Snöbollar – Minska läckage av plast till naturen

Vi formger interiörer och möbler där materialet bär en berättelse och formen drar människor till sig. På Fotografiska museet i Stockholm gestaltade vi delar av eventytan Salongen där bardisken och borden är centrala. De är gjutna i återvunnen plast från övergivna fiskenät, så kallade spöknät, från Bohuslän. För Black Milk Gastro Bar formgav vi Kelp Chair, en stol vars siluett rör sig som tång under vattnet, fullskaligt 3D-printad i återvunna fiskenät.  

Spöknät är ett av de mest destruktiva plastavfallen i havet. De fortsätter fånga djur i flera år efter att de släppts i havet. Vi ger näten ett nytt liv genom att låta dem bli möbler, vars form och mönster påminner om materialets ursprung. 

Salongen på Fotografiska drog till sig fler eventbokningar efter ombyggnaden än under året innan, och tilldelades German Design Award 2025. Kelp Chair har vunnit flera internationella designpriser och ingår sedan hösten 2025 i Nationalmuseums samlingar. Det är formerna och känslan i rummet som gör att människor vill stanna kvar. Det är berättelsen om var materialet kommer ifrån som gör att de minns rummet efteråt.  

Miljönyttan följer av att efterfrågan finns. Varje möbel består av flera kilo plast som annars hade förbränts eller blivit kvar i havet, och när en bardisk eller en stol blir efterfrågad blir det också ekonomiskt rimligt att fortsätta samla in. En möbel blir en marknadssignal. 

Insamlade nät varierar i kvalitet, färg och tillgång över året. Vi löser det genom långsiktigt säkrade materialflöden och genom att låta variationen bli en del av designspråket. Det är därför varje stol och varje bardisk får ett unikt uttryck. 

Ja. Vår produktkollektion distribueras internationellt och vi arbetar aktivt med att skala upp användningen av dessa råvaror i större interiörprojekt. 

Under perioden 2023–2025 arbetade Håll Sverige Rent och Västerås stad tillsammans i projektet BALTIPLAST, finansierat av Interreg Baltic Sea Region, för att minska nedskräpning och användningen av engångsplast på Västerås Cityfestival. En av de viktigaste åtgärderna var att erbjuda mat i återanvändbara flergångslådor som diskas och används om igen, i stället för onödiga engångsförpackningar.

Tillsammans med Panter genomförde vi under 2024 ett pilotprojekt där ett system för flergångstallrikar testades på ett mindre antal foodtrucks. År 2025 skalades systemet upp till att omfatta hela Stora Torget, festivalens mattorg med 20 foodtrucks, vilket resulterade i över 10 000 serveringar.

Under projektet genomförde vi årliga skräpmätningar för att kartlägga hur skräpsituationen såg ut och för att följa utvecklingen över tid. Resultaten visade att 42 % färre matförpackningar i engångsplast hamnade på Stora Torget jämfört med året innan.  Ett tydligt bevis på att flergångssystemet inte bara minskade nedskräpningen, utan också bidrog till en trevligare upplevelse för besökare. Inga flergångslådor hittades på marken.

Att byta från engångs till ett flergångssystem under en stor stadsfestival med foodtrucks som är där tillfälligt kräver en stor portion av planering och samordning. Då kommunen prioriterade tillgänglighet valde vi bort en digital lösning där flergångsförpackningar kan lånas ut genom en QR-kod. En tydlig kommunikation var därför avgörande för att lyckas och en kommunikationsplan togs fram för att nå ut till alla som behövde vara med på tåget – från krögare och festivalpersonal till besökare och andra nyckelpersoner, både före, under och efter festivalen.

Tack vare detta lyckades vi hålla nere svinnet av förpackningar (flergångslådor som kom på vift) till cirka 6 %, vilket kan betraktas som godkänt med tanke på att det rör sig om en öppen festivalmiljö. En annan utmaning var att vi behövde hitta en lösning för att kunna diska förpackningarna på plats i Västerås. Diskmöjligheter identifierades i ett och ett närliggande gymnasium vilket skapade goda förutsättningar för effektiv logistik och möjlighet att hålla flergångslådorna i cirkulation under hela genomförandet.

Genom att dela våra erfarenheter och lärdomar vill vi bidra till utvecklingen mot fler plast- och skräpfria festivaler och är öppna för att utforska fler samarbeten.

Minskad spridning av gummigranulat och minskat avfall från städning. Exempel på åtgärder:

• Konstgräs med gummigranulat skottas i mindre yta, planbredden minskas för att behålla snön inne på planen.
• Antalet borststationer för skor och kläder utökas vid planerna.
• Fartbulor för maskiner som har kört på konstgräs anläggs så att granulaten skakas av innan maskinerna lämnar planen.
• Kemikaliefria golvtvättmaskiner.
• Kartlägga vilka produkter som kan köpas in i femlitersdunkar i stället för enliters.
• Köpa in mindre sprayflaskor att dosera i samt etiketter för märkning.
• Ta fram doseringsscheman för städkemikalier.

Verksamheten köpte in 67 procent mindre klorin och kalkborttagningsmedel under 2022 än 2021 och halverat användningen av allrengöringsmedel. Det minskade kostnaderna med ca 180 000 kr per år.

Klimatpåverkan minskade med cirka 3,7 ton koldioxidekvivalenter per år. Av detta var ca 1 ton på grund av minskad mängd plastförpackningar. 

En del av det vi jobbar med kopplat till att bli mer resurssmarta, är svårt att mäta effekten av, åtminstone på kort sikt till exempel minskad spridning av gummigranulat och bättre service av våra maskiner. Det gör att det kan vara svårt att motivera tillförändring. 

Projektet ingår i VA Syd satsning Avfallssnåla verksamheter, vilket innebär att kommunala verksamheter i Malmö stad och Burlövs kommun coachas i förebyggande av avfall.

Driftsenhet Malmö har arbetat i många år med att minska sin miljöpåverkan och kommer att fortsätta. För närvarande är det extra fokus på att minska vattenförbrukningen.

Uppsala kommun har utvecklat och testat en bubbelbarriär i Fyrisån vid Hamnspången - en innovativ skräpfälla som använder luftbubblor för att samla upp skräp innan det når Mälaren och vidare ut i havet. En perforerad slang ligger diagonalt på åns botten och kopplas till en energisnål kompressor. När luft pumpas genom slangen bildas en bubbelvägg som lyfter skräp till ytan och styr det till en uppsamlingsfålla vid åkanten.

Tekniken är skonsam mot vattenlevande djur, påverkar inte båttrafiken och bidrar till syresättning av vattnet. Lösningen är flyttbar och återanvändbar, och har även inspirerat studentprojekt kring alternativa energikällor för drift, vilket stärker hållbarhetsaspekten.

Bubbelbarriären har gett Uppsala kommun ett konkret och pedagogiskt verktyg som synliggör hur mycket och vilken typ av skräp som annars skulle ha nått Mälaren. Det stärker kommunens arbete med hållbar stadsutveckling och fungerar som en plattform för att kommunicera vikten av att minska nedskräpning. Samtidigt möjliggör installationen datainsamling genom skräpmätningar, vilket ger värdefull kunskap för fortsatt utveckling.

För miljön innebär bubbelbarriären att skräpflöden från Fyrisån till Mälaren och vidare till Östersjön minskar, vilket i sin tur begränsar spridningen av mikroplaster och andra föroreningar. Genom att förhindra att skräp bryts ner i vattenmiljön skyddas ekosystemen, och den ökade syresättningen i vattnet kan bidra till förbättrad vattenkvalitet och minska risken för övergödning och algblomning.

Ja, Uppsala kommun planerar att fortsätta följa upp och mäta bubbelbarriärens effektivitet och miljönytta. Det finns även planer på att utveckla fler skräpfällor längs Södra Åstråket och Uppsala Hamn, eventuellt i kombination med flytbryggor och rekreationsytor. Tekniken ses som en del av kommunens långsiktiga vision för renare vattenmiljöer och ökad trivsel i stadsmiljön. Parallellt fortsätter kommunen med kommunikationsinsatser som kopplar tekniska lösningar till beteendeförändring, exempelvis genom kampanjen ”Fyrisån börjar här”, där dagvattenbrunnar i centrala Uppsala märks ut med dekaler för att öka medvetenheten om nedskräpningens väg till vattnet.

• Drift och underhåll: Kompressorn genererar värme under sommaren, vilket kräver avstängning vid höga temperaturer. Detta har hanterats genom förbättrad ventilation och planerad drift.
• Biologisk hänsyn: Barriären stängs av under aspens lekperiod för att skydda fiskbeståndet.
• Energiförsörjning: Behov av hållbara energikällor har identifierats, studentprojekt har undersökt alternativ som vattenkraft, solpaneler och vätgas.
• Teknisk begränsning: Barriären fångar inte allt skräp (ca 80 % på ytan, 50 % i tvärsnittet). Därför kombineras tekniken med förebyggande insatser.
• Lärdomar: Konstruktionen har förbättrats efter utvärdering, exempelvis har slangen lyfts från botten för att undvika igensättning av lufthål.