EU:s direktiv för utsläpp av luftföroreningar

EU:s direktiv för att minska nationella utsläpp av vissa luftföroreningar (det så kallade takdirektivet) gäller alla länder i EU. Direktivet innehåller detaljer och bestämmelser som medlemsstaterna ska genomföra till år 2020 och 2030.

EU:s direktiv om att minska nationella utsläpp av vissa luftföroreningar gäller för alla länder i EU. I vardagligt tal brukar direktivet kallas för takdirektivet (2016/2284/EU).

Takdirektivet anger den högsta nivån av luftföroreningar som EU:s medlemsstater får släppa ut. De luftföroreningar som direktivet omfattar är

  • svaveldioxid (SO2)
  • kväveoxider (NOX)
  • flyktiga organiska ämnen exklusive metan (NMVOC)
  • ammoniak (NH3)
  • små partiklar (PM2,5).

Ny luftvårdsförordning

En ny luftvårdsförordning (2018:740) för genomförande av bestämmelserna i det reviderade takdirektivet trädde i kraft 1 juli 2018. Förordningen omfattar Naturvårdsverkets och andra berörda myndigheters arbete med framtagande av luftvårdsprogram, utsläppsstatistik, scenarier, miljöövervakning samt rapportering till EU som följer av direktivets bestämmelser.

Luftvårdsförordning (2018:740)

Inför framtagandet av den nya förordningen gjorde Naturvårdsverket en genomgång av direktivets bestämmelser och tog fram ett förslag till förordning. Förslaget redovisades den 14 december 2017.

Förslag till ny förordning om luftvårdsprogram och utsläpp till luft (pdf 581 kB)

Utsläppstaken för år 2020 och 2030 för de olika luftföroreningarna ingår inte i förordningen då detta är ett nationellt åtagande. Utsläppstaken för år 2010 från det gamla takdirektivet (2001/81/EC) gäller fortfarande fram till 2020.

Sveriges åtaganden i takdirektivet

Sverige har åtagit sig att uppnå taken från 2010 enligt det gamla takdirektivet, under hela perioden mellan 2010 och 2020. Minskningarna anges som fasta mål, där utsläppen räknas i kiloton.

Förorening Utsläppstak år 2010 i kiloton (kt)
SO2 67
NOx 148
NMVOC 241
NH3 57

Sverige har åtagit sig följande utsläppstak för år 2020 och 2030. De nya taken för år 2020 och 2030 anges som en procentuell minskning av utsläppen för respektive förorening jämfört med basåret 2005.

Förorening Utsläppstak 2020 i procent Utsläppstak 2030 i procent
SO2 22 22
NOx 36 66
NMVOC 25 36
NH3 15 17
PM2,5 19 19

För att bedöma om det finns behov av ytterligare åtgärder för att klara Sveriges åtaganden inom takdirektivet, tas scenarier av framtida utsläpp fram vart annat år. I länken nedan redovisas hur framtida utsläpp jämför med Sveriges åtaganden.

Nyheterna i det reviderade takdirektivet

Det reviderade takdirektivet har en större detaljeringsgrad än tidigare direktiv och det finns en del nya bestämmelser som medlemsstaterna måste genomföra.

En stor del av kraven är även samordnade med krav som finns inom luftvårdskonventionens Göteborgsprotokoll.

Nationella luftvårdsprogram

Medlemsstaterna ska upprätta och genomföra nationella luftvårdsprogram. Programmen ska innehålla de åtgärder och styrmedel som behövs för att nå de nationella utsläppstaken. De ska även ta hänsyn till de gränsvärden som finns för luftkvalitet i tätortsmiljö, samt prioritera åtgärder som minskar utsläppen av sot.

Senast 1 april 2019 ska det första nationella luftvårdsprogrammet rapporteras in till EU. Därefter uppdateras luftvårdsprogrammen vart fjärde år.

Nationellt luftvårdsprogram

Tydligare rapporteringskrav

Medlemsstaterna ska rapportera utsläppsstatistik för berörda luftföroreningar, samt ta fram prognoser som visar hur utsläppen av luftföroreningar utvecklas till år 2020 och 2030.

Utsläppsstatistiken från medlemsstaterna ska ske varje år, medan de nationella prognoserna tas fram vartannat år.

Prognoserna är viktiga för att kunna bedöma om man klarar sina åtaganden med beslutade åtgärder och styrmedel. Vart fjärde år ska medlemsstaterna även rapportera utsläpp för stora punktkällor samt geografisk fördelade data.

Övervakning av effekter i olika ekosystem

Medlemsländerna ska se till att luftföroreningarnas negativa effekter på olika ekosystem, som skog, mark och vatten övervakas. Aktuella stationer för övervakning samt data från dessa, ska rapporteras in till EU vart fjärde år.

Övervakningen av ekosystemen ska framförallt ske genom att redan existerande miljöövervakningsprogram samordnas.

Takdirektivet är viktigt för Sveriges miljöarbete

Sverige är nettoimportör av luftföroreningar. Det innebär att de utsläpp till luften som vi själva producerar innanför landets gränser är mindre, än de föroreningar som kommer till oss via luften från andra länder. Därför är takdirektivet och andra internationella överenskommelser avgörande för att vi ska klara våra svenska miljökvalitetsmål för framförallt försurning, övergödning och frisk luft.