Stöd och information

Producentansvar för ballonger

Ballonger

Stödet på denna sida hjälper dig att avgöra om du omfattas av producentansvar för ballonger och på vilket sätt. Målet är att minska plastprodukters inverkan på miljön.

Om din verksamhet producerar eller säljer ballonger i Sverige omfattas du sannolikt av producentansvaret och ska anmäla dig som producent hos Naturvårdsverket. Producenter ska även rapportera uppgifter till Naturvårdsverket. Syftet med producentansvar för ballonger är att minska nedskräpningen av ballonger. 

Sidan vänder sig till 

Verksamheter som yrkesmässigt producerar, importerar eller säljer ballonger.  

Bra att veta 

Från och med den 1 januari 2022 är ballongpinnar i plast förbjudna i Sverige. Förbudet har beslutats i förordning (2021:996) om engångsprodukter. Denna sida uppdateras löpande.

Aktuellt

Den 1 januari 2022 trädde förordningen om producentansvar för ballonger i kraft. Det innebär att producentansvar för ballonger har införts. Ett av de första kraven som införts är att producenter effektivt ska bidra till att uppnå målet om minskad nedskräpning.

Definitioner

En producent av ballonger definieras som den som yrkesmässigt:

  1. för in ballonger till Sverige,
  2. tillverkar ballonger i Sverige, eller
  3. från ett annat land än Sverige säljer ballonger till en slutlig användare i Sverige.

Ballonger definieras enligt förordningen (2021:999) om producentansvar för ballonger som engångsplastprodukter och består alltså helt eller delvis av plast och är inte utformad, konstruerad eller släppt på den svenska marknaden för att under sin livscykel användas flera gånger.  

Med ballong menas normalt en icke-porös påse av ett lätt material som är avsedd att blåsas upp med luft eller gas. När dessa produkter släpps ut på marknaden omfattas de i första hand av följande CPV-kod: Leksaksballonger och leksaksbollar (37525000–4).

Tätningar, ventiler och förslutningsanordningar: Ballonger som är konstruerade för att blåsas upp och tömmas med hjälp av en (åter)stängbar ventil, utan att kvalitet eller funktionalitet går förlorad mellan användningarna, betraktas som flergångsprodukter.

Avsaknad av en ventil eller en tätning som kan möjliggöra upprepade uppblåsningar och tömningar: Ballonger, som kräver användning av en knut, ett snöre eller band vid öppningen för att hindra att luften läcker ut, förlorar sin kvalitet om knuten öppnas och knyts igen. De betraktas därför som engångsprodukter. 

Återfyllbarhet: Ballonger som köps fyllda med luft eller helium anses vara engångsprodukter eftersom kunden inte har möjlighet att fylla dem igen. Även självpåfyllningsballonger (med inbyggd påfyllningsmekanism) betraktas som engångsprodukter.

Enligt EU:s engångsplastdirektiv (punkt 2 i avsnitt II i del E och punkt 7 i del G i bilagan) omfattas alla ballonger, utom ballonger för industriella eller andra yrkesmässiga användningar och tillämpningar som inte distribueras till konsumenter. 

Inköpsstället, distributionskanalen och typen av slutanvändare är viktiga faktorer för att avgöra om ballonger är avsedda för privat eller yrkesmässig användning. Följande ballonger bör anses vara avsedda för yrkesmässig användning:

  • Ballonger, och de pinnar som ska fästas som stöd på dessa ballonger, som säljs genom industriella eller professionella kanaler, till exempel företag-till-företag.
  • Ballonger, och de pinnar som ska fästas som stöd på dessa ballonger, för industriella eller yrkesmässiga användningar eller tillämpningar, till exempel forskning, väderballonger, industriell och yrkesmässig dekoration, som inte distribueras till konsumenter.

Även ballonger för vilka det vid den tidpunkt då de släpps ut på marknaden är oklart om den avsedda användningen är industriell eller privat bör omfattas av direktivets tillämpningsområde för att undvika att direktivet kringgås.

För förtydligande exempel, se tabell 4.17 (sid 36) i kommissionens vägledning om engångsplastprodukter:

Kommissionens riktlinjer om plastprodukter för engångsbruk (europa.eu)

Enligt EU:s engångsplastdirektiv (punkt 6 i del B i bilagan) omfattas pinnar som ska fästas vid och bära upp ballonger, utom ballonger för industriella eller andra yrkesmässiga användningar och tillämpningar som inte distribueras till konsumenter, inklusive mekanismerna i sådana pinnar.

Även ballongpinnar för vilka det vid den tidpunkt då de släpps ut på marknaden är oklart om den avsedda användningen är industriell eller privat bör omfattas av direktivets tillämpningsområde för att undvika att direktivet kringgås.

För förtydligande exempel, se tabell 4.17 (sid 36) i kommissionens vägledning om engångsplastprodukter:

Kommissionens riktlinjer om plastprodukter för engångsbruk (europa.eu)

En engångsplastprodukt definieras som en produkt som helt eller delvis består av plast och som inte utformats, konstruerats eller släppts ut på den svenska marknaden för att under sin livscykel användas flera gånger genom att återanvändas för samma ändamål som den utformades för eller sändas tillbaka till en producent för att återfyllas.

Fördjupat stöd om definitionen av engångsprodukt i plast

Mål för minskad nedskräpning

Producenter av ballonger är skyldiga att effektivt bidra till att uppnå målet om att nedskräpningen utomhus ska vara försumbar senast år 2030. Information om hur du som producent bidrar till att målet uppnås ska tillgängliggöras på er eller annan lämplig webbplats. 

Målet för minskad nedskräpning kommer att följas upp genom skräpmätningar som Naturvårdsverket utför från år 2023 och därefter vart annat år. Om det genom skräpmätningarna framgår att det finns risk för att målet inte kommer att uppnås i tid kan ytterligare åtgärder komma att behövas. 

Ombud

Ett ombud ska utses om en producent är etablerad i Sverige och säljer ballonger till ett annat land i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) där producenten inte är etablerad. Ombudet ska ansvara för producentens skyldigheter i det landet. 

Vad gäller producenter som inte är etablerade i Sverige får ett ombud som är etablerat i Sverige utses. Det är alltså inte ett krav att utse ett ombud, men om ett ombud inte utses är det producenten själv som ansvarar för sina skyldigheter i Sverige. Om ett ombud utses ska det utses genom en skriftlig fullmakt. Ombudet ska då ansvara för producentens skyldigheter i förordningen om producentansvar för ballonger och förordningen (2021:1002) om nedskräpningsavgifter. Ombudet ska även anmäla sig till Naturvårdsverket. 

Anmälan

För att veta vilka producenter som tillhandahåller ballonger på den svenska marknaden är alla producenter av dessa, från och med den 1 januari 2024, skyldiga att anmäla sig till Naturvårdsverket. De producenter som har för avsikt att släppa ut ballonger på marknaden från den 1 januari 2024 ska anmäla sig från och med den 1 november 2023. 

Anmälan ska göras innan ballonger släpps ut på den svenska marknaden via Naturvårdsverkets E-tjänst som kommer att finnas på denna sida innan kravet om anmälan införs. Anmälan ska innehålla följande uppgifter: 

  • Producentens namn
  • Kontaktuppgifter
  • Person- eller organisationsnummer.

Det är producentens ansvar att de inlämnade uppgifterna är uppdaterade. 

Rapportering

Från år 2024 ska producenter av ballonger varje år senast den 31 mars rapportera till Naturvårdsverket. Rapporteringen ska göras via Naturvårdsverkets E-tjänst som kommer att finnas på denna sida innan kravet om rapportering införs. Rapporteringen ska innehålla uppgifter om hur många produkter en producent har släppt ut på den svenska marknaden under närmast föregående kalenderår och ska anges i vikt. Det första kalenderåret som ska ingå i rapporteringen är 2023. För att säkerställa kvaliteten av dessa uppgifter ska producenter skapa rutiner för internkoll. 

Skälet till att producenter ska rapportera till Naturvårdsverket är för att Sverige ska kunna leva upp till de krav som finns i EU:s engångsplastdirektiv, artikel 8 om utökat producentansvar och artikel 13 om informationssystem och rapportering. Uppgifterna som ska lämnas in vid rapporteringen används för att fastställa rätt produktavgift till rätt producent.  

Avgifter

I enlighet med principen om att förorenaren betalar införs nedskräpningsavgifter i syfte att minska den negativa påverkan som nedskräpning av engångsprodukter i utomhusmiljöer har på miljön. Nedskräpningsavgifterna består av en årsavgift och en produktavgift.  

Producenter som släpper ut ballonger på den svenska marknaden ska från år 2025 betala en årsavgift på 500 kronor. Från år 2025 ska producenter av ballonger även betala en årlig produktavgift. Naturvårdsverket fastställer produktavgiftens storlek per produktkategori men den slutliga storleken på produktavgiften för varje producent beror på hur många produkter som producenten släppt ut på den svenska marknaden under föregående kalenderår. När produktavgiftens storlek är beslutad kommer beloppet att uppdateras på denna sida. 

Regeringen har beslutat om avgifterna i förordning (2021:1002) om nedskräpningsavgifter. 

Vägledning om nedskräpningsavgifter

Från år 2024 kommer en avgiftsavi för tillsynsavgift årligen att skickas ut till producenter av ballonger. Avgiften är 500 kronor per producent och kalenderår. 

Avgiften ska täcka Naturvårdsverkets tillsyn. I tillsynen ingår bland annat att tillhandahålla och administrera ett register över producenter samt att se till så att bestämmelserna om producentansvar följs.

Regeringen har beslutat om avgiften i 7 kap. 8 l § förordning (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken.

Sanktioner

Om en verksamhet inte har följt lagstiftningen kan det leda till att den får betala en miljösanktionsavgift. En miljösanktionsavgift är en administrativ avgift som tas ut av en tillsynsmyndighet när en verksamhetsutövare har gjort överträdelser mot en avgiftsbelagd bestämmelse enligt miljöbalken, eller de regler som har beslutats utifrån miljöbalken. 

Vid överträdelse av vissa av de nya reglerna gällande engångsprodukter ska Naturvårdsverket som tillsynsmyndighet ta ut miljösanktionsavgifter. Vilka överträdelser som ska ge en miljösanktionsavgift utifrån förordningen om producentansvar för ballonger framgår av 11 kap. 28 § förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter.

Om en producent lämnat in uppgifter vid anmälan eller rapportering försent till Naturvårdsverket kan  en miljösanktionsavgift på 10 000 kronor komma att tas ut. Detta gäller från och med den 1 januari 2024.

Om ditt företag inte följt lagstiftningen ovan kan det leda till att du/ni får betala en miljösanktionsavgift. Du får ett brev från Naturvårdsverket med förslag till beslut om miljösanktionsavgift. Detta brev skickar vi ut som en underrättelse till dig om att vi överväger att påföra företaget en miljösanktionsavgift.

Du har då möjlighet att yttra dig över förslaget till beslut inom den tid som står i brevet. Med det menas att du kan lämna upplysningar om varför du anser att företaget inte ska påföras miljösanktionsavgift. Ett yttrande kan skickas med brev eller e-post.

Giltiga skäl för att en miljösanktionsavgift inte ska tas ut beskrivs i 30 kap. 2 § miljöbalken:

2 § En miljösanktionsavgift skall tas ut även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet.

Avgiften behöver dock inte tas ut om det vore oskäligt med hänsyn till

  1. sjukdom som medfört att den avgiftsskyldige inte förmått att på egen hand eller genom att uppdra åt någon annan göra det som ålegat den avgiftsskyldige,
  2. att överträdelsen berott på en omständighet som inte kunnat eller borde ha förutsetts eller som den avgiftsskyldige inte kunnat påverka,
  3. vad den avgiftsskyldige har gjort för att undvika att en överträdelse skulle inträffa, eller
  4. att överträdelsen har föranlett straff enligt bestämmelserna i 29 kap.

Miljösanktionsavgiften skall tillfalla staten. Lag (2006:1014).

Om du väljer att inte yttra dig, eller om de upplysningar du lämnat i yttrandet inte kan ligga till grund för att miljösanktionsavgift inte ska tas ut, kommer du att få ett beslut om miljösanktionsavgift.

I beslutet finns information om när och hur du ska betala miljösanktionsavgiften. Miljösanktionsavgiften betalar du till Kammarkollegiet och den tillfaller staten. Beslutet får du tillsammans med ett delgivningskvitto som behörig person ska datera, signera och skicka tillbaka till Naturvårdsverket.

Du kan överklaga beslutet inom tre veckor från den dag du tog emot beslutet.

Relaterad vägledning

Producentansvar – från resurser i avfall till cirkulär ekonomi

Producentansvaret ska få producenter att ta fram produkter som är resurssnåla, lätta att återvinna och fria från miljöfarliga ämnen. På så sätt ska Sverige och andra EU-länder få både mindre avfallsmängder och renare avfall.

Mer om producentansvaret