Kort videoföreläsning
Att identifiera, beskriva och bedöma effekter på människors hälsa och miljön är centralt i en miljöbedömning. Det finns därför en definition av begreppet miljöeffekter i 6 kap. 2 § miljöbalken. Definitionen av miljöeffekter gäller när det talas om miljöeffekter i 6 kap. miljöbalken och föreskrifter som är meddelade med stöd av dessa bestämmelser, till exempel miljöbedömningsförordningen.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
6 kap. 2 § miljöbalken:
Med miljöeffekter avses i detta kapitel direkta eller indirekta effekter som är positiva eller negativa, som är tillfälliga eller bestående, som är kumulativa eller inte kumulativa och som uppstår på kort, medellång eller lång sikt på
1. befolkning och människors hälsa,
2. djur- eller växtarter som är skyddade enligt 8 kap., och biologisk mångfald i övrigt,
3. mark, jord, vatten, luft, klimat, landskap, bebyggelse och kulturmiljö,
4. hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt,
5. annan hushållning med material, råvaror och energi, eller
6. andra delar av miljön.
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Med miljöeffekter menas direkta eller indirekta effekter som är positiva eller negativa, tillfälliga eller bestående, kumulativa eller inte kumulativa och som uppstår på kort, medellång eller lång sikt på miljön eller människors hälsa. Miljöeffekter är inte begränsade till geografiskt, det vill säga de kan uppstå både i närområdet och långt bort. De kan uppstå både inom och utanför Sveriges gränser.1
En uppräkning av olika delar av miljön som miljöeffekter kan uppstå på finns i 6 kap. 2 § (se ruta ovan). Dessa delar av miljön kan kallas miljöaspekter. Att listan avslutas med sjätte punkten ”andra delar av miljön” betyder att definitionen av miljöeffekter också omfattar effekter på andra delar av miljön än de delar som framgår av punkterna 1-5. Listan ska alltså inte anses vara uttömmande.2 Naturvårdsverket har hittills tagit fram vägledning kring miljöaspekterna befolkning och människors hälsa, biologisk mångfald samt klimat.
Positiva, negativa och kumulativa miljöeffekter
Genom att identifiera också positiva miljöeffekter kan bedömningen av kumulativa effekter göras – en negativ effekt kan i vissa fall motverkas av en positiv effekt. För vägledning kring kumulativa effekter se särskild webbsida.
Effekter på kort, medellång och lång sikt
Miljöeffekter kan uppstå på allt från kort till lång sikt. Tidsspannen för dessa tidshorisonter är inte definierade i lagstiftningen. Vad som är lämpliga tidshorisonter att använda för miljöeffekter behöver därför bedömas från fall till fall mot bakgrund av vilka miljöeffekter det är frågan om. Samtliga tidshorisonter behöver dock användas - från kort till lång sikt och både övergående och bestående effekter behöver identifieras. Osäkerheten i bedömningar växer normalt med ökad tidshorisont, men egentligen finns ingen bortre tidsgräns för vad som menas med lång sikt.
Påverkan-effekt-konsekvens
I kapitel 6 miljöbalken definieras miljöeffekter och det talas inte uttryckligen om konsekvenser. Regeringen har dock tydligt klarlagt att i de fall miljöeffekter ska bedömas enligt 6 kap. miljöbalken, ska även de konsekvenser som är möjliga att förutse redovisas.3
Inom ramen för miljöbedömningar både på nationell nivå, inom EU och i övriga internationella sammanhang används ord som påverkan, effekt och konsekvens. I miljökonsekvensbeskrivningar i Sverige avses vanligtvis med:
- påverkan: den fysiska åtgärden i sig,
- effekt: den förändring som uppkommer i omgivningen och
- konsekvens: betydelsen av denna förändring.
Exemplet ovan visar kedjan påverkan-effekt-konsekvens när det gäller utsläpp av växthusgaser. Utsläppen leder till klimatförändringar med exempelvis höjd temperatur och stigande havsnivåer som följd. Det i sin tur kan på vissa platser leda till översvämningar.
Så långt det är möjligt behöver konsekvenserna beskrivas på ett sätt som gör det möjligt att verkligen förstå dem. Vad innebär konsekvenserna för den specifika platsen eller landskapet? Översvämningar kanske gör att markförhållandena ändras – att risken för skred ökar. Lokala konsekvenser av skred kan vara många och emellanåt dramatiska för miljö och människor. Natur- eller kulturmiljöer kan exempelvis förstöras och det kan vara fara för liv.
Vid bedömning av miljöeffekter behövs kunskap både om perspektiven vad och var. Vad det är som planeras och på vilken plats? Det blir givetvis vitt skilda miljöeffekter av bostadshus, en vindkraftspark respektive en intensiv tillverkningsindustri. Samtidigt har platsens och det omgivande landskapets egenskaper stor betydelse för vilka miljöeffekter som uppstår. Är det en robust miljö som tål förändringar eller är den extra känslig för störning? Kanske är landskapet redan påverkat av andra ingrepp eller processer som ger miljöeffekter och som behöver vägas in i bedömningen – det vill säga kan det uppstå kumulativa effekter?
Transparenta bedömningar
Bedömningar av miljöeffekter är just bedömningar och det är viktigt att de görs på ett så konsekvent, objektivt och opartiskt sätt som möjligt. Vidare bör det vara enkelt för allmänheten och andra intressenter att ta del av grunden för bedömningarna och hur de har genomförts.
Ett sätt att göra bedömningar mer konsekventa och transparenta är att använda sig av bedömningsgrunder som tydligt redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. I avgränsningssamrådet är det bra att verksamhetsutövaren redovisar vilka bedömningsgrunder som avses användas, så att berörda har möjlighet att lämna synpunkter på dem.
Olika metoder och kompetenser krävs för att bedöma effekter på olika delar av miljön. Till exempel kräver bedömning av effekter på människors hälsa till följd av bullerstörning andra metoder än bedömningar rörande kulturmiljöer. För specifika miljöbedömningar finns ett krav på att miljökonsekvensbeskrivningen ska tas fram med den sakkunskap som krävs utifrån verksamhetens eller åtgärdens särskilda förutsättningar och förväntade miljöeffekter. Se vägledning om sakkunskapskrav på separat webbsida.
För specifika miljöbedömningar finns också krav (i 19 § miljöbedömningsförordningen) att miljökonsekvensbeskrivningen ska redovisa vilka prognos- och mätmetoder, underlag samt informationskällor som har använts. Uppgifter om eventuella brister och osäkerheter i metoderna och underlagen ska också redovisas. Sådan redovisning bidrar till förståelse för hur bedömningar är gjorda. De bidrar till transparens. Naturvårdsverket anser att det även för strategiska miljöbedömningar finns skäl att tydligt redovisa eventuella prognos-, mätmetoder, underlag och informationskällor liksom osäkerheter.
1 Prop. 2016/17:200 Miljöbedömningar, sida 185
2 Prop. 2016/17:200 Miljöbedömningar, sida 186
3 Prop. 2016/17:200 Miljöbedömningar, sidorna 75-76
.