Snöbollar – Kraftigt ökad och högkvalitativ materialåtervinning

Vi har utvecklat en alkoholfri desinfektion som möjliggör effektiv och säker handdesinfektion – helt utan etanol. 

För verksamheten innebär detta flera fördelar, såsom eliminering av hantering av farliga kemikalier och att inga tillstånd krävs för brandfarliga vätskor. Det bidrar även till en säkrare arbetsmiljö för produktionspersonalen.

Några miljöfördelar:

• Minskade transporter och brandsäkerhet – Undviker onödiga transporter pga koncentrat lösningar, transporter med farligt gods (ADR) och eliminerar behovet av brandsäkra skåp.
• Hållbara förpackningar – Möjliggör användning av mer miljövänliga material som bioplast och Bag-in-Box, vilket minskar plastförbrukningen med upp till 86 %.
• Minskad plastkonsumtion – Påfyllningsbara dispensrar med tank ersätter låsta plastsystem som ofta leder till onödig plastanvändning och låg tömningsgrad.
• Längre livslängd på ytor och utrustning – Tekniken är fri från lösningsmedel och påverkar varken material, hud eller instrument, vilket bidrar till längre hållbarhet för exempelvis golv och sjukhusbäddar samt minskar behovet av hudkräm.
• Minskad mikroplastförorening – Mindre behov av plastadditiv minskar spridningen av mikroplaster.
• Bredare materialkompatibilitet – Kan användas på fler plastytor utan att orsaka sprickbildning eller degradering, vilket minskar behovet av att ersätta material.
• Undviker bildandet av farligt avfall – längre hållbarhet pga stabil formula minskar mängden avfall och om den går ut i datum bildar produkten inte farligt avfall. 

Omställningen till mer hållbara lösningar tar tid, då den utmanas av etablerade tankesätt, invanda rutiner, befintliga strukturer och ekonomiska intressen.

En särskild utmaning är att inköpsbesluten ofta fattas långt ifrån de som faktiskt använder produkten. Medan användarna vanligtvis vill byta direkt, kan upphandlare och inköpare uppleva det som merarbete att introducera en ny produkt eller hantera fler alternativ.

Men när en kund väl har ställt om, återgår de aldrig till tidigare lösningar.

Regulatoriskt sett är biocidprodukter ett komplext område, och med export till många länder har regelarbete blivit en central del av vår verksamhet.

Vi har utvecklat fler plastreducerande lösningar inom rengöring, såsom påfyllningsbara system där sprayflaskor återanvänds istället för att slängas. Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla lösningar som minskar mängden farliga kemikalier, reducerar materialförbrukning och minimerar transportbehov.

Vid arbete med totalrenovering av ett flerbostadshus på cirka 40 lägenheter fokuserade HUSAB på uppdrag av Heba på att minska avfallsmängderna. En inriktning var plast som separerades i tre fraktioner - blandad plast enligt lagkrav, emballageplast och cellplast. 

Kraven togs fram i dialog med byggherre och entreprenör och ambitionen var att kraven skulle vara så tydliga som möjligt från början ner till byggarbetarna på plats. Detta krävde att byggarbetarna på plats utbildades hur sorteringen skulle gå till, genom platsbesök på en återvinningscentral, att avfallsentreprenören Wiklunds kom ut och föreläste på plats, samt att se till att det alltid fanns någon på plats som kunde hänvisa till rätt container. Vi hade en bra dialog med avfallsentreprenören Wiklunds under hela bygget som kunde vägleda i svåra fall. 

Vi arbetade också med färdigkapade längder på till exempel rör och måttanpassade inköp som minskade mängden plast avsevärt. Ytterligare en insats var att ställa krav på leverantörer att ta tillbaka användbara längder.  

Arbetet ledde till att vi fick bättre koll på hur många kilo avfall vi genererar, om materialet kan återvinnas igen samt dess klimatpåverkan vid en flerbostadshusrenovering. Vi lärde oss att det var möjligt att med relativt enkla medel öka materialåtervinningen av plast, något vi nu kan ta med oss till andra projekt för att minska vår klimatpåverkan. Under projektets gång kom många externa besökare för att titta på arbetet för att i sin tur lära sig hur det kunde se ut i praktiken.  

En stor lärdom var även hur aktiviteterna påverkade projektet ekonomiskt, något vi nu kan ta med oss som en erfarenhet istället för att gissa. Byggarbetarna på plats fick även en större förståelse för material- och avfallshantering i flera led, hur- och var material ska sorteras samt varför. 

Arbetet ledde till en mer cirkulär materialhantering samt undvikandet av plastförbränning längre ner i värdekedjan. Inom byggbranschen som helhet går omkring 2,5 procent av plasten till återvinning (enligt Naturvårdsverket) och i detta projekt lyckades vi nå 47 procent återvinningsgrad genom att sortera plasten i tre fraktioner (cellplast, emballageplast och plast) i stället för en gemensam platsfraktion. Rådande lagkrav är att sortera avfallet i sex fraktioner (trä, mineral, metall, glas, plast och gips), i detta projekt sorterades avfallet i 21 större fraktioner, vilket väsentligt ökade återvinningsgraden. Avfallshanteringens klimatberäkning visade att utsläpp av 25 ton CO₂e kunde undvikas i ett senare skede främst genom ökad materialåtervinning.  

Det är byggarbetarna på plats som i slutändan ansvarar för utfallet av sorterat material. Det råder nästan alltid någon form av språkförbristning på en byggarbetsplats, arbetarnas bakgrund, engagemang och kunskap kring material och avfallssortering är även det varierande. Informationen kring hur avfallet skulle sorteras fanns på flera språk samt att tolk medverkade vid behov vid inskrivning av nya byggarbetare. Avfallsfraktionerna kontrollerades ofta och felsortering i större utsträckning hotades med viten. En lärdom var att avfallet började sorteras på våningsplanen istället för att till en början blandas och sedan sorteras nere vid containrarna. Detta gav en bättre överblick av avfallet och mer hjälp fans att få för att sortera rätt. Det var också svårt att hålla emballagefraktionen tillräckligt ren för materialåtervinning på grund av byggdamm och mindre skräp som följde med samt att containern tog för mycket plats. För att undvika detta användes en komprmieringsanordning samt att fraktionen täcktes ordentligt. 

Arbetet krävde mycket praktiskt engagemang på en byggarbetsplats och tar därför mer tid av byggarbetarna än vad man räknar på idag som "business as usual". Det kräver även fler avfallsfraktioner, hyra och transport av avfallskärl. Även om det inte rör sig om stora extrakostnader, är det fortfarande en ekonomisk fråga – om det finns vilja hos kunden att samarbeta och det efterfrågas av dem, så kommer vi genomföra arbetet med glädje.  

Efter många tester i fabriken tillsammans med materialleverantören har vi lyckats med en monofilm på vakuumpackad köttfärs. Vi bytte därefter förpackningsmaterial på våra köttfärsförpackningar på Martin & Servera egna varumärke. Det betyder att 29 olika produkter bytte förpackning till monofilm. Det motsvarar 21 ton plast (årligen, baserat på våra försäljningssiffror) som vi kan nu materialåtervinna.

Det blir mer plast som kan gå till återvinning och vi får materialåtervinningsbara förpackningar som gör att vi sänker våra återvinningskostnader.

Vi har inte lyckats byta på styckade produkter då plasten gick sönder i vakuumet. Fler tester görs nu med annat material och andra temperaturer.

Vi håller på att göra tester på våra styckade och tärnade köttprodukter. När vi har kommit fram till en lösning som fungerar och vakuumet håller kommer vi att byta material även på dessa produkter. Totalt ska 54 olika produkter bytas ut.

Håll Sverige Rent har tillsammans med Coca-Cola i Sverige, Returpack och Kungliga Svenska Segelsällskapet startat initiativet I skärgården hjälps vi åt för att förbättra pantinsamlingen och minska nedskräpning i skärgården. Över 400 miljoner dryckesförpackningar hamnade utanför pantsystemet i Sverige år 2024 och i miljöer som skärgården, som upplever ett ökat tryck under sommaren, hamnar förpackningar oftare fel och kan inte tas tillvara.

En beteendestudie som projektgruppen genomförde på Sandhamn visar att de flesta skärgårdsbesökare vill göra rätt för miljön, men hindras av faktorer som lättja, ouppmärksamhet och brist på tydlig information. Genom att dela ut särskilda pantpåsar, införa fler insamlingskärl, genomföra en bred kommunikationssatsning och säkra logistiken för borttransport av pant, har målet varit att öka mängden insamlad pant på ön och ta fram en modell som kan spridas till fler skärgårdsöar.

Åtgärderna testades under sommaren 2025 vilket resulterade i att 58 000 burkar och flaskor samlades in på ön, mer än 40 % fler jämfört med samma period förra året. En viktig del av satsningen har varit ett nytt samarbete kring logistiken. Genom att jobba tillsammans med grossister och lokala näringslivet kan panten fraktas tillbaka med redan befintliga transportflöden för att sedan återvinnas. På så sätt undviks extra sjötransporter till fastlandet. Det gör det också möjligt att samla in fler burkar och flaskor, även när mängden pant ökar under sommaren.

Inom ramen för ett idélabb, bjöd vi in aktörer verksamma i skärgården för att gemensamt identifiera problem och utforska lösningar på en bättre avfallshantering och minskad nedskräpning i skärgården. Ett behov som identifierades var att utveckla ett enhetligt budskap som synliggör skärgårdens särskilda förutsättningar och översätter det till konkreta, positiva beteendeförändringar bland besökare. Med kampanjen ”I skärgården hjälps vi åt” vill vi lyfta att det är extra viktigt att slänga panten i rätt kärl eller ta med panten tillbaka till fastlandet, eftersom infrastrukturen är begränsad och trycket stort under sommaren.

Inför nästa säsong planerar vi för en bredare satsning inom avfallsområdet och med fler samarbetspartners, där vi vill sprida modellen till fler skärgårdsmiljöer.

Under en månads tid testade vi att ha extra bemanning placerad vid fraktionen energiåtervinning (brännbart) på Östberga återvinningscentral. Personen skulle vara proaktiv och serviceinriktad. Vi placerade också sorteringsbord samt "andra-chansen"-behållare för dem som hade missat att sortera plastförpackningar, textil och återbruk korrekt. Hård- och mjukplast var placerade bredvid energiåtervinning och sorteringsbord fanns tillgängligt för besökare som missat att tömma säcken.

Vi såg att under testperioden minskade fraktionen energiåtervinning med cirka 40 procent jämfört med tidigare månader. Samtidigt sorterades tre ton textil, 330 kilogram plastförpackningar och 480 kilogram återbruk ut i andra chansen som annars hade gått till energiåtervinning.

När det var mycket köbildning på anläggningen var det svårare att få besökare att tömma säcken och sortera noggrannare, värt att tänka på vid utformning av nya anläggningar. Många besökare tycker att det är svårt att sortera plasten korrekt och en del ifrågasätter hur noggrann man bör vara. En del besökare visade motstånd till att tömma säcken men med en serviceinriktad person i mötet gick det ändå bra. Alla förändringar är svåra i början!

Vi tar med oss lärdomen att placera svårsorterade fraktioner närmast energiåtervinningsfraktionen om möjligt så att det blir enklare att göra rätt samt ser över ÅVC-personalens ansvar och placering på anläggningarna.

Sysav har utökad sin insamling av plast på återvinningscentralerna genom att erbjuda insamling av mjukplast (tex plastsäckar, plastpåsar och byggplast) 14 återvinningscentraler, alla utom en.

Istället för att mjukplasten hamnar i fraktionen ”Brännbar rest” där den går till energiåtervinning sorterar våra avfallslämnare ut mjukplasten och lägger den i anvisad behåller. Då går mjukplasten istället till materialåtervinning och blir ny mjukplast, tex nya avfallspåsar.

En av utmaningarna var att alla återvinningscentraler har olika förutsättningar i form av utrymme och till exempel tillgång till elektricitet. Det gjorde att olika återvinningscentraler har fått olika lösningar på hur mjukplasten samlas in. Några exempel på olika lösningar är komprimator av olika storlekar och container med speciallock.

Mjukplastinsamlingen är nu utveckla så långt det är möjligt och vi har gått från volymer på ca 40 ton årligen till närmare 300 ton.

Uppsala Vatten och Avfall har på de två största återvinningscentralerna i Uppsala (Librobäck och Fyrislund) testat att samla in grovplastartiklar i en separat container, även känt som kommunplast. Detta inkluderar artiklar som plaststolar, hyllor, stötfångare, plastdunkar, trädgårdsmöbler och liknande. Dessa containrar skickas sedan till Van Wervens anläggning i Sexdrega där det sorteras till rena fraktioner och på så sätt kan skickas vidare till återvinning och produktion av nya produkter. Pilotprojektet började 2023 och i snitt har 200 ton hårdplast samlats in per år.

Detta är saker som annars hade hamnat i containern för energiåtervinning och skickats till förbränning. I snitt samlas 200 ton/år in och 80 procent av det insamlade materialet går att sortera och återvinna, det är alltså 160 ton per år som går till återvinning istället för förbränning. Det motsvarar en minskning av 432 ton CO2e per år och en minskning av cirka 720 ton CO2 per år totalt, om man räknar in effekten av att den återvunna plasten ersätter ny fossil plast.

När insamlingen började på återvinningscentralen var besökarna ovana med vilka saker som går att sortera ut och som resultat hamnade mycket annat avfall där också. Personalen på plats testade olika typer av skyltning med exempel på vad som ska och inte ska slängas i den containern och nu fungerar sortering mycket bättre.

Insamlingen kommer fortsätta på de stora återvinningscentralerna och även erbjudas på den nya återvinningscentralen i Gränby som kommer driftsättas under 2026.

Axjo Europe AB har, i samarbete med ledande tillverkare och forskningsinstitut, utvecklat en metod för att materialåtervinna avfall från produktion av kraftkablar som använder tvärbunden polyeten (XLPE). XLPE är en form av polyeten som har förbättrade egenskaper genom tvärbindning, men som tidigare varit svår att materialåtervinna. Genom effektiv materialåtervinning och en sofistikerad blandnings- och kompounderingsprocess vid Axjos anläggning i Gislaved, har företaget lyckats integrera betydande mängder materialåtervunnen XLPE i nya produkter som används som slaghållfasthetsmodifierare. Dessa innovativa produkter har funnits på marknaden i några år och har fått positiv feedback från både kabeltillverkare och slutanvändare.

Kostnadsbesparingar - Genom att materialåtervinna XLPE-avfall minskar behovet av nya råmaterial, vilket leder till lägre produktionskostnader.

Ökad konkurrenskraft - Utvecklingen av produkter med återvunnet material attraherar kunder som värdesätter hållbarhet, vilket stärker företagets marknadsposition.

Minskade koldioxidutsläpp – Materialåtervinning av 1 000 kg XLPE sparar 2 000 kg CO₂, vilket bidrar till minskade växthusgasutsläpp.

Avfallsreduktion - Genom att materialåtervinna XLPE-avfall minskar mängden material som annars skulle skickas till deponi eller förbränning, vilket minskar miljöpåverkan.

Materialåtervinning av tvärbunden polyeten är tekniskt krävande på grund av materialets struktur, vilket kräver avancerade processer för att bryta ner och återvinna materialet effektivt.

Framgången för projektet krävde nära samarbete mellan olika aktörer, inklusive kabeltillverkare och forskningsinstitut, för att utveckla en fungerande återvinningskedja.

Genom att utveckla och implementera en sofistikerad blandnings- och kompounderingsprocess har Axjo Europe AB kunnat övervinna de tekniska utmaningarna med att återvinna XLPE.

Samarbetet med företag som NKT, Borealis och Swerea IVF har varit avgörande för att etablera en effektiv och hållbar återvinningsprocess för XLPE.

Axjo Europe AB planerar att fortsätta utveckla och optimera sina materialåtervinningsprocesser för XLPE och andra polymermaterial. Företaget är engagerat i att utöka användningen av återvunnet material i sina produkter och strävar efter att ytterligare minska sitt koldioxidavtryck. Genom sitt Greenology-koncept fokuserar Axjo på innovation och hållbarhet för att skapa produkter med minimal miljöpåverkan. Denna strategi inkluderar fortsatta samarbeten med industripartners och forskningsinstitut för att utforska nya metoder och teknologier inom plaståtervinning, med målet att ständigt förbättra både processer och produkter ur ett hållbarhetsperspektiv, och använda så lågvärdiga plastfraktioner som möjligt.

Re:Lab har utvecklat en metod för förgasning av blandat plastavfall vid låg temperatur.  En anläggning kan återvinna 8.000 ton plast/ år. Teknologin kan på ett ekonomiskt hållbart sätt bidra till en cirkulär plastekonomi och minska behovet av fossil plast. En demonstrationsanläggning i full skala finns sedan 2017 i Slovenien. Anläggningen är externt validerad.

Den största delen av den plaståtervinningen i dag sker med mekaniska metoder.  Mekanisk återvinning är viktig men har också sina begränsningar. För att minska beroendet av fossil råvara kunna skapa en cirkulär plastekonomi som också innefattar plast med stora krav på kvalitet och renhet, t.ex. plast för livsmedelsförpackningar och för medicin-tekniska produkter, krävs andra metoder.  Att använda kemiska återvinningsmetoder i stället för mekaniska är en lösning.

Etablerade metoder, "state-of-the art", för gasifiering av plast arbetar vid höga eller mycket höga temperaturer. Den stora mängd energi metoderna kräver gör dem ekonomiskt ohållbara. Re:Lab har utvecklat en metod för kemisk återvinning, Low Temperature Conversion (LTC), som arbetar vid normalt tryck och vid låg temperatur  (450 grader). Vid denna  temperatur är  processen autotermiskt, inte allotermiskt som vid state-of-the-art, viket gör LTC ekonomiskt  hållbarbar. LTC har fördelen att den kan konvertera blandat plastavfall utan föregående sortering. Metoden kan hantera de plastfraktioner som ofta går till förbränning. Jämfört med förbränning vinner miljön 48 kton CO₂ - ekvivalenter per år.

En demonstrationsanläggning i full skala är byggd i Slovenien. En anläggning kan konvertera 1 ton blandad plast per timme, dvs 8 000 ton per år, till syngas (vätgas + kolmonoxid) av kemisk kvalitet, totalt  1.2 miljoner m³ syngas per år. Gasen kan användas för produktion av olika kemikalier ("grön kemi"). Vi samarbete med ett tyskt företag som kan omvandla syngas till metanol. Metanol är en basvara inom kemiindustrin och kan användas för produktion av ny plast av virgin kvalitet.  Plastavfallet kan alltså ersätta fossil råvara. Metoden kan hantera alla sorters plast, men vårt fokus är Life Science- och livsmedelsindustri.

Re:Lab har tillsammans med Recupera D.O.O utvecklat LTC teknologin under totalt  17 år.  Av det internationella Deep Tech-nätverket HelloTomorrow blev Re:Lab i år nominerade som en Deep Tech Pioneer. Förgasning är en komplex process med många parameter.  För att erhålla en maximalt effektiv process med hög kvalitet på den producerade gasen har krävts ett omfattande arbete med att optimera alla parametrar.  Demonstrationsanläggningen i Slovenien är externt validerad och beräknas uppfylla kraven för Technology Readiness Level (TRL) 6.

Tillgång till lämpligt plastavfall i tillräckligt stora mängder är den stora utmaningen vi har. Genom kontakter med flera stora aktörer inom avfallssektorn håller vi på att lösa det.

Vi betraktat vår teknologi som färdigutvecklad när det gäller konvertering till syngas från blandad plast.  Men det finns många nedströms processer och applikationer som måste utvecklas tillsammans med andra aktörer. Målet, vår "kronjuvel", är att kunna bidra till att sluta kedjan från plast till plast.

Se en presentation av snöbollen.

Vi har i dag en fullskalig demonstrationsanläggning i drift i Halden, för återvinning av plast till olja. Processen bygger på pyrolysteknik. Genom processen kan plastavfall som annars skulle förbrännas omvandlas till en högkvalitativ pyrolysolja. Oljan används som råvara till ny plastproduktion i en sluten cirkel, vilket minskar beroendet av fossil jungfrulig olja.

Affärsmodellen inkluderar redan idag avtal med avsättare, det vill säga aktörer inom den kemiska industrin som köper oljan för att använda den som insatsvara i ny plast. Projektet har visat både att detta är tekniskt genomförbart och att det finns en stabil kommersiell efterfrågan på den återvunna råvaran hos etablerade aktörer, något som inte alltid är självklart när det gäller återvinning. Detta gör lösningen både ekonomiskt hållbar och skalbar.

För verksamheten har det inneburit att vi kunnat visa stabil drift i fullskalig anläggning, och att vi nu kan erbjuda en reell lösning för problematiska plastströmmar. Det har också stärkt vår konkurrenskraft genom att tekniken är modulär, containerbaserad och kort ROI. Vi har fler projekt i pipeline, bland annat återvinning av lantbruksplast, produktionsrester från bilindustrin och utsorterad plast vid värmeverk.

För miljön innebär lösningen stora vinster:

• Vi kan idag återvinna plast som annars skulle gå till förbränning, vilket minskar CO₂-utsläpp med över 2 000 ton per installerad modul och år jämfört med förbränning.
• Effektiviteten är hög, med en konverteringsgrad på cirka 85 procent (1 kg plast → 1 liter pyrolysolja).
• Restgaser från processen kan användas för att driva anläggningen, vilket ger en mycket energieffektiv drift och låg klimatpåverkan.

Inflödet av plastavfall har varit en utmaning, då olika plastsorter har olika förutsättningar för pyrolys. Vi har löst detta genom ett gediget testarbete på varje material för att hitta rätt processparametrar och förbehandling så att anläggningen kan ta emot flera typer av plastavfall.

Tillståndsprocessen är en annan del som många pratar om i branschen. Det tar lång tid och det kan bli ett problem för våra kunder som har stort inflöde av material som de tvingas köra vidare till förbränning.

Den svåraste utmaningen har varit att skapa tilltro till att tekniken fungerar i praktiken, men det är något som vår demonstrationsanläggning i Halden nu bevisar genom stabil drift och hög kvalitet på slutprodukten.

Vi fortsätter nu med att ta emot kunder och partners för visning av anläggningen och provkörning med deras material. Detta är nästa steg för att validera tekniken i fler avfallsströmmar och bygga relationer inför uppskalning. Målet är att skala upp återvinningen – vi planerar att etablera fler enheter i Sverige och våra partners jobbar med flera projekt både i Norge och internationellt. Under 2025 har vi sålt system till England, Belgien, Spanien och Singapore. På sikt är ambitionen att bygga ett nätverk av lokala, decentraliserade enheter som tillsammans gör det möjligt att återvinna betydande mängder plast globalt.

Verksamheten har utvecklat och testat ett slutet kretslopp för krympfilm som används vid vinterförvaring av båtar. Genom att samla in använd båtplast från marinor, återvinna materialet och tillverka ny krympfilm som sedan levereras tillbaka till samma aktörer, skapas ett cirkulärt flöde där plasten kan användas flera gånger om. Arbetet bygger på att förstå både plastavfallsströmmar och produktkrav, exempelvis plasttyp, kvalitet och användningsområde. Lösningen har tagits fram i samarbete med befintliga aktörer inom insamling, sortering, återvinning och produktion, utan egna återvinningsanläggningar, vilket gör systemet flexibelt och möjligt att skala upp.

För verksamheten och de deltagande marinorna har lösningen lett till en mer kostnadseffektiv hantering av båtplasten jämfört med tidigare, då materialet ofta skickades till förbränning. Insamlingen är anpassad efter olika marinors förutsättningar och har i flera fall inneburit lägre kostnader än tidigare avfallshantering. Den återvunna krympfilmen kan dessutom erbjudas till ett lägre pris än motsvarande produkt av jungfrulig plast, samtidigt som kvaliteten uppfyller kraven för vinterförvaring. För miljön innebär lösningen att plast som annars skulle ha gått till förbränning istället återvinns och används på nytt, vilket minskar behovet av ny fossil plast och bidrar till minskade klimatutsläpp.

Under utvecklingen identifierades flera centrala utmaningar. Insamlingssystemet fick inte vara dyrare än befintliga lösningar och fick inte kräva merarbete från marinorna. Samtidigt behövde lösningen fungera nationellt, hålla en jämn och hög kvalitet på den återvunna plasten och vara helt kommersiellt driven utan bidrag. Dessa hinder har hanterats genom kundanpassade insamlingslösningar, effektiv sortering och balning, samt materialutveckling som säkerställer att den återvunna krympfilmen håller rätt kvalitet. Genom en genomtänkt affärsmodell har det också varit möjligt att göra den cirkulära lösningen ekonomiskt konkurrenskraftig.

Arbetet med det cirkulära systemet för krympfilm kommer att fortsätta och vidareutvecklas. Samtidigt ses detta som ett första exempel på hur slutna plastloopar kan byggas i praktiken. Verksamheten arbetar därför vidare med flera nya projekt som bygger på samma cirkulära principer, men inom andra plastflöden och användningsområden. Fler satsningar planeras att presenteras framöver.

Verksamheterna Tekniska verken, Vattenfall Värme och Umeå Energi har inom ramen för projektet FossilEye utvecklat och testat en ny mätteknik som gör det möjligt att kvantifiera plast i blandat avfall innan det går till förbränning. Tekniken bygger på avancerad sensorteknik, ursprungligen framtagen inom försvarsindustrin, som nu anpassats för att identifiera och mäta plastobjekt i stora avfallsflöden. Genom att skanna avfallet i realtid kan systemet avgöra både vilken typ av plast som förekommer och hur stor mängd plast som ingår i varje prov. Detta skapar förutsättningar för att införa differentierade avgiftssystem där avfallskunder betalar utifrån hur mycket plast deras avfall innehåller. Syftet är att skapa ekonomiska incitament för att minska plast i restavfallet och öka utsorteringen av återvinningsbar plast. Tekniken har testats i pilotdrift i tre städer och är nu under fortsatt utveckling och intrimning.  

Införandet av FossilEye ger både verksamheterna och miljön betydande fördelar. För energibolagen innebär tekniken att de för första gången kan mäta plastinnehållet i avfall innan förbränning, vilket skapar en mer rättvis kostnadsfördelning. I dag betalar svenska avfallsförbränningsanläggningar utsläppsrätter för de fossila utsläpp som plast orsakar, trots att plasten kommer från kundernas avfall. Med den nya tekniken kan avgifter i stället riktas mot de avfallskunder som lämnar in plast, vilket skapar starkare incitament för bättre sortering. Miljönyttan är tydlig: ökad utsortering innebär att mer plast kan materialåtervinnas i stället för att förbrännas, vilket minskar utsläppen av fossil koldioxid. Tekniken bidrar därmed till både minskad klimatpåverkan och ett mer resurseffektivt avfallssystem. Samtidigt ger den verksamheterna bättre statistik och underlag för att följa utvecklingen över tid.  

Det har även visat sig att svart plast, är svåra att identifiera med nuvarande teknik. Dessutom kräver systemet att avfallet krossas till en viss fraktion för att mätningen ska bli tillförlitlig, vilket innebär ytterligare hanteringssteg vilket är igång nu. Tekniken är också kalibrerad för blandat krossat avfall och kan ge felaktiga resultat vid monofraktioner eller grovkrossade prov. Dessa utmaningar är dock inte oöverstigliga. Intrimning och vidareutveckling pågår, och det finns redan åtgärdsplaner för att förbättra identifieringen av svarta plaster och öka mätnoggrannheten  

Verksamheterna planerar att fortsätta utveckla och tillämpa FossilEye-tekniken under de kommande åren. Verksamheterna ser därför FossilEye som en långsiktig satsning och avser att fortsätta både tester och implementering i takt med att tekniken mognar. 

Vi har utvecklat och testat en AI-baserad lösning som analyserar avfall i samband med insamling för att upptäcka felsortering och kontaminering – med särskilt fokus på plast och plastförpackningar som ofta hamnar fel. Kameror på insamlingsfordon samlar bilddata och metadata som analyseras automatiskt. Resultatet visualiseras i dashboards/kartor som visar var och hur ofta plastfelsortering sker, så att kommunen/insamlingsorganisationen kan göra riktade åtgärder (information, återkoppling, förbättrade sorteringslösningar och uppföljning).

1. Mer träffsäker och frekvent uppföljning av sorteringskvalitet än sporadiska manuella kontroller. 
2. Bättre beslutsunderlag för riktade insatser (t.ex. mot specifika områden, fraktioner eller tidpunkter där plast felsorteras). 
3. Effektivare dialog med hushåll/verksamheter och tydligare uppföljning av förbättringar över tid.

Nyttor för miljön: 

1. Renare materialflöden med mindre kontaminering ökar möjligheten att materialåtervinna plast istället för att den går till energiåtervinning. 
2. Mindre felsortering minskar risken att plast hamnar i fel flöden och försämrar kvaliteten på andra fraktioner. 
3. Datadriven återkoppling kan driva varaktiga beteendeförändringar och därmed minska klimatpåverkan kopplad till nyproduktion av plast.

Vi har stött på tre huvudutmaningar: 

1. Variation i miljö och bildförutsättningar: Ljussättning, väder och olika tömningssituationer påverkar bildkvalitet och därmed AI-analysen. Detta hanteras genom robust datainsamling, kvalitetskontroller och kontinuerlig modellutveckling. 
2. Stora skillnader mellan avfallsfordon och påbyggnader: Olika fordonsmodeller och påbyggnader (t.ex. sidlastare/baklastare, olika lyft och kameramontering) ger olika kameravinklar, avstånd och bildutsnitt. För att få hög träffsäkerhet behöver AI-modellerna därför anpassas och kalibreras för respektive fordons- och kamerasetup. Detta går att lösa genom standardiserade installationsprinciper och en strukturerad process för onboarding av nya fordonstyper. 
3. GDPR och ansvarsfull hantering av potentiellt känslig data: Avfall kan i praktiken innehålla information som kan uppfattas som känslig (t.ex. kopplat till hushåll, adresser eller verksamheter), och bilddata kan oavsiktligt få med identifierande uppgifter. Därför är det avgörande att databehandling sker enligt GDPR och med ett tydligt integritetsskydd: minimera datamängd, tydliga ändamål, åtkomstkontroller, säkra lagrings- och raderingsrutiner samt tekniska åtgärder som anonymisering/blur där det behövs. Detta är hanterbart genom “privacy-by-design” i lösningen, tydliga personuppgiftsbiträdesavtal och rutiner tillsammans med kommunen/insamlingsorganisationen.

Ja. Vi planerar att fortsätta och skala arbetet genom att: 

1. Utöka till fler områden, städer och fler fordon för bättre täckning. 
2. Förfina AI-modellerna för fler typer av plastrelaterad felsortering och tydligare orsaksanalys.
3. Koppla insikterna till riktade åtgärder (kommunikation, förbättrad skyltning, justerade sorteringslösningar) och mäta effekt över tid.
4. Integrera resultat med befintliga uppföljnings- och rapporteringsprocesser för att göra kvalitetsarbetet mer kontinuerligt.

Accon GreenTech AB har utvecklat och testat ett cirkulärt system för HDPE-baserade plastbehållare, där uttjänta enheter samlas in, mals ned och återanvänds som råvara i nya produkter. Genom detta closed-loop-upplägg har verksamheten arbetat för att minska behovet av jungfrulig plast och skapa ett mer resurssmart materialflöde. Verksamheten återvinner främst stora HDPE-behållare samt andra industriella plastprodukter som kan malas ned till ren fraktion och användas i nya förpackningar eller tekniska plastkomponenter. Den höga återvinningsgraden bidrar till ett stabilt cirkulärt flöde inom plastindustrin. Plastbehållaren är en stor produkt som väger 32 kilo per enhet och Accon GreenTech AB har återvunnit över 3000 behållare under 2025.

Verksamheten har minskat användning av ny råvara med mer än 100 ton. Minskat Co2- utsläpp är ännu inte beräknat men skulle vara intressant att få hjälp med.

Stora utmaningar med att demontera lådorna och skära ner i rätt fraktion för att kunna transportera. Svårt att hitta företag som kan hjälpa oss med den tjänsten. Kunskapsnivån och det resultat som förväntas är också en utmaning.

Vi kan fortsätta att göra samma projekt men det är inte ekonomiskt för oss då jungfrulig råvara blir billigare och enklare att hantera.