Så tas utsläppsscenarier fram

Granskad: ‎den ‎20‎ ‎oktober‎ ‎2025

Naturvårdsverket tar tillsammans med flera andra myndigheter årligen fram scenarier för Sveriges utsläppsutveckling. Scenarierna används i många sammanhang, bland annat till måluppföljning mot klimatmålen i verkets underlag till regeringens klimatredovisning.

Arbetet med framtagande av scenarier till olika rapporter samordnas för att processen ska vara så effektiv som möjligt och för att undvika att olika information ges på olika ställen.

Rapporter där scenarierna används

Varför tar Naturvårdsverket fram scenarier?

Naturvårdsverket ska enligt instruktionen varje år lämna underlag till regeringens klimatredovisning och vart fjärde år till regeringens klimathandlingsplan. I instruktionen står det även att myndigheten ska redovisa en fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå miljömålen och att arbetet ska samordnas med underlaget till klimatredovisning.

I klimatrapporteringsförordningen (2014:1434) regleras därutöver Naturvårdsverkets ansvar för att lämna underlag till regeringen vad gäller tvåårsrapporten (Biennial Transparency Report) och Nationalrapporten samt klimatrapporteringen inom Nationella energi- och klimatplanen samt Nationella energi- och klimatlägesrapporten. Klimatrapporteringsförordningen reglerar även ansvar för delar av innehållet i underlaget till klimatredovisningen samt vad andra myndigheter ska leverera till Naturvårdsverket för sammanställningen av underlaget.

Scenariorapporteringen till EU görs för att EU ska kunna analysera hur utsläppen inom unionen som helhet kan komma att utvecklas och om EU når sitt åtagande inom ramen för Parisavtalet. Detta redovisas i kommissionens rapport Climate Action Progress Report. Scenarierna används även för att analysera om medlemsstaterna ser ut att nå upp till sina åtaganden eller om det finns behov av ytterligare åtgärder.

Climate Action Progress Report (pdf, europa.eu)

Framtagandet av klimatredovisning och klimathandlingsplan är krav enligt Klimatlagen (2017:720) som togs fram som en del av det klimatpolitiska ramverket. Underlaget ska således bidra till att uppnå syftet med klimatlagen och det klimatpolitiska ramverket. Tanken med klimatredovisningen och klimathandlingsplanen är enligt propositionen till det klimatpolitiska ramverket att skapa ordning och reda i klimatpolitiken genom ett planerings- och uppföljningssystem mot klimatmålen, där klimathandlingsplanen är planeringen och klimatredovisningen uppföljningen.

Klimatlagen

Enligt klimatlagen är syftet med de krav som ställs enligt lagen att:

Regeringen ska bedriva ett klimatpolitiskt arbete som

  1. syftar till att förhindra farlig störning i klimatsystemet,
  2. bidrar till att skydda ekosystemen samt nutida och framtida generationer mot skadliga effekter av klimatförändring,
  3. är inriktat på att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser och att bevara och skapa funktioner i miljön som motverkar klimatförändring och dess skadliga effekter, och
  4. vilar på vetenskaplig grund och baseras på relevanta tekniska, sociala, ekonomiska och miljömässiga överväganden.

Enligt Klimatlagen ska klimatredovisningen innehålla

  1. en redovisning av utsläppsutvecklingen,
  2. en redovisning av de viktigaste besluten inom klimatpolitiken under året och vad de besluten kan betyda för utvecklingen av växthusgasutsläppen, och
  3. en bedömning av om det finns behov av ytterligare åtgärder och när och hur.

Scenarierna används för gap-analys och effektbedömning

Scenarierna utgör en viktig del av det underlag som behövs för att bedöma utvecklingen av växthusgasutsläppen. Scenarioresultaten beror bland annat av antaganden som görs om utvecklingen till följd av redan beslutade styrmedel, tillsammans med antaganden om effekter av styrmedel som förändrats under det senaste året.

Scenarierna används även för att uppfylla kraven om effektbedömningar av styrmedelsförändringar, som finns i klimatlagen och klimatrapporteringsförordningen.

Detta görs bland annat genom att ta fram flera scenarioalternativ där enskilda antaganden varieras. Genom att endast ändra en parameter kan effekten från en styrmedelsförändring bedömas genom att jämföra skillnaden mellan alternativet och grundfallet. Ibland är det inte lika enkelt att särskilja effekten av en styrmedelsförändring, utan det är flera styrmedel som tillsammans bidrar till en utsläppsförändring. Då görs i stället en bedömning av effekter från styrmedelspaket, som också genomförs med hjälp av scenarierna.

Process för framtagande av scenarier

Flera myndigheter är involverade i framtagandet av scenarierna. De som är utpekade i klimatrapporteringsförordningen är Energimyndigheten, Trafikverket, Trafikanalys, Transportstyrelsen, Konjunkturinstitutet, Skogsstyrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet och Jordbruksverket. Vid behov kan även ytterligare myndigheter bli involverade i arbetet.

Presentation av scenarioprocessen (pdf)

Samordning med andra myndigheter

Arbetet med att ta fram underlag till klimatredovisning pågår i princip året om, men med olika intensitet. Arbetet ser ut som följande:

  • När ett underlag till klimatredovisning har levererats (mars), påbörjas arbetet med att planera för kommande års underlag.
  • Arbetet kommer in i en mer aktiv fas efter uppdragsdialogen med Regeringskansliet. Den sker i slutet av våren eller tidig höst. I detta skede tar Naturvårdsverket även fram en projektplan.
  • Planerande möten sker mellan myndigheterna och sektorsvisa mötesserier inleds.
  • När budgetpropositionen kommer (september) görs en genomgång av vilka styrmedelsförändringar som ska ingå i scenarierna. Alla nya styrmedelsförändringar som bedöms påverkar utsläppsutvecklingen effektbedöms.
  • Avstämningar kring antaganden och preliminära resultat sker mellan myndigheterna sektorsvis under hela hösten.
  • Under höst och vinter levereras resultat för olika sektorer från myndigheterna. Naturvårdsverket sammanställer underlaget i en rapport och i en excelfil. Utkast på rapporten skickas på remiss till myndigheterna.
  • I mars levereras underlaget till Regeringskansliet där framtagande av regeringens klimatredovisning till budgetpropositionen påbörjas.

Processen beskrivs även i scenariorapporten till EU:

Report for Sweden on projections of greenhouse gas emissions and removals (pdf)

Granskning av scenarierna

Scenarierna genomgår regelbundet granskning av experter från EU och FN. Vartannat år granskas även scenarierna i en oberoende granskning av de nationella myndigheterna i enlighet med Klimatrapporteringsförordningen. De senaste internationella granskningarna är länkade nedan.

FN-granskning av Sveriges Biennial Transparency Report (BTR):

Övergripande rapport (pdf, unfccc.int)

Tilläggsrapport (pdf, unfccc.int)

EU-granskning av scenariorapporteringen 2023:

Kvalitetsanalys av medlemsländernas scenarier för växthusgaser 2023 (europa.eu)

Metod för scenarioframtagande

Scenariot tas fram med hjälp av flera olika modeller, expertbedömningar och trendframskrivningar. Vad som används varierar mellan olika sektorer. Nedan följer en beskrivning av metoden för olika sektorer.

Resultatet från Konjunkturinstitutets modellering (EMEC) för ekonomisk utveckling samt SCB:s befolkningsutveckling går in i Energimyndighetens körning av modellerna TIMES-Nordic och Thema som modellerar utvecklingen av energisystemet. Energimyndigheten levererar ett eller flera scenarion för energianvändningen fördelat på olika bränslen. Naturvårdsverket använder utvecklingstakterna för respektive bränsle på den statistikindelning som enligt UNFCCC gäller för klimatrapporteringen och räknar om till utsläpp genom emissionsfaktorer.

Resultatet från Konjunkturinstitutets modellering (EMEC) för ekonomisk utveckling samt SCB:s befolkningsutveckling går in i Energimyndighetens körning av modellen TIMES-Nordic. Historiskt har Naturvårdsverket och Energimyndigheten gemensamt gjort expertbedömningar om vilka teknikskiften och när i tiden dessa bedöms ske inom industrin. Dessa har lagts in exogent i modellen och scenarier.

Expertbedömningen grundar sig på flera parametrar som undersöks i detalj; hur långt industrin kommit i konkretiseringen av sina planer, hur långt de kommit kring elnätsanslutning, tillståndsprocesser samt om det finns andra riskfaktorer för omställningen, till exempel tillgång på råvara eller villkor för omställningsstöd. Det görs sedan en helhetsbedömning om vilka industrier vars omställning inkluderas, vilket har gjorts exogent i modell och i scenariot.

Expertbedömningen är ett komplement till modellkörningen, eftersom modellen har vissa begränsningar. Scenarier från modeller är ett resultat av de antaganden och möjliga teknikskiften som läggs in, och sektorerna reagerar i modellen på antaganden om priserelationer som ingår. I verkligheten är företagens beslutsprocesser mer komplexa, och de reagerar på många parametrar; som vilken teknisk livslängd deras anläggning har och framför allt på förväntningar om ett framtida pris på utsläpp. Det är aspekter som kan vara svårt att fånga i en övergripande modellering.

Energimyndighetens modellkörning ger ett eller flera scenarier för industrins förbränningsutsläpp fördelat på olika bränslen. Naturvårdsverket använder utvecklingstakterna för respektive bränsle på den statistikindelning som enligt UNFCCC gäller för klimatrapporteringen och räknar om till utsläpp genom emissionsfaktorer. Naturvårdsverket tar fram motsvarande scenarier för processutsläppen. Naturvårdsverkets scenario för processutsläppen baseras på expertbedömningar kring teknikskiften (se ovan) samt trendframskrivningar.

I arbetet med underlag till klimatredovisning 2026 arbetar myndigheterna med flera varianter för antagandena för industrisektorns scenario. Metoden som beskrivs enligt ovan används, men ett scenarioalternativ ingår som inte inkluderar exogent tillagda teknikskiften. Det är således en ren ekonomisk/teknisk modellering.

Resultatet från Konjunkturinstitutets modellering (EMEC) för ekonomisk utveckling, SCB:s befolkningsutveckling samt uppgifter från Transportsstyrelsen går in i Trafikanalys korttidsprognos för fordonsflottan. Trafikverket använder korttidsprognosen från Trafikanalys för de 4 år som den omfattar, men förlänger den för hela scenarioperioden med hjälp av det så kallade omsättningsverktyget.

De ekonomiska scenarierna från Konjunkturinstitutet går in i Trafikverkets basprognos som ger förutsättningar om utvecklingen av trafikarbetet. Energimyndigheten använder underlaget från Trafikverket om fordonsflottans utveckling samt trafikarbetet från basprognosen för att modellera bränsleanvändningen i vägtrafiken med hjälp av egenutvecklade prognosverktyg.

Energimyndigheten levererar scenarier över bränsleanvändningen fördelat på olika fordonsslag och bränslen till Naturvårdsverket. Naturvårdsverket använder utvecklingstakterna i Energimyndighetens scenario för respektive bränsle på den statistikindelning som gäller enligt UNFCCC:s riktlinjer för klimatrapportering och räknar om till utsläpp genom emissionsfaktorer.

Konjunkturinstitutets modellering (EMEC) för ekonomisk utveckling samt SCB:s befolkningsutveckling används även i modelleringen i denna sektor. För arbetsmaskiner använder Energimyndigheten ett omsättningsverktyg, liknande det som används för vägtrafiken, för att modellera maskinparkens utveckling och därmed bränsleanvändningen. Arbetsmaskinernas bränsleanvändning går in exogent i modellen TIMES-Nordic.

Naturvårdsverket använder utvecklingstakterna för respektive bränsle på den statistikindelning som enligt UNFCCC gäller för klimatrapporteringen och räknar om till utsläpp genom emissionsfaktorer.

Konjunkturinstitutets modellering (EMEC) för ekonomisk utveckling samt SCB:s befolkningsutveckling används även i modelleringen i denna sektor. Detta går in i Energimyndighetens modellkörning av TIMES-Nordic.

Naturvårdsverket använder utvecklingstakterna i Energimyndighetens scenario för respektive bränsle på den statistikindelning som gäller enligt UNFCCC:s riktlinjer för klimatrapportering och räknar om till utsläpp genom emissionsfaktorer.

Scenariot för jordbrukssektorn tas fram av en konsult på uppdrag av Jordbruksverket med jämviktsmodellen SASM. Modellen tar in priser på jordbruksprodukter, olika stöd, trender kring produktivitetsökning samt tillgång på byggnader och mark.

Naturvårdsverket räknar om dessa aktivitetsdata till utsläpp.

Scenariot för avfallsdeponier tas fram av konsultkonsortiet SMED på uppdrag av Naturvårdsverket med hjälp av modellen IPCC FOD. Övriga utsläpp beräknas genom trendframskrivning.

Scenariot tas fram genom trendframskrivning med undantag för f-gaser som har tagits fram genom expertbedömning av konsultkonsortiet SMED på uppdrag av Naturvårdsverket.

För skogsmark använder SLU modellen Heureka RegVis och Q-modellen. Skogsstyrelsen levererar underlag om utveckling i skogsbruket som går in i Heureka RegVis. Även data från Riksskogstaxeringen går in i modellen som ger ett scenario för skogsmark.

För övriga delsektorer inom LULUCF används trendframskrivning. Upptag och utsläpp av växthusgaser från markkol, levande biomassa och övriga kolpooler för alla delsektorer levereras till Naturvårdsverket från SLU.

Mer information om modeller

Hantering av osäkerheter i scenarierna

Scenarier är alltid behäftade med stora osäkerheter och ska analyseras med detta i åtanke. För att kunna visa på vilka parametrar som har större eller mindre betydelse för resultatet och uppföljningen mot klimatmålen tar Naturvårdsverket tillsammans med våra samarbetsmyndigheter fram känslighetsalternativ. Utav resursskäl har myndigheterna endast möjlighet att varje år ta fram ett begränsat antal känslighetsfall. Scenarioarbetet sträcker sig dock långt tillbaka och genom åren har därför känslighetsalternativ på ett stort antal parametrar genomförts. Några av de känslighetsalternativ som genomförs de senaste åren och vilken påverkan på resultaten sammanfattas nedan:

Underlag till klimatredovisning 2025 (pdf)

Nationella energi- och klimatlägesrapporten (EU) 2025 (pdf)

Nationella energi- och klimatlägesrapporten (EU) 2023 (pdf)

Det finns stora osäkerheter i den framtida tillväxten i skogen. De senaste åren har statistik visat på en nedåtgående trend i nettoupptaget från LULUCF-sektorn, vilket främst beror på minskad tillväxttakt i levande träd på skogsmark samtidigt som avverkningen och den naturliga avgången har ökat. I underlaget till klimatredovisningen 2025 varierades skogstillväxten i två olika scenarier. Resultatet visar att tillväxten har stor påverkan för utvecklingen av det framtida nettoupptaget från sektorn och det har även stor påverkan för våra klimatmål inom EU. En sänkning av den relativa tillväxten med 0,25 procent (cirka 8  procent lägre absolut tillväxt) resulterade i att upptaget år 2030 minskade med cirka 5,4 miljoner ton koldioxid, vilket motsvarar drygt 15 procent.

I den nationella energi- och lägesrapporten 2023 gjordes även känslighetsanalyser med högre tillväxt.

Underlag till klimatredovisning 2024 (pdf)

Under 2024 skedde en kraftig sänkning av reduktionsplikten, vilket även hade påverkan på priset på drivmedel. På grund av svårigheter att bedöma utvecklingen av drivmedelsanvändningen och grannlandstankning redovisades två alternativa scenariofall för användning av fossila drivmedel, ett högre och ett lägre alternativ. Drivmedelsanvändningen i vägtrafiken ökades i ena fallet motsvarande 8–9 procent för fossil bensin respektive diesel år 2030. Utsläppen ökade i samma storleksordning. Den högre drivmedelsanvändningen gjorde även att avståndet till de nationella klimatmålen till 2030 ökade med mellan 2–6 procent.

Vad gäller påverkan på klimatmålet mot EU är skillnaderna i resultatet mellan känslighetsalternativen större, vilket kommer av att ESR-målet är formulerat som en budget för perioden 2021–2030. I fallet med högre drivmedelsanvändning erhölls högre utsläpp för samtliga scenarioår, vilket gjorde att gapet mot ESR-målet ökade med 8 miljoner ton. Detta motsvarar ca 30 procent av utsläppen inom ESR år 2022.

Underlag till klimatredovisning 2024 (pdf)

I underlaget till klimatredovisning 2024 gjordes även en känslighetsberäkning för försäljningen av eldrivna personbilar. Försäljningen läts i känslighetsberäkningen ligga kvar på 2023 års nivå till och med 2030 för att därefter öka till 100 procent 2035 i enlighet med EU:s krav. De samlade utsläppen blev i detta fall 1,5 miljoner ton högre summerat för perioden 2024–2030 och ca 5 miljoner ton för perioden 2024–2035 jämfört med scenariot med beslutade styrmedel. Effekten av en långsammare elektrifiering av personbilsflottan mellan 2024 och 2030 kvarstår fram till 2045, men klingar av efter 2035.

Se även analyser som genomförs nedan med anledning av osäkerheter i planerad och aviserad politik.

Industrins omställningstakt har inte varit del av specifika känslighetsanalyser, men antaganden om när enskilda anläggningar antas ställa om till ny teknik har under åren varierat. Det har framför allt berott på att förutsättningarna för omställningen har förändrats eller att industrierna själva har meddelat ny information om uppdaterad tidplan. Utav sekretesskäl publicerar Naturvårdsverket inte känslighetsanalyser för enskilda anläggningar.

De större industrianläggningarna ingår inte i Sveriges klimatmål 2030 och 2040 eller i våra åtaganden inom EU, utan endast i det nationella långsiktiga målet till 2045. Omställningstakten för olika industrianläggningar har därför ingen påverkan på möjligheten att nå klimatmålen, förutsatt att omställningen ändå bedöms ske innan 2045. Samtliga större industrianläggningar omfattas av EU:s system för utsläppshandel.

Nationella energi- och klimatlägesrapporten (EU) 2023 (pdf)

Det är osäkert hur den framtida avverkning kan komma att utvecklas. De senaste åren har statistik visat på en nedåtgående trend i nettoupptaget från LULUCF-sektorn, vilket främst beror på minskad tillväxttakt i levande träd på skogsmark samtidigt som avverkningen och den naturliga avgången har ökat. Efterfrågan och priset för virke varit högt, bland annat till följd av kriget i Ukraina och effekten av torka i övriga Europa.

I Nationella energi- och klimatlägesrapporten (EU) från 2023 redovisar Naturvårdsverket ett känslighetsalternativ för högre avverkning. I referensalternativet användes avverkningsintensiteten enligt genomsnittet 2016–2020, vilket motsvarade knappt 95 miljoner skogskubikmeter (m3sk) per år. I känslighetsalternativet antogs att avverkningen motsvarade all tillgänglig tillväxt, det vill säga att all tillväxt i den produktiva skogen går till att bli skogsprodukter. Detta motsvarade en ökning av avverkningen på drygt 5 procent. Nettoupptaget minskade till 2030 med nästan 40 procent.

Nationella energi- och klimatlägesrapporten (EU) 2023 (pdf)

Det råder osäkerheter kring framtida priser på fossila bränslen. Ett känslighetsalternativ där de fossila bränslepriserna i energisektorn varierades genomfördes i Nationella energi- och klimatlägesrapporteringen till EU år 2023. Resultatet visar att priset har påverkan på utsläppen av växthusgaser, men effekten är inte så stor. Priset på råolja, kol och naturgas ökades med drygt 20 procent år 2030. Resultatet visade en minskning av utsläppen på 0,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 2030.

Nationella energi- och klimatlägesrapporten (EU) 2023 (pdf)

Den framtida utvecklingen av Sveriges ekonomi är också osäker. I ett känslighetsalternativ i den Nationella energi- och klimatlägesrapporten (EU) användes en högre ekonomisk tillväxt för att analysera påverkan på resultatet. Resultatet visade begränsad påverkan på utsläppen. BNP, privatkonsumtion, import och export ökades mellan 14–27 procent på kort sikt (2019–2035) och 21–46 procent på längre sikt (2035–2050). Utsläppen ökade i sin tur med cirka 0,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2030 (2 procent) och med 0,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2045 (3 procent).

Underlag till klimatredovisning 2024 (pdf)

Underlag till klimatredovisning 2023 (pdf)

Underlag till klimatredovisning 2022 (pdf)

Som ovan nämnts utgår scenarierna från beslutad politik och scenarierna bör ses som en konsekvensanalys av utsläppen till följd av beslutad politik. Naturvårdsverket redovisar dock även scenarier med planerade styrmedel när det finns planerade styrmedel som ännu inte formellt beslutade. De är inte känslighetsanalyser i den mening att de motiveras med att de finns särskilda osäkerheter, utan det handlar om att kunna beskriva vad politik, som kan komma att beslutas inom närtid, kan ha för effekt på utsläppsutvecklingen. De kan dock ge information om hur stor påverkan på resultatet olika parametrar har.

Ett exempel är i underlag till klimatredovisning 2024 samt 2022 där EU:s koldioxidkrav för tunga fordon respektive lätta fordon var under förhandling, men ännu inte beslutade. Detta kan ses som ett känslighetsfall för vilken påverkan som elektrifieringen har för utsläppsutvecklingen. Resultatet visar att koldioxidkraven för lätta och tunga fordon har effekt för utsläppsutvecklingen. Koldioxidkraven för lätta fordon påverkar samtliga nationella klimatmål samt vårt ESR-åtagande mot EU, medan koldioxidkraven för tunga fordon framför allt har påverkan på de nationella målen till 2040 och 2045.

Inblandningsnivå för reduktionsplikten är ytterligare ett exempel som redovisas i underlaget till regeringens kommande klimathandlingsplan och klimatredovisning 2023. Resultatet visar att inblandningen av biodrivmedel har stor påverkan för samtliga av Sveriges klimatmål samt vårt åtagande för ESR inom EU.

Läs mer om resultaten från vårt underlag med klimatredovisning:

Naturvårdsverkets underlag till klimatredovisning

IVL har även på uppdrag av Naturvårdsverket tagit fram en rapport om känslighetsanalyser som verktyget i arbetet med scenarier:

Känslighetsanalys som verktyg i arbetet med prognoser och scenarier (pdf, diva-portal.org)

Rapportering av scenarier till EU

Sverige ska enligt EU förordning 2018/1999 vartannat år rapportera scenarier för Sveriges växthusgasutsläpp för 30 år framöver.

Det senaste scenariot rapporterades 2025 och beskrivs i rapporten Report for Sweden on projections of greenhouse gas emissions and removals. EEA sammanställer årligen EU:s medlemsländers scenarier i en rapport. Den senaste sammanställningen gjordes i Trends and projections in Europe 2024.

Report for Sweden on projections of greenhouse gas emissions and removals 2025 (pdf)

Trends and projections in Europe 2024 (europa.eu)

Hitta vidare