EU:s luftkvalitetsdirektiv

EU har två direktiv som innehåller bestämmelser om luftkvaliteten inom EU. För Sverige och övriga medlemsländer innebär det att direktiven ska införlivas i respektive lands lagstiftning.

EU:s luftkvalitetsdirektiv är viktiga för luftvårdspolitiken inom EU. Det finns två direktiv som är styrande för medlemsländernas arbete med luftkvalitet:

  • Direktivet om luftkvalitet och renare luft i Europa.
  • Direktivet om arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska kolväten i luften.

Regelverk för att skydda hälsa och miljö

Luftkvalitetsdirektiven innehåller gräns- och målvärden för ett antal viktiga luftföroreningar. Värdena anger den lägsta godtagbara luftkvalitet som är praktiskt möjlig att uppnå, för att skydda människors hälsa och miljön.

Medlemsländerna i EU är skyldiga att klara gränsvärdena till vissa bestämda datum. Länderna ska även arbeta för att nå fastställda målvärden.

Direktiven innehåller dessutom regler och principer för hur medlemsländerna ska kontrollera luftkvaliteten, tillhandahålla information till allmänheten samt åtgärda identifierade problem.

Genomförande i svensk lagstiftning

Luftkvalitetsdirektivens bestämmelser är delvis genomförda i miljöbalken, plan- och bygglagen och i ett antal andra lagar, men framförallt i luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) och Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2019:9).

Lagstiftningen hjälper oss att styra miljöarbetet i Sverige, så att halterna av de farligaste föroreningarna i utomhusluften minskar. Detta bidrar bland annat till bättre hälsa för människor och mindre påverkan på växtligheten. Lagstiftningen bidrar även till att uppnå miljömålet Frisk luft.

Gräns- och målvärdena i direktiven har genomförts som miljökvalitetsnormer i Sverige.

Miljökvalitetsnormer för utomhusluft

Relaterade arbetsgrupper och nätverk

Under EU-kommissionen finns flera arbetsgrupper som stödjer medlemsstaternas arbete genom att ta fram vägledningar. Grupperna arbetar även med att utvärdera de befintliga kraven och att ta fram rekommendationer för förbättringar.

Kommitté och expertgrupp för luftkvalitet

Biträder EU-kommissionen med att genomföra direktiven och med att ta fram underlag till nya direktiv och beslut. Gruppen består av representanter från alla medlemsstater i EU. Sverige representeras av Naturvårdsverket. Kommittén är en formell sammanslutning där omröstning sker i vissa frågor. 

Arbetsgruppen för rapporteringsfrågor

2011 utökades kraven på redovisning och rapportering via ett så kallat e-rapporteringssystem (EU-beslut 2011/850/EU). Beslutet trädde i kraft 2014. Övergången till det nya systemet leds av kommissionen och den europeiska miljöbyrån (EEA) med stöd av arbetsgruppen för rapporteringsfrågor. Sverige representeras av Naturvårdsverket och Datavärden för luft (SMHI).

Europeiska miljöbyråns portal för luftkvalitet

Nätverket för europeiska referenslaboratorier

AQUILA (National Air Quality Reference Laboratories Association) samordnas av EU:s gemensamma forskningscenter (DG JRC). Nätverket inrättades 2001 för att samordna mätningarna av luftkvalitet inom EU. Naturvårdsverket deltar i AQUILA tillsammans med Referenslaboratoriet för tätortsluft - mätningar (ACES, Stockholm Universitet). 

AQUILA:s webbplats

Nätverk för modellering av luftkvalitet

FAIRMODE (Forum for Air Quality Modelling) är ett nätverk för modellutvecklare och modellanvändare inom EU. Det samordnas av EU:s gemensamma forskningscenter (DG JRC). Forumet bildades i 2008 för att samordna och underlätta användandet av spridningsmodeller för kontroll av luftkvalitet enligt luftkvalitetsdirektiven. Naturvårdsverket deltar i FAIRMODE tillsammans med Referenslaboratoriet för tätortsluft - modeller (SMHI). 

FAIRMODE:s webbplats

Direktiven på EU:s webbplats

Relaterade genomförandeakter