. Samtidigt minskar avfallet med cirka 210 kg per år och utsläppen med 3,3 kg CO2 per anställd och år.
• Om tio personer äter hämtmat i engångslåda varje dag genereras omkring 200 kg avfall och 650 kg CO2 på ett år, motsvarande en bilresa på cirka 300 mil.

Genom att synliggöra dessa effekter kan verksamheter lättare förstå vilken miljönytta som uppnås genom att välja lösningar som kan användas flera gånger. 

En central utmaning har varit att få med sig verksamheterna och säkerställa att vägledningen upplevs som relevant och lätt att omsätta i praktiken. Förankringsarbetet är avgörande och kräver både dialog, förståelse för olika verksamheters förutsättningar och kontinuerlig uppdatering av vägledningen. Arbetet pågår och utvecklas efter hand.

Ja. Den cirkulära vägledningen är ett levande dokument och kommer att fortsätta utvecklas i takt med att nya behov, arbetssätt och lösningar identifieras. Avsnittet om ”minska engångsartiklar” är startpunkten för ett långsiktigt arbete där fler exempel, beräkningar och stödmaterial kommer att läggas till.

Vi har tagit bort engångsskoskydd i plast och har ett samarbete med daglig verksamhet som tillverkar skoskydd av gamla textilier, exempelvis uttjänta arbetskläder. 

Det bidrar till både minskat avfall och färre inköp. Det ger också social hållbarhet då daglig verksamhet bidrar med sitt arbete. 

Skoskydden var lite hala att gå med i början, alla textilier är inte bra att använda. vi tog fram "sock stop" som nu målas på sulan.

Vi har nu möjlighet att köpa flergångs-skoskydd internt via vår e-handel. Samt att vi kan lämna skoskydd till reparation vid behov.

Gävle kommun har påbörjat ett arbete med att fasa bort soppåsar vid varje enskild kontorsplats. Åtgärden genomförs i nära samarbete mellan den upphandlade städentreprenören och kommunens Facility Management-grupp.

Åtgärden har gett flera vinster. Arbetsmiljön har förbättrats genom att de som hämtar och tömmer sopkärlen slipper hantera många små påsar, vilket både minskar belastningen på ryggarna och sparar tid. Sorteringen har blivit bättre, och medarbetare rör sig mer naturligt när de går till gemensamma miljöstationer.

Samtidigt minskar kostnaderna och behovet av lagringsutrymme för påsar, och åtgången av plast har reducerats avsevärt. Enbart i Stadshuset sparas cirka 10 000 soppåsar per år.

Den största initiala utmaningen var att vissa medarbetare föredrog att behålla tidigare rutiner. När vi förklarade syftet med förändringen och vilka fördelar den ger, löste det sig successivt. Även nya medarbetare kan ibland ifrågasätta arbetssättet, men även där har en tydlig förklaring varit tillräcklig för att skapa förståelse.

Eftersom det finns välfungerande miljöstationer på varje våningsplan har omställningen i praktiken varit enkel att genomföra, och överlag har förändringen fungerat mycket väl.

Vi kommer att fortsätta med arbetssättet och uppmuntrar fler verksamheter att införa samma lösning. Vi har dessutom redan fasat ut alla engångsmuggar i plast, vilket ytterligare minskar vår plastanvändning.

Vi har utvecklat Longopac säckkassett med tillhörande utrustning. Vi har fokuserade på att göra filmen stark och tunn och vi gör vi världen starkaste PE film. Longopac ersätter traditionella sopsäckar och minskar plastförbrukningen med 70 procent och CO₂ med 80 procent. Vi tillverkar i Malmö och har certifierade partners i 40 länder. 

Våra kunder har genom att välja Longopac sparat 35 000 ton CO₂ och 5 000 ton plast 2024. Genom att Paxxo har en minskad plastförbrukning med 70 procent så har vi lyckats spara 44 MSEK i lägre EU-avgifter eftersom mindre plast behöver materialåtervinnas (Alla medlemsstater betalar 0,8 Euro för varje kg plast som inte materialåtervinns).

Därutöver har vi på grund av den minskade plastanvändningen sparat över 35 MSEK i utsläpps- och förbränningskostnader för våra kunder.

Vi säljer en innovativ produkt. Alla upphandlingar på den offentliga sidan är på traditionella säckar. För oss är det därför fördelaktigt om man gör innovationsupphandling. Det är dock svårt att få det lönsamt och därför för oss lättare att sälja till privata aktörer så som veterinärer och privat sjukvård. 

Vi arbetar med att införa mineraler (krita) som ersätter plasten. Detta är ett inära material som inte ger upphov till CO₂ vid förbränning. Utmaningen är en bibehållen styrka över tiden. Förprodukter som ska gå till materialåtervinning ser vi till att innehållet av krita inte påverkar materialåtervinningsbarheten. 

Se en presentation av snöbollen.

Gula vågen är ett samverkansinitiativ där stadsvärdar, civilsamhälle, föreningar och invånare tillsammans arbetar för en renare och tryggare stadsmiljö.

En viktig utveckling är övergången från engångsplastpåsar till återanvändbara tygpåsar vid skräpplockning. Tygpåsarna har sytts av kvinnor i Gottsunda och är designade för att tåla långvarig återanvändning. Emellanåt tvättas tygpåsarna och cirkulerar sedan mellan olika skräpplockningstillfällen och områden, vilket minskat behovet av engångsplast. Detta skapar en hållbar och cirkulär process.

• Minskade kostnader jämfört med engångsplastpåsar, samt sänder tydliga signalvärden om vart vi vill nå.
• Robust design som underlättar för användarna, ofta mindre barn och äldre personer. (Hård botten som kan lyftas ur vid tvätt, likaså "pinnar" i handtagen).
• En tydlig visuell design (och färg) som stärker engagemang och igenkänning.
• Miljövinster i form av minskad plastanvändning, tygpåsarnas långa livslängd innebär resurseffektivitet.
• Förhoppningsvis bidrar tygpåsarna och aktiviteten till ökat medborgarengagemang som i sin tur minskar nedskräpningen.

En viss utmaning gällande tvätt och förvaring. Sådana här projekt skapar arbete bland stadsvärdar och bidrar (i alla fall lite) till sysselsättning i Gottsunda, men utmaningen är att upprätthålla och komma på fler idéer där denna samverkan kan fungera.

Ja, Gula vågen är ett levande projekt med planer att expandera på flera olika sätt, genom innovationer, kreativa idéer och i samverkan kring olika evenemang. Projektet Gula vågen (där utvecklingen av tygpåsarna ingår) kan kopplas ihop med olika platsutvecklingsprojekt för att stärka invånarengagemanget ytterligare.

På K-märkt räddar vi dagligen mat genom att inte ha en meny. Vi tänkte att vi lika gärna kunde göra exakt likadant rörande engångsmaterial.

Vi har de senaste tre åren räddat överblivet engångsmaterial från Pressbyrån, Toyota, med flera. Just nu räddar vi 210 000 engångsmaterial från restaurangkedjan KLANG Market som gick i konkurs i sommaren 2024. 

Förstärker redan befintligt hållbarhetsarbete. En möjlighet att på ett udda sätt kommunicera med våra gäster om det jobb vi tillsammans med dem gör

Det har sparat oanvända engångsförpackningar att slängas. Vi har helt enkelt gett dem ett sista liv.

Bara det mentala i att servera våra produkter i någon annans varumärke – men det är också styrkan.

Vi jobbar ständigt med att utveckla vårt hållbarhetsarbete. Men vi gör det på vårt sätt. Vi är inte certifierade eller liknande – utan jobbar hellre med udda, obeprövade, nya sätt att jobba hållbart på.

Se Jens Dolk från K-märkt presentera snöbollen. 

Håll Sverige Rent arrangerar årligen skräpplockardagar där cirka 700 000 barn och unga tillsammans med pedagoger plockar skräp. För det eventet har vi skänkt ungefär 300 000 plastkassar där skräpet kan samlas. Sedan ett par år så har vi slutat med det och uppmanar i stället verksamheterna att be barnen ta med återanvända påsar hemifrån.

För miljön sparar vi produktion av 300 000 påsar per år (även om de var gjorda av återvunnen plast så kan den plasten användas till annat). Håll Sverige rent spar kostnaden för påsar och pedagogiken kring att vi inte ska skräpa ner och vara varsamma om våra resurser blir tydligare för barnen.

Verksamheterna tycker initiativet är bra, de förstår nyttan och ser att det snarare bidrar till pedagogiken kring att lära barnen om cirkulära system och att minimera användningen av jungfruliga material.

Ja, absolut! Vi kommer fortsätta.

Istället för att köpa nya väskor och nyckelband så får vi dem gjorda av till exempel ett par gamla byxor och på så vis har de en historia. De arbetskläder som är för slitna för våra konsulter att använda mer och som ska kasseras lämnas istället in till oss och vi skickar dem sedan till Beskow von post som tillverkar väskor och nyckelband. 

Vi återanvänder alltså material som annars hade kasserats. De produceras på ett helt miljövänligt sätt. De inspirerar även andra att göra likadant.

Det var en utmaning att kunna hitta produkter som gick att tillverka av de delarna av textilen i kläderna som fortfarande var av bra kvalitet, vi fick samla in gamla kläder och ihop med Beskow von post så kom vi fram till vad som var möjligt att tillverka

Ja, vi kommer satsa på att ta fram mer produkter.

I Inregos utsläppsberäkning har vi sett att 40 procent av våra totala utsläpp kommer från inköp av nya SSD, alltså lagringsminne eller hårddiskar som vi köper in när vi uppgraderar eller reparerar en IT-produkt. För att minimera de här utsläppen och utvinningen av naturresurser som krävs i nyproduktionen har vi i stället börjat köpa in begagnade hårddiskar. Koldioxidutsläppen för en ny hårddisk är 94 kg medan utsläppen från begagnat endast är 2,5 kg. 

Det här gjorde att vi bara efter det första inköpet av begagnade SSD besparade cirka 15,5 ton CO₂e jämfört med om vi hade köpt nya hårddiskar. Hade vi köpt begagnade hårddiskar hela förra året istället för nya hade vi kunnat dra ner vår organisations totala utsläpp med ca 37,5 procent. Dessutom kostar begagnade hårddiskar mindre än hälften av priset av nya vilket har gett vår verksamhet möjligheten att lägga de pengarna på andra saker. 

Trots att vi själva jobbar med återanvänd IT-hårdvara hade vi ironiskt nog förutfattade meningar om att begagnade hårddiskar inte skulle kunna hålla exakt lika hög standard som nya. Därför gjorde vi gedigna kvalitetstester där vi jämförde prestandan på de nya och de begagnade, men hittade inga skillnader. Det här bekräftar något vi har lärt oss genom åren som cirkulär aktör, att cirkulära lösningar ofta är minst lika bra som de linjära men att det handlar om att bryta våra beteendemönster. När människor agerar på ett visst sätt hela sina liv är det svårt att plötsligt ändra om. Men omställningen till en cirkulär ekonomi handlar mycket om att utmana våra förutfattade meningar. Begagnat är ofta minst lika bra som nytt, för en själv, för organisationen och för planeten. 

Absolut! Att inhandla begagnade reservdelar till IT-produkterna vi rekonditionerar fungerar precis lika bra som att köpa nytt – fast ännu bättre eftersom vi minskar både våra utsläpp och kostnader drastiskt.  

Vi har tagit fram en duk som används vid snölagring baserad på förnybara råvaror (mestadels ull). Denna duk ersätter de idag befintliga plastdukar (polypropylen) som ofta används. Piteå kommun / Linbäcksstadion sparar under sommaren 2024 snö för att säkra snötillgången till öppningen av säsongen 24/25. Detta görs genom att cirka 13000 m³ snö producerades i vintras och har täckts med ca 3800 m² av vår ullduk. Leverans och täckning av snöhögen skedde i månadsskiftet mars/april. 

Piteå kommun / Linbäcksstadion har fått en produkt som är baserad på förnybar råvara med lång livslängd samt har väldigt god isolationsegenskap jämfört med de konventionella plastbaserade dukat som finns på marknaden. Med denna ökade isolering, sparas både material samt arbete (då konventionella plastdukar behöver läggs i dubbla lager). 

I detta fall undviker vi att 3,8 ton plast produceras och läggs ut i naturen. Då dukarna exponeras för sol under sommaren så finns även mikroplastproblematiken – där konventionella plastdukar bryts ner i solljuset och släpper mikroplaster. Förmodligen har vi även en längre livslängd på duken (endast hittills verifierat i UV kammare). 

Vanligtvis sammanfogas dukarna med 20–30 cm breda kardborreband. Även kardborren är plastbaserad, så denna ville vi undvika. Vi tog istället fram en metod där dukarna sys ihop med en handhållen batteridriven symaskin. Därmed har vi även lyckats undvika att använda drygt 1km kardborre som annars oftast behöver förnyas årligen. 

Ja – Flera skidanläggningar har visat intresse av ullduken. 

Se snöbollen presenteras på Plastbubbel 2024.