Luftkvalitet i tätorter
Luften i Sveriges tätorter har förbättrats generellt under de senaste decennierna, men för vissa föroreningar har trenden nu avstannat. Ett fortsatt arbete med åtgärder är därför av stor betydelse.
Luftföroreningar i våra tätorter är även vid dagens haltnivåer fortfarande så höga att de orsakar skador på människors hälsa, växtlighet och kulturföremål. Under de senaste åren har trenden varit positiv när det gäller vissa luftföroreningar, medan man för andra inte kunnat se någon direkt förbättring av luftkvaliteten. Ett fortsatt arbete med åtgärder är därför av stor betydelse.
Utsläppen måste minska
Partikelutsläpp från bland annat vägtrafik, småskalig vedeldning och arbetsmaskiner orsakar fortfarande en försämrad luftkvalitet, liksom utsläpp av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen som bidrar till bildningen av marknära ozon.
För att uppnå eller bibehålla en positiv utveckling av luftkvaliteten i många tätorter krävs fortsatta insatser, till exempel intensifierad gatudrift samt ytterligare minskad dubbdäcksanvändning. Fortsatt skärpta krav på bränslen och reningsutrustning är också en viktig faktor för att minska luftföroreningshalterna.
Kommunerna är skyldiga att kontrollera luftkvaliteten
Varje kommun är skyldig att kontrollera att miljökvalitetsnormerna (MKN) för utomhusluft följs inom kommunen. Kontrollen ska ske genom mätning, modellberäkning eller så kallad objektiv skattning, och kommunerna kan genomföra kontrollen antingen på egen hand eller i samverkan med andra kommuner, till exempel inom ramen för luftvårdsförbund.
Kommunernas skyldighet regleras enligt kraven i 5 kap miljöbalken, i luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) och i Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2019:9).
Kommunernas kontroll av miljökvalitetsnormerna för utomhusluft
Naturvårdsverket övervakar luftkvaliteten i regional bakgrund, det vill säga i landsbygdsmiljö.
Luftkvaliteten 2025
Miljökvalitetsnormerna följdes för samtliga reglerade luftföroreningar under 2025 utom partiklar (PM10) och marknära ozon (målvärdesnorm).
| Miljökvalitetsnorm/miljökvalitetsmål | Resultat från mätningar 2025 |
|---|---|
| Kvävedioxid |
Under 2025 följdes miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid på samtliga mätstationer i landet.
Miljömålets preciseringar överskreds vid mätstationer i fyra kommuner |
| Partiklar (PM10) |
MKN för PM10 överskreds vid tre mätstationer under 2025 (Skellefteå, Visby och Västerås).
|
| Partiklar (PM2,5) | För fina partiklar (PM2,5) har halterna minskat och är i dag låga. Miljökvalitetsmålets preciseringar överskreds vid mätstationer i elva kommuner. |
| Marknära ozon | Halterna av marknära ozon är generellt högre på landsbygden än i tätorter. MKN för ozon till skydd för hälsa (målvärdesnorm) samt miljömålspreciseringarna överskrids årligen på flera platser, främst i södra halvan av landet. |
| Kolmonoxid | Resultat från mätningar av kolmonoxid har under de senaste åren endast rapporterats från två kommuner. Halterna är generellt låga, med undantag av enstaka tillfällen med förhöjda halter (motorträffar med äldre fordon utan katalysator). |
| Bensen | Halterna av bensen har minskat kraftigt sedan början av 1990-talet och såväl MKN som miljömål följs i de kommuner som har utfört mätningar. |
| Metaller (As, Cd, Ni, Pb) Bens(a)pyren, B(a)P |
Resultat från mätningar av metaller och B(a)P visar på mycket låga halter, i synnerhet för metaller. Dataunderlaget är dock mycket begränsat och mätningar i andra miljöer än trafik skulle kunna ge högre halter. |
Partiklar
Marknära ozon
Kvävedioxid
Metaller
Kolväten
Kolmonoxid och Svaveldioxid
Läs mer om luft
Här kan du bland annat läsa mer om miljökvalitetsnormerna för utomhusluft och hur luftkvaliteten kontrolleras.