Snöbollar – Råvara och produktion med minimal miljöbelastning

Biohumus Sweden AB har utvecklat PlantSense Stick, en helt plastfri och pappersbaserad fuktindikator som ersätter traditionella mätare i plast och metall. Den bygger på ett specialutformat papperssubstrat som transporterar fukt samt ett vattenbaserat, REACH‑godkänt hydrokromiskt bläck som ändrar färg utan elektronik eller batterier. Produkten är biologiskt nedbrytbar och komposterbar och bidrar därmed till minskat plastavfall, inga elektronikrester och en mer cirkulär användning av resurser. Genom att ge en tydlig visuell signal minskar den även risken för övervattning, vilket sparar både växter och material. 

För verksamheten innebär PlantSense Stick en tydlig hållbarhetsprofil, låg tillverkningskostnad och ett attraktivt plastfritt alternativ som möter konsumenternas ökade efterfrågan på miljövänliga produkter. Den är enkel att använda, kräver ingen teknisk support och kompletterar sortimentet av andra hållbara trädgårdsprodukter. Miljön gynnas genom minskat plastavfall, inga batterier eller elektronik som behöver tas om hand, samt att produkten kan komposteras efter användning. Dessutom förbättras växters överlevnad genom att övervattning undviks, vilket sparar resurser och minskar svinn.  

Utvecklingen av en helt analog och pappersbaserad indikator innebar flera tekniska utmaningar. Det krävdes noggrann kalibrering av pappersfibrernas fukttransport, och bläcket behövde reagera tydligt på fukt, men också blekna tillbaka när jorden torkade. Dessutom behövde produkten vara tillräckligt hållbar under en odlingssäsong samtidigt som den skulle kunna brytas ned naturligt efteråt. Genom materialutveckling, tester och en intuitiv färglogik har dessa utmaningar lösts. Viss naturlig mikrobiell nedbrytning kan förekomma, men hanteras genom tydlig information till användarna.  

​Verksamheten fortsätter att vidareutveckla PlantSense‑ konceptet för att ytterligare minska plastanvändningen inom växtskötsel. Arbetet fokuserar på att etablera stickan som ett långsiktigt plastfritt standardverktyg, optimera materialens livslängd och anpassa tekniken för fler odlingssystem, inklusive jordfria och hydroponiska system. Samtidigt pågår samarbeten med större aktörer inom trädgårdsbranschen för att nå ut bredare, samt utveckling av pedagogiskt material som hjälper användare att tolka indikatorn och därmed minska växtsvinn.  

Nordic Surface utvecklar lekytor och konstgräs för olika typer av utemiljöer, med målet att minska plastens miljöpåverkan och främja cirkulära lösningar. Verksamheten har testat och utvecklat ett naturbaserat alternativ till traditionella gummigranulat (SBR) som används i lekplatser och beläggningar. Efter att ha utvärderat flera olika material valde de att arbeta med kork, ett förnybart naturmaterial. Produkten lanserades i Sverige i samarbete med det portugisiska företaget Amorim, världens största leverantör av kork. Korken har använts i omkring 250–300 projekt i Sverige.

För verksamheten innebar det att de kunde erbjuda ett mer hållbart och miljövänligt material med lägre klimatpåverkan. Kork är en naturlig resurs som kan skördas vart nionde år utan att trädet fälls, vilket gör att ekosystemet bevaras. En livscykelanalys visar dessutom att produkten har en negativ koldioxidbalans. Miljön vinner också på att korken är fri från mikroplaster, luktar mindre, har god dräneringsförmåga och är enklare att återvinna.

En utmaning i början var att hitta rätt överbyggnad eftersom materialet har så god dräneringsförmåga. En packad yta av stenmjöl fungerade inte, vilket krävde utveckling av bättre underlagslösningar. Kostnaden var också högre än för gummigranulat. Båda utmaningarna har delvis lösts genom justerad installationsteknik och effektivare logistik.

Ja, verksamheten planerar att fortsätta använda kork som standardmaterial i sina projekt och utveckla fler tillämpningar. De undersöker även möjligheterna att återanvända uttjänt kork i nya produkter, bland annat i samarbete med Amorim i Portugal.

Biohumus Sweden AB håller på och utvecklar ett hållbart bankkort tillverkat av FSC-certifierad träfiber som ett miljövänligt alternativ till traditionella plastkort. Genom att ersätta PVC-baserade bankkort med träfiberkort så är förhoppningen att minska plastanvändningen och därmed både mikroplastföroreningar och koldioxidutsläpp. Kortet är tänkt att vara 100 % biologiskt nedbrytbart och återvinningsbart, samtidigt som det uppfyller alla tekniska och säkerhetsmässiga krav, inklusive NFC- och EMV-chipfunktionalitet.

Att erbjuda ett plastfritt alternativ till traditionella bankkort tänks vara attraktivt för både banker och miljömedvetna konsumenter och leda till att hållbarhetsprofilen förbättras. 

Vi hoppas på en lägre miljöpåverkan jämfört med PVC-kort, det är möjligt eftersom produktion av träfiberkort kräver betydligt mindre energi och resurser än plastkort. Genom att ersätta miljarder plastkort globalt finns också en stor potential att minska spridningen av mikroplaster i naturen. Till skillnad från traditionella plastkort bryts våra kort ner naturligt och kan också återvinnas utan att skada miljön. 

Det finns flera utmaningar som vi behöver lösa: 

1. Träfiberkort behöver vara lika slitstarka som PVC-kort för att tåla daglig användning. Ett förslag till lösning är att utveckla kortet med en skyddad yta för ökad hållbarhet. 
2. NFC- och EMV-chip måste fungera felfritt i alla betalningsterminaler och bankinfrastrukturer vilket vi behöver säkerställa. 
3. Produktionen behöver ske i relativt stor skala för att bli ett lönsamt alternativ. Det är viktigt att jobba med certifierade producenter och undersöker effektiva produktionslösningar för att möjliggöra detta. Genom ökade volymer och förbättrade produktionsmetoder kan kostnaderna sänkas över tid, samtidigt som hållbarhetsfördelarna motiverar en något högre prissättning. 
4. Konsumenter och banker är vana vid plastkort och kan vara tveksamma till att byta. I vår marknadsstrategi lyfter vi fram de hållbara och estetiska fördelarna, samt samarbetar med miljömedvetna företag och banker för att driva efterfrågan. 

Vi är i uppstartsfas och kommer att fortsätta utvecklingen av hållbara träfiberkort och genomföra fler tester för att optimera produktens funktion och hållbarhet. 

Kommande steg inkluderar till exempel:

1. Vidare tester av slitstyrka och hållbarhet där vi kommer att fortsätta testa kortens livslängd under verkliga användningsförhållanden för att säkerställa att de uppfyller bankernas krav.
2. Utökad teknisk verifiering genom att vi genomför fler tester med olika betalningssystem och terminaler för att säkerställa full kompatibilitet globalt. 
3. Vi samarbetar med potentiella partners så som banker och detaljhandelskedjor för att testa korten i verkliga betalningsmiljöer. 
4. Vi undersöker möjligheten att använda andra naturliga material för att ytterligare förbättra kortets hållbarhet och prestanda.
5. Vi utforskar möjligheten att tillverka andra typer av kort, såsom medlemskort och lojalitetskort, i samma miljövänliga material. Vi ser en stor potential i att ersätta plastkort med hållbara alternativ och kommer därför att fortsätta arbetet med att utveckla, testa och implementera träfiberkort i större skala.

I vår egen produktkollektion formger vi möbler och belysning där bioplast med ostronskal från svenska västkusten ersätter fossil plast. Gigas Table och hyllsystemet Shelf Life är två exempel, båda med en levande organisk formgivning snarare än industriellt anonymt, vilket gör att materialvalen får ta en uppenbar plats och tala för sig. Som önskvärda, inte som “hållbara” kompromisser. I Gläntan, Fabeges huvudkontor, formgav vi sittmöbler och pendellampor i samma material som en del av en miljö där människor gärna vill befinna sig hela arbetsdagen. 

 Stillahavsostronet är en invasiv art som konkurrerar ut blåmusslor och förändrar ekosystem längs västkusten. Idag finns det få ekonomiska incitament att plocka upp dem; det som tas upp går oftast till jordförbättring vilket ger låg avkastning. 

Våra ostronprodukter har blivit en kundfavorit i kollektionen. Människor reagerar på materialets taktila kvalitet långt innan de hör berättelsen om var det kommer ifrån, och när de väl hör den blir möbeln något de minns och pratar om. 

Genom att lyfta ostronskalen till högre värdeprodukter skapar vi ekonomiska skäl att fortsätta ta upp dem ur havet. Samtidigt undviker vi fossila råvaror i tillverkningen, och i slutfasen är produkterna industriellt komposterbara. 

Fossilplast är billig, medan hela processen att ta upp, rengöra, krossa och utveckla ett nytt material är mer komplex och kostsamt. Vi riktar oss mot ett premiumsegment där form, materialitet och berättelse är en del av värdet, och konkurrerar inte på pris med massproducerad fossil plast. 

Ja. Vi utforskar löpande nya tillämpningar och söker nya samarbeten där materialet kan bli en del av rum människor mår bra i.  

Vi erbjuder våra kunder ett återvunnet material till hinkar som har sitt ursprung till 100 procent från tidigare hink, alltså en cirkulär loop där högvärdig PP bibehåller sina egenskaper. 

Plasthinkar lämnas på en mottagningsplats för verksamhetsförpackningar och skickas till van Werven i Sverige där de sorteras, tvättas samt mals. En annan samarbetspartner regranulerar materialet från hinkarna för att sedan skicka dem till vår fabrik i Ljungby som gör nya hinkar igen. 

Detta är den konsumentåtervunna (PCR) av PP som haft högst kvalitet av alla återvunna material vi testat. 

Genom att materialet hålls i Sverige så reducerar vi klimatavtryck genom energimix och minskade transporter. 

Den största utmaningen för oss har varit att verkligen få hinkar insamlade. Det är viktigt att få till logistiken på bästa sätt och efter många års dialog med olika möjliga samarbetspartner inom resurshantering så fann vi en lösning tillsammans med van Werven. För att möjliggöra en större volym behöver verksamheter bli bättre på att sortera ut hårdplast i separata fraktioner.  

Vi är uppe i 10 ton material per månad från hinkar, men vi är inte nöjda. Arbetet fortsätter därför med att hitta nya samarbetspartners. Vi har fått in hinkar från andra potentiella samarbetspartners som just nu håller på att utvärderas, men vi vill gärna ha fler. 

Under nuvarande miljöprogram (2023-2026) har vi som mål att klimatsmarta produkter ska utgöra 80 procent av totala beställningsvolymen i de fall vi kan välja mellan ett mer eller mindre klimatsmart alternativ på vår minskningslista. Förkläden är den volymmässigt största produkten på minskningslistan där det finns klimatsmart alternativ.  

Verksamheterna brukar säga att de gärna skulle välja det klimatsmarta alternativet, men att det är svårt när det är dyrare eftersom vi har ett tufft ekonomiskt läge. Därför har vi centralt börjat ge ekonomisk ersättning för en del av merkostnaden till verksamheter som väljer det klimatsmarta alternativet. Det handlar helt enkelt om att vi allokerat en del av kostnaden från verksamheternas budget till en central ”miljöbudget”, för att enklare också åskådliggöra vad det kostar att välja de klimatsmarta alternativen. Utbetalningarna sker i efterhand men medför minimal administrativ börda tack vare bra systemstöd.  

Under 2023 fick verksamheterna ersättning för 25 procent av merkostnaden. Och det har haft stor effekt! 2022 var 25 procent av beställda förkläden förnybara. 2023 var 63 procent förnybara! Samma ersättning ges under 2024 och trenden håller i sig. 

Initialt hade vi fått direktiv från politiken att vårt nya miljöprogram inte fick kosta mer än innevarande program. Vi påpekade då att klimatsmarta förbrukningsvaror ofta kostar mer än sina fossila motsvarigheter, så för att kunna ha miljömål kopplat till förbrukningsvaror i vården behövde medel skjutas till. Det var viktigt för att åskådliggöra vad vi som miljöstrateger ska lägga vår tid och kraft på.  

Vi hade i första hand velat att prisavdraget för klimatsmarta produkter gjordes redan innan verksamheterna beställde produkterna. Detta var inte möjligt att göra, så vi valde då istället att ge tillbaka pengar i efterhand. Vi var oroliga att det skulle bli en stor administrativ börda med utbetalningar, men tack vare bra systemstöd är administrationen minimal.  

En annan utmaning är att prisskillnaden mellan det klimatsmarta och fossila alternativet under året har ökat. Det, i kombination med att verksamheterna beställde många fler klimatsmarta förkläden än vi räknat med, gjorde att budgeten sprack. Det löstes genom att vi hade medel över i vår övergripande budget, så vi kunde betala ut medel som planerat.  

Ja, vi fortsätter under 2024, med dubbelt så mycket pengar som förra året. Eftersom vi använde mer medel än förväntat under 2023 har inte projektet utökats, men på sikt ser vi möjlighet att lägga till fler klimatsmarta produkter, eller utöka andelen av prisskillnaden som vi ger ersättning för. 

Reparells kunder är företag och organsiationer i behov av merchandise, corporate wear och företagskläder. Många företag har hållbarhetsstandarder och vill köpa närproducerade och klimatsmarta produkter. Eftersom vi har livscykelanalyser (LCA) på våra kläder, underlättar vi för våra kunder i deras CSRD-arbete (Corporate Sustainability Reporting Directive).

Reparell har utvecklat en unik affärsmodell där avfall från olika industrier omvandlas till högkvalitativa textilier och kläder. Två av de mest framstående initiativen är:

• #WearOceanWaste – Återvinning av plastavfall från haven, främst gamla fisknät och PET-flaskor, till textila fibrer för arbetskläder, merchandise och uniformer.
• #WearAutoWaste – Transformation av återvunna bildäck till polyamid 6.6, vilket används i slitstarka och hållbara textilier.

Utöver dessa initiativ arbetar Reparell med att minska transportavstånd (under 70 km mellan produktionsstegen), använda solenergi i tillverkningsprocessen och endast producera på beställning för att undvika överproduktion.

För verksamheten:

• Starkt differentierat varumärke – Att aktivt använda avfall som en resurs skapar en unik position på marknaden.
• Högre kundengagemang – Företag och organisationer som vill minska sin miljöpåverkan väljer Reparell för att integrera hållbarhet i sin profil.
• Ökad resurseffektivitet – Att använda redan existerande material istället för jungfruliga råvaror minskar materialkostnader och gör produktionen mer robust.
• Kortare ledtider & lokal produktion – Produktionen i Europa, istället för Asien, möjliggör kortare leveranstider och bättre kontroll över arbetsförhållanden.
• Underlättar för kunders hållbarhetsrapportering (CSRD) – Eftersom Reparell har LCA-data på sina kläder, kan kunder enkelt inkludera dem i sin hållbarhetsredovisning och uppfylla sina krav.

För miljön:

• Minskat beroende av fossila resurser – Genom att använda återvunna material istället för ny plast eller bomull.
• Mindre CO₂-utsläpp – Kortare transportsträckor och energieffektiv produktion minskar klimatavtrycket.
• Mindre plastavfall i naturen – Genom att omvandla havsplast och gamla däck till textilier förhindras att dessa material hamnar i deponier eller förbränns.

• Lösning: Samarbeten med partners som BASF, Fulgar och RISE har hjälpt Reparell att verifiera kvaliteten och miljöfördelarna med materialen genom massbalansmetoder och livscykelanalyser.

• Lösning: Storytelling har varit avgörande för att visa att återvunnet material inte bara är hållbart, utan också av hög kvalitet. Genom att berätta om processen och visa produkter i verkliga sammanhang har Reparell byggt trovärdighet.

• Lösning: Genom att fokusera på företag som värdesätter hållbarhet och vill använda Reparells produkter i sin marknadsföring har företaget skapat en stark kundbas som ser värdet i lösningen.

• Lösning: Samarbete med noggrant utvalda partners i Portugal och Italien har säkerställt en flexibel men högkvalitativ produktion.

Reparell kommer att fortsätta utveckla #WearOceanWaste och #WearAutoWaste genom att förbättra processerna och skala upp produktionen. Företaget letar också kontinuerligt efter nya avfallsströmmar som kan omvandlas till textilier.

Framtida fokusområden inkluderar:

• Vidareutveckling av återvunnet garn – Test av nya råvaror från avfallsströmmar inom andra industrier.
• Nya samarbeten med fordonsindustrin – Ytterligare utveckling av #WearAutoWaste genom att inkludera fler återvunna komponenter från bilar.
• Ökad storytelling och transparens – För att sprida kunskap och få fler företag att förstå värdet av hållbara textilier.
• Fokus på hållbarhet och rapportering – Med våra LCA-rapporter hjälper vi företag att nå sina hållbarhetsmål och underlätta deras CSRD-rapportering.

Reparells strategi bygger på att fortsätta testa, förbättra och iterera – för att bevisa att cirkulär ekonomi inte bara är en idé, utan en fungerande affärsmodell.

Vår filosofi är enkel: "Gör det bästa du kan idag, och förbättra det imorgon."

Svevia AB har genomfört ett pilotprojekt för att undersöka möjligheten att återvinna vägmarkeringsmaterial från uppfräst asfalt. I projektet testades inblandning av 10 %, 20 % och 30 % återvunnet material i ny produktion, med goda resultat. Det återvunna materialet höll samma kvalitet som nytt, vilket innebar att inga justeringar behövde göras i formuleringen.

Projektet visade att återvinning av vägmarkeringsmaterial kan ge betydande miljövinster. Vid inblandning av 20 % återvunnet material beräknades klimatpåverkan, mätt som CO₂-utsläpp minska med cirka 10 %. I praktiken blev effekten ännu större - en minskning med 20 %. Detta berodde på att det återvunna materialet höll så hög kvalitet att ingen korrigering krävdes. Resultatet ger viktiga insikter om potentialen att återanvända material utan att kompromissa med funktion och kvalitet.

En utmaning i projektet var att endast cirka 70 kg rent vägmarkeringsmaterial kunde utvinnas från 1 ton uppfräst asfalt och vägmarkering. Blandningen innehöll mycket asfalt och sten, vilket försvårade sorteringen. För att kunna återvinna i större skala krävs en renare fräsningsprocess och förbättrad sortering. Kommer ni att göra något mer eller liknande test? Eller fortsätta med det ni nu gör? Verksamheten planerar att gå vidare med ett nytt projekt, med finansiering från Trafikverket, för att skala upp återvinningen och utveckla sorteringsprocessen. Målet är att kunna utvinna större volymer återvunnet vägmarkeringsmaterial och därmed öka miljönyttan ytterligare.

Nolato och Kinnarps har tillsammans arbetat med att minska klimatpåverkan från plastkomponenter i möbelproduktion genom stegvisa materialbyten. Utgångsläget för underredet till en rullhurts var jungfrulig polyamid med 30 % glasfiber. I ett första steg byttes detta mot polypropen med 30 % glasfiber, och i nästa steg mot en återvunnen polypropen med 30 % glasfiber från Rondo. Parallellt har Nolato utvecklat lösningar för att ta tillvara produktionsspill från den egna verksamheten. Spill mals ner och används som råvara i nya komponenter i stället för att säljas vidare till externa återvinnare. Detta interna, postindustriella återvunna material används bland annat i en komponent i armstödet på Kinnarps möbler.  

Arbetet är en del av båda verksamheternas ambition att öka andelen återvunnet material, minska klimatavtrycket och utveckla mer cirkulära materialflöden. Kinnarps arbetar med detta i flera olika produkter, där drivkraften delvis kommer från kundkrav och förväntningar. I praktiken handlar det om att identifiera vilka komponenter som lämpar sig för den här typen av materialförflyttning och genomföra den där det är möjligt. 

Materialbytet gav betydande klimatvinster. För underredet till rullhurtsen kan man se effekten i flera steg i materialvalet. Utgångsläget var polyamid med 30 % glasfiber, där klimatpåverkan från råmaterialet uppgick till cirka 171 ton per år. Genom ett första materialbyte till polypropen med 30 % glasfiber minskade klimatpåverkan till cirka 45 ton per år. Därefter, i nästa steg, minskade den ytterligare när en återvunnen polypropen med 30 % glasfiber från Rondo introducerades. Sammanlagt innebär detta att klimatpåverkan från råmaterialet reducerades med cirka 85 %. Den här “tvåstegsraketen” i materialbytet har därmed gett en mycket stor miljömässig effekt och har samtidigt inneburit att komponenten har en lägre vikt samt lägre materialkostnad. 

Projektet har också bidragit till ett mer cirkulärt materialflöde. Dels genom att använda återvunnen PP från Rondo i huvudkomponenten, dels genom att Nolatos eget produktionsspill återanvänds i andra komponenter, som en del i armstödet. Det innebär både ett bättre resursutnyttjande och ett minskat behov av jungfrulig plast. 

Det har inte förekommit några större utmaningar och implementeringen har gått relativt smidigt. Det är dock viktigt att poängtera att materialen består av postindustriellt återvunnet material, både i den återvunna PP:n och i Nolatos egen återvinning av produktionsspill. Det möjliggör ökad kontroll på materialegenskaper och processfönster. Vid användning av PCR-material (Post-Consumer Recycled) är utmaningar kring variationer i kvalitet och färg ofta mer omfattande. I Kinnarps fall finns det dessutom begränsningar kring vilka komponenter som lämpar sig för denna omställning, särskilt med hänsyn till hållfasthet, finish och färgkrav. För rullhurtsens underrede är ytfinishen mindre kritisk, medan andra komponenter, exempelvis synliga delar av armstöd, ställer högre krav på både utseende och ytfinish. 

Ja, Nolato är leverantör till Kinnarps för flera komponenter, och vi fortsätter att se över komponenter där vi kan göra den här typen av materialförflyttning – både genom att öka andelen återvunnen plast från externa leverantörer, som Rondo, och genom att ta tillvara mer av vårt eget produktionsspill i lämpliga komponenter. Målet är att stegvis öka andelen återvunnet material där det är tekniskt och kvalitetsmässigt möjligt.

Nordic Surface utvecklar lekytor och konstgräs för olika typer av utemiljöer, med målet att minska plastens miljöpåverkan och främja cirkulära lösningar. Genom innovation och materialutveckling har leverantören tagit fram konstgräset ONE-DNA™, där både garn och baksida tillverkas av samma plasttyp, polyeten (HDPE/LDP). Detta gör produkten helt återvinningsbar utan att materialen behöver separeras.

Produkten, kallad Nordic Grass Fun 24 ONE-DNA, är den första konstgräsprodukten i Sverige som fått bedömningen Rekommenderas av Byggvarubedömningen. Den är fri från latex, SBR och produkten har en annan installationsteknik som kräver mindre energi än traditionellt konstgräs, vilket bidrar till lägre energiåtgång och en mer effektiv hantering. Allt installationsspill och uttjänta mattor ingår i ett Take-Back-program för återvinning, och varje projekt registreras digitalt för spårbarhet.

För verksamheten innebär ONE-DNA™ enklare hantering, förenklad logistik och möjlighet att återvinna materialet inom Sverige, utan att behöva skicka det utomlands. Det har stärkt företagets miljöprofil och erbjudit ett konkret hållbart alternativ till traditionellt konstgräs.

Miljön vinner på att konstgräset kan malas ner och bli till nya plastprodukter, att tillverkningen ger lägre koldioxidutsläpp och att risken för mikroplastläckage minskar eftersom endast sand används som ifyllnad. Produkten har en miljövarudeklaration (EPD) enligt EN 15804 / ISO 14025 och är fri från skadliga ämnen enligt REACH.

Utvecklingen av konstgräset, som togs fram av leverantören, krävde flera års tester för att uppnå rätt prestanda. Installationsmetoderna behövde anpassas eftersom det nya materialet skiljer sig från traditionella konstgräsmattor och krävde andra tekniker. Det tog tid att lära sig de nya arbetsmomenten, men detta har lösts genom utbildning och praktisk erfarenhet. Initialt förekom även leveransproblem, men en ny fabrik har nu förbättrat tillgången.

Ja, Nordic Surface planerar att fortsätta använda och vidareutveckla ONE-DNA™-konceptet tillsammans med leverantören. Nya varianter finns redan på marknaden och målet är att tekniken även ska kunna användas för större ytor, som fotbollsplaner. Ambitionen är att göra produkten helt cirkulär, där uttjänta konstgräsplaner återvinns och blir till nya produkter, i Sverige.