Vägledning

Miljöbedömningar enligt 6 kap. miljöbalken

Vindsnurror på fält.

Strategisk miljöbedömning – miljöbedömning för planer och program

Granskad: ‎den ‎20‎ ‎augusti‎ ‎2024

Vägledning om miljöbedömning för planer och program. Strategisk miljöbedömning är processen att identifiera, beskriva och bedöma miljöeffekter vid arbete med och beslut om planer och program.

Sidan vänder sig till

Myndigheter, länsstyrelser, kommuner, konsulter och andra aktörer som berörs av strategiska miljöbedömningar enligt kapitel 6 miljöbalken.

Bra att veta

Naturvårdsverket vägleder om miljöbedömningar enligt kapitel 6 miljöbalken samt miljöbedömningsförordningen (2017:966). 

Sidan uppdaterades senast: 2023-02-15

EU-direktiv om miljöbedömningar

EU-direktiv har som mål att harmonisera medlemsländernas nationella lagstiftning på något område, exempelvis rörande miljöbedömningar. Direktiv föreskriver vilket resultatmedlemsländerna ska uppnå men lämnar åt länderna att bestämma form och tillvägagångssätt för genomförandet. I respektive direktivet står när det senast ska vara genomfört i medlemsländerna.

När det gäller området miljöbedömningar finns olika direktiv för planer och program respektive för verksamheter och åtgärder. För planer och program gäller det så kallade SMB-direktivet (se nedan). För verksamheter och åtgärder gäller MKB-direktivet med de ändringar som föreskrivs i Ändringsdirektivet (se nedan).

EU-direktiv för miljöbedömningar av planer och program

EU-direktiv för miljöbedömningar av verksamheter och åtgärder

Tidigare regler om miljöbedömning

Aktuellt

Webbinarium: Aktuellt om miljöbedömningar

  • 2024-08-20: Vägledningen har kompletterats med utvecklad vägledning om kriterier för betydande miljöpåverkan.

Om vägledningen

I 6 kap. miljöbalken och i miljöbedömningsförordningen finns regler om miljöbedömning. Bestämmelserna i miljöbalken har sin grund i ett EU-direktiv, det så kallade SMB-direktivet. Under avsnittet Lagstiftning ovan finns länkar till miljöbalken, miljöbedömningsförordningen och SMB-direktivet och även till regler som gällde före 1 januari 2018.

De två inledande paragraferna i 6 kap. miljöbalken handlar om syftet med miljöbedömningar och beskriver vad som menas med begreppet miljöeffekter. De paragraferna är gemensamma för strategisk och specifik miljöbedömning.

Integrering och process

I figuren här nedan visas den process som en strategisk miljöbedömning innebär. I figuren tydliggörs hur plan/program- respektive miljöbedömningsprocesserna hakar i varandra för att bidra till syftet med miljöbedömning som är att främja hållbar utveckling.

Process-strategisk-Miljobedomning-b.png

Enligt 6 kap. 3 § miljöbalken ska en myndighet eller en kommun som upprättar eller ändrar en plan eller ett program som krävs i lag eller annan författning göra en strategisk miljöbedömning om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.  

Inledningsvis behöver det därför klarläggas dels om planen/programmet omfattas av reglerna om miljöbedömning, dels om planen eller programmets genomförande kan ge upphov till betydande miljöpåverkan (6 kap. 5 § miljöbalken samt 2-4 §§ miljöbedömningsförordningen). Om en undersökning ska göras för att klargöra det, ska samråd hållas, (6 kap. 6 § miljöbalken) och ett beslut fattas om att genomförandet av planen eller programmet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte (6 kap. 7 § miljöbalken).

Att genomföra en strategisk miljöbedömning innebär att arbetet med att integrera miljöaspekter i planeringsprocessen fortsätter. Under processen ska en miljökonsekvensbeskrivning arbetas fram (6 kap. 11 §). Myndigheten eller kommunen ska samråda om hur omfattningen av och detaljeringsgraden i en miljökonsekvensbeskrivning ska avgränsas, ett så kallat avgränsningssamråd (6 kap. 9–10 §§ miljöbalken). Miljökonsekvensbeskrivningen ska finnas tillsammans med plan- eller programförslaget vid plansamråd för att det ska finnas tillfälle att ge synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen och förslaget till plan eller program (6 kap. 9 § miljöbalken). Vid beslutet om att anta en plan ska hänsyn tas till miljökonsekvensbeskrivningen och inkomna synpunkter (6 kap. 9 § miljöbalken). Efter processens slut vidtar uppföljning och eventuell övervakning av den betydande miljöpåverkan som planen kan antas ge upphov till (6 kap. 19 § miljöbalken).

Det är inte alla planer som omfattas av reglerna för strategisk miljöbedömning. Reglerna gäller inte planer och program som endast syftar till att tjäna totalförsvaret eller räddningstjänsten, och finansiella eller budgetära planer och program. (6 kap. 3 § miljöbalken)

I 2 § miljöbedömningsförordningen finns specificerat när en betydande miljöpåverkan ska antas. För de planer och program där beslut fattats om att ingen betydande miljöpåverkan kan antas uppstå till följd av genomförandet ska inte någon miljöbedömning göras.

Miljöbedömning: Ordet miljöbedömning i 6 kap. miljöbalken används som ett samlingsnamn för förfaranden vid miljöbedömning för dels planer och program, dels verksamheter och åtgärder. En miljöbedömning innebär att miljöeffekter ska identifieras, beskrivas och bedömas vid planering av och beslut om planer och program eller verksamheter och åtgärder.

Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas.

Undersökning: Ordet undersökning i 6 kap. miljöbalken används som beteckning för den process som ska leda fram till ett ställningstagande i frågan om en miljöbedömning ska göras eller inte göras.

För både strategiska och specifika miljöbedömningar är den avgörande frågan för om en miljöbedömning ska göras om genomförandet av planen, programmet, verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen syftar till att nå fram till ett svar på den frågan.

Strategisk miljöbedömning: Strategisk miljöbedömning innebär att samråd genomförs, att en miljökonsekvensbeskrivning tas fram, och att hänsyn under beslutsprocessen tas till miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och det som framkommit i samråden. Strategisk miljöbedömning ska ha samma innebörd som ordet miljöbedömning i SMB-direktivet.

Specifik miljöbedömning: En specifik miljöbedömning innebär miljöbedömning för verksamheter och åtgärder. Det är den process som innebär att samråd genomförs, att en miljökonsekvensbeskrivning tas fram, och att hänsyn tas till miljökonsekvensbeskrivnings innehåll och det som framkommit i samråden när beslut fattas.

Miljökonsekvensbeskrivning: En miljökonsekvensbeskrivning ska tas fram som en del av miljöbedömningsprocessen. Innehållskravet på miljökonsekvensbeskrivningen framgår av 6 kap. 11 § miljöbalken för strategiska miljöbedömningar och av 6 kap. 35 § miljöbalken för specifika miljöbedömningar.

Liten miljökonsekvensbeskrivning: Uttrycket liten miljökonsekvensbeskrivning används som beteckning för det prövningsunderlag som ska tas fram för verksamheter och åtgärder som inte kan antas innebära betydande miljöpåverkan.

Syftet med miljöbedömningar

Youtube video

Miljöbedömningar är en viktig pusselbit i arbetet för ett hållbart samhälle. Att integrera miljöaspekter på det sätt som görs genom miljöbedömningar enligt 6 kap. miljöbalken bidrar till exempel till att:

  • Uppnå miljökvalitetsmålen
  • Följa EU-direktiv och andra internationella åtaganden
  • Att berörda får komma till tals vid planering och prövning
  • Väga alternativ mot varandra
  • Ta vara på synergieffekter och hantera konflikter mellan olika samhällsintressen
  • Förbättra förutsättningarna att klara framtida förändringar.

I 6 kap. 1 § miljöbalken anges att syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas.

Miljobedomning-902.jpg

Ett relevant beslutsunderlag är en förutsättning för att en prövningsmyndighet eller tillsynsmyndighet ska kunna bedöma miljöeffekter vid planering och beslut. Bestämmelserna om vad detta underlag ska innehålla samt hur underlaget ska bedömas är därför centrala såväl när det gäller planer och program som verksamheter och åtgärder. 

Syftesbestämmelsen i 6 kap. miljöbalken gäller både för strategiska och specifika miljöbedömningar. Även när det i en sektorslag, exempelvis väglagen, finns hänvisning till bestämmelserna om miljöbedömningar, ska miljöbedömningen genomföras med hänsyn till det angivna syftet för miljöbedömningen. Se vägledning kring sektorslagstiftning.

Sektorslagstiftning och miljöbedömning (Specifik miljöbedömning)

Integrering innebär att miljöbedömningen påverkar planen, tillståndsansökan eller motsvarande så att det som planen eller tillståndsansökan gäller, ökar sitt bidrag till hållbar utveckling. Det innebär att miljöbedömningen inte kan bedrivas som en separat process skild från till exempel planarbetet eller planeringen av en verksamhet.  Läs mer om integrering av miljöaspekter genom strategisk respektive specifik miljöbedömning nedan.

Integrering av miljöaspekter genom miljöbedömning

Integrering innebär att miljöbedömningen påverkar planen, tillståndsansökan eller motsvarande så att det som planen eller tillståndsansökan gäller, ökar sitt bidrag till hållbar utveckling.

Integrering innebär att miljöbedömningen påverkar planen, tillståndsansökan eller motsvarande så att det som planen eller tillståndsansökan gäller, ökar sitt bidrag till hållbar utveckling.

Som sagts ovan ska miljöbedömningen främja en hållbar utveckling. Motsvarande syfte finns i miljöbalkens portalparagraf (1 kap. 1 §) nämligen att främja en hållbar utveckling. Det innebär att nuvarande och kommande generationer ska säkras en hälsosam och god miljö. Portalparagrafen har betydelse för all tillämpning av bestämmelserna i miljöbalken.

Miljöbalken ska tillämpas så att (utsnitt ur 1 kap. 1 § andra stycket miljöbalken):

  • människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan,
  • värdefulla natur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas,
  • den biologiska mångfalden bevaras,
  • mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas, och
  • återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.

De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken, är ett instrument för att genomföra arbetet för en hållbar utveckling. Reglerna handlar om att använda rätt teknik, välja lämplig plats med mera.

På flera ställen i förarbetena till miljöbalken lyfts miljöbalkens grundläggande syfte fram; att driva på utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart samhälle. Detta kommer till uttryck genom miljöbalkens rättsligt bindande syften och allmänna hänsynsregler.

Sveriges 16 miljökvalitetsmål konkretiserar vad hållbar utveckling innebär. Det står det om både i förarbetena till miljöbalken och i exempelvis propositionen Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag. Miljökvalitetsmålen ska ge ledning vid tillämpningen av miljöbalken avseende bedömningen av vad en hållbar utveckling innebär.1

 

mb-bestammelser2.png

Miljökvalitetsmålen spänner över stora områden. Det är inte ovanligt att åtgärder och lösningar kan bidra till att nå flera mål samtidigt. Men det finns också tillfällen då en åtgärd kan bidra till ett mål samtidigt som den motverkar något annat mål. Vid intressekonflikter behövs avvägningar för att bedöma vad som på bäst sätt främjar hållbar utveckling.

Sveriges miljömål (sverigesmiljömål.se)

1 Prop. 1997/98:45 Miljöbalk del 2, sida 8 och prop. 2004/05:150 Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag, sida 375

Miljöeffekter

Att identifiera, beskriva och bedöma effekter på människors hälsa och miljön är centralt i en miljöbedömning. 

Youtube video

Att identifiera, beskriva och bedöma effekter på människors hälsa och miljön är centralt i en miljöbedömning. Det finns därför en definition av begreppet miljöeffekter i 6 kap. 2 § miljöbalken. Definitionen av miljöeffekter gäller i 6 kap. miljöbalken och föreskrifter som är meddelade med stöd av dessa bestämmelser, till exempel miljöbedömningsförordningen.

§ 6 kap. 2 § miljöbalken

Med miljöeffekter avses i detta kapitel direkta eller indirekta effekter som är positiva eller negativa, som är tillfälliga eller bestående, som är kumulativa eller inte kumulativa och som uppstår på kort, medellång eller lång sikt på

  1. befolkning och människors hälsa,
  2. djur- eller växtarter som är skyddade enligt 8 kap., och biologisk mångfald i övrigt,
  3. mark, jord, vatten, luft, klimat, landskap, bebyggelse och kulturmiljö,
  4. hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt,
  5. annan hushållning med material, råvaror och energi, eller
  6. andra delar av miljön.

Med miljöeffekter menas direkta eller indirekta effekter som är positiva eller negativa, tillfälliga eller bestående, kumulativa eller inte kumulativa och som uppstår på kort, medellång eller lång sikt på miljön eller människors hälsa. Miljöeffekter är inte begränsade till geografiskt, det vill säga de kan uppstå både i närområdet och långt bort. De kan uppstå både inom och utanför Sveriges gränser.1

I 6 kap. 2 § finns en uppräkning av olika delar av miljön som miljöeffekter kan uppstå på (se ruta ovan). Dessa delar av miljön kan kallas miljöaspekter. Att listan avslutas med sjätte punkten ”andra delar av miljön” betyder att definitionen av miljöeffekter också omfattar effekter på andra delar av miljön än de delar som framgår av punkterna 1-5. Listan ska alltså inte anses vara uttömmande2. Begreppen för de olika delarna av miljön har olika dimensioner och det finns överlapp mellan vissa av de uppräknade delarna. Listan kan läsas som exempel på delar av miljön där miljöeffekter kan uppstå, men det kan finnas andra delar av miljön, som är relevanta i det enskilda fallet att identifiera, bedöma och beskriva miljöeffekter för. Naturvårdsverket har hittills tagit fram vägledning kring befolkning och människors hälsa, biologisk mångfald samt klimat. Ny sida om miljöaspekterna Landskap, kulturmiljö och bebyggelse publiceras under hösten 2020.

Det går inte alltid en knivskarp gräns mellan vad som kan sägas vara direkta effekter och vad som är indirekta effekter av en plan, ett program, en verksamhet eller åtgärd. direkta effekter är att bebyggelse rivs eller att livsmiljöer försvinner till följd av att markområden tas i anspråk av något nytt. Direkta effekter kan exempelvis uppstå till följd av förändrad markanvändning eller ändrad skötsel av mark. En ny järnväg kan leda till att åtkomsten till delar av en lantbrukares jordbruksmark blir mer svåråtkomlig, något som kan leda till förändrat bruk av marken. Barriäreffekten för lantbrukaren blir direkt men indirekt kan den förändrade markanvändningen ge effekter på hur landskapet upplevs och livsmiljön för växt- och djurarter kan förändras.

Miljöeffekter kan uppstå på allt från kort till lång sikt. Tidsspannen för dessa tidshorisonter är inte definierade i lagstiftningen. Vad som är lämpliga tidshorisonter att använda för miljöeffekter behöver därför bedömas från fall till fall mot bakgrund av vilka miljöeffekter det är frågan om. Samtliga tidshorisonter behöver dock användas och både övergående och bestående effekter behöver identifieras. Osäkerheten i bedömningar växer normalt med ökad tidshorisont, men egentligen finns ingen bortre tidsgräns för vad som menas med lång sikt.

Pågående klimatförändring är ett exempel på förändring som gör att det långa perspektivet behöver vägas in i miljöbedömning. Sannolikheten för extremväder med till exempel översvämningar som följd ökar med ett förändrat klimat och det i sin tur kan påverka vilka miljöeffekter som kan uppstå samt vilka anpassningar som krävs för en plan eller verksamhet. Läs gärna mer om det på sidan om klimat.

Genom att identifiera också positiva miljöeffekter blir det tydligt hur en planerad förändring eller verksamhet kan bidra till uppfyllandet av olika miljömål. Det underlättar också bedömningen av kumulativa effekter – en negativ effekt kan i vissa fall motverkas av en positiv effekt. 

I kapitel 6 miljöbalken definieras miljöeffekter men det talas inte uttryckligen om konsekvenser. Regeringen har dock tydligt klarlagt att i de fall miljöeffekter ska bedömas enligt 6 kap. miljöbalken, ska även de konsekvenser som är möjliga att förutse redovisas.3

Inom ramen för miljöbedömningar både på nationell nivå, inom EU och i övriga internationella sammanhang används ord som påverkan, effekt och konsekvens. I miljökonsekvensbeskrivningar i Sverige avses vanligtvis med:

  • påverkan: den fysiska åtgärden i sig,
  • effekt: den förändring som uppkommer i omgivningen och
  • konsekvens: betydelsen av denna förändring.
handelsekedja-b.jpg

Exemplet ovan visar kedjan påverkan-effekt-konsekvens när det gäller utsläpp av växthusgaser. Utsläppen leder till klimatförändringar med exempelvis höjd temperatur och stigande havsnivåer som följd. Det i sin tur kan på vissa platser leda till översvämningar.

Så långt det är möjligt behöver konsekvenserna beskrivas på ett sätt som gör det möjligt att verkligen förstå dem. Vad innebär konsekvenserna för den specifika platsen eller landskapet? Översvämningar kanske gör att markförhållandena ändras – att risken för skred ökar. Lokala konsekvenser av skred kan vara många och emellanåt dramatiska för miljö och människor. Natur- eller kulturmiljöer kan förstöras och det kan vara fara för liv.

Vid bedömning av miljöeffekter behövs kunskap både om perspektiven vad och var. Vad det är som planeras och på vilken plats? Det blir givetvis vitt skilda miljöeffekter av bostadshus, en vindkraftspark respektive en intensiv tillverkningsindustri. Samtidigt har platsens och det omgivande landskapets egenskaper stor betydelse för vilka miljöeffekter som uppstår. Är det en robust miljö som tål förändringar eller är den extra känslig för störning? Kanske är landskapet redan påverkat av andra ingrepp eller processer som ger miljöeffekter och som behöver vägas in i bedömningen – det vill säga kan det uppstå kumulativa effekter?

vad-var2.jpg

Vid bedömning av miljöeffekter behövs kunskap både om perspektiven vad och var. Vad det är som planeras och på vilken plats?

Bedömningar av miljöeffekter är just bedömningar och det är viktigt att de görs på ett så konsekvent, objektivt och opartiskt sätt som möjligt. Vidare bör det vara enkelt för allmänheten och andra intressenter att ta del av grunden för bedömningarna och hur de har genomförts.

Ett sätt att göra bedömningar mer konsekventa och transparenta är att använda sig av bedömningsgrunder som tydligt redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. I avgränsningssamrådet är det bra att verksamhetsutövaren redovisar vilka bedömningsgrunder som avses användas, så att berörda har möjlighet att lämna synpunkter på dem.

Olika metoder och kompetenser krävs för att bedöma effekter på olika delar av miljön. Till exempel kräver en bedömning av effekter på människors hälsa till följd av bullerstörning andra metoder än bedömningar rörande kulturmiljöer. För specifika miljöbedömningar finns ett krav på att miljökonsekvensbeskrivningen ska tas fram med den sakkunskap som krävs utifrån verksamhetens eller åtgärdens särskilda förutsättningar och förväntade miljöeffekter. Se vägledning om sakkunskapskrav längre ned på sidan.

För specifika miljöbedömningar finns också krav (i 19 § miljöbedömningsförordningen) att miljökonsekvensbeskrivningen ska redovisa vilka prognos- och mätmetoder, underlag samt informationskällor som har använts. Uppgifter om eventuella brister och osäkerheter i metoderna och underlagen ska också redovisas. Sådan redovisning bidrar till förståelse för hur bedömningar är gjorda. De bidrar till transparens. Naturvårdsverket anser att det även för strategiska miljöbedömningar finns skäl att tydligt redovisa eventuella prognos-, mätmetoder, underlag och informationskällor liksom osäkerheter.

1 Prop. 2016/17:200 Miljöbedömningar, sida 185
2 Prop. 2016/17:200 Miljöbedömningar, sida 186
3 Prop. 2016/17:200 Miljöbedömningar, sidorna 75-76

Mer inom miljöeffekter

Miljöaspekter

I 6 kap. 2 § finns en uppräkning av olika delar av miljön där miljöeffekter kan uppstå. Dessa delar av miljön kan kallas miljöaspekter. Listan ska inte anses vara uttömmande utan det kan finnas andra delar av miljön som också är relevanta att identifiera, bedöma och beskriva miljöeffekter för.

Med miljöeffekter avses i detta kapitel direkta eller indirekta effekter som är positiva eller negativa, som är tillfälliga eller bestående, som är kumulativa eller inte kumulativa och som uppstår på kort, medellång eller lång sikt på

  1. befolkning och människors hälsa,
  2. djur- eller växtarter som är skyddade enligt 8 kap., och biologisk mångfald i övrigt,
  3. mark, jord, vatten, luft, klimat, landskap, bebyggelse och kulturmiljö,
  4.  hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt,
  5.    annan hushållning med material, råvaror och energi, eller
  6.    andra delar av miljön.

Lag (2017:955).

Miljö är ett brett begrepp som innefattar många olika aspekter av samspelet mellan natur och människa. Det kan handla om såväl luftkvalitet, kulturmiljö som biologisk mångfald och hushållning med mark och vatten. Påverkan på dessa olika aspekter kan vara både negativ och positiv och kan vara alltifrån ringa till betydande. Det är den betydande påverkan på dessa aspekter som ska identifieras, beskrivas och bedömas i miljöbedömningen. Det innebär att varje miljöbedömningsprocess och miljökonsekvensbeskrivning ser olika ut och att en avgränsning till de betydande miljöeffekterna ska göras. 

Miljöaspekterna har olika dimensioner och det finns ofta överlapp mellan de uppräknade delarna. Exempelvis kommer klimataspekten, som består av såväl klimatpåverkande faktorer som anpassning till klimatförändringar, ofta ha inverkan på andra miljöaspekter. Ett exempel är att klimatförändringarnas effekter påverkar den biologiska mångfalden, ett annat att människors hälsa riskerar att påverkas negativt till följd av ett förändrat klimat. Landskap och kulturmiljö kan ofta bilda utgångspunkt för att beskriva en plats eller en miljö med dess många ingående delar och värden och utgör därför lämpligt underlag för att kunna bedöma kumulativa effekter eller risker för fragmentisering exempelvis för den biologiska mångfalden. Det är av vikt att förstå att miljöaspekter är ett sätt att möjliggöra en beskrivning av effekterna på miljön både sammantaget och för olika delar. 

Nedan finns fördjupad information om följande miljöaspekter.

Undersökning

Undersökning är en process som ska ta reda på om genomförandet av en plan eller ett program kan antas medföra en betydande miljöpåverkan och därmed om en miljöbedömning ska genomföras.

Om frågan om en plan eller program kan antas medföra betydande miljöpåverkan inte är klarlagd ska denna fråga bestämmas genom en undersökning (6 kap. 5 § miljöbalken).

Bestämmelser om vilka planer som omfattas av krav på strategisk miljöbedömning och undersökning finns i

6 kap. 3–8 §§ miljöbalken. I 2-5 §§ miljöbedömningsförordningen finns bestämmelser om vilka planer som ska och inte ska antas medföra betydande miljöpåverkan samt underlag för att bedöma betydande miljöpåverkan.

Nedanstående figur är en hjälp för att reda ut dels om planen eller programmet omfattas av kraven på strategisk miljöbedömning, dels om en undersökning ska eller inte ska göras.

Flödesschema för att utreda när en miljöbedömning behöver göras.
Flöde över strategisk miljöbedömning.

Första steget är att avgöra om planen eller programmet omfattas av lagkraven på strategisk miljöbedömning. Om så är fallet blir nästa steg att ta reda på om det krävs en undersökning. Inom ramen för undersökningen bedöms om den aktuella planen eller programmet faktiskt kan antas medföra betydande miljöpåverkan och om en strategisk miljöbedömning ska göras.

Öppna figuren i ett eget fönster (jpg 230 kB)

Enligt 6 kap. 3 § miljöbalken ska en myndighet eller kommun som upprättar eller ändrar en plan eller ett program som krävs i lag eller annan författning göra en strategisk miljöbedömning om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Följande planer omfattas inte av kraven på strategisk miljöbedömning (6 kap. 3 § miljöbalken):

  1. planer och program som endast syftar till att tjäna totalförsvaret eller räddningstjänsten och
  2. finansiella eller budgetära planer och program.

Planer, program eller en ändring som kan komma att omfatta en verksamhet eller åtgärd som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a § i miljöbalken antas alltid medföra en betydande miljöpåverkan. Detta framgår av 2 § miljöbedömningsförordningen. För sådana planer ska alltid en strategisk miljöbedömning göras och ingen undersökning ska göras.

Mer om miljöbedömning vid Natura 2000-tillståndsprövning här

Om en plan, program eller ändringen av dessa anger förutsättningar för att bedriva sådana verksamheter eller vidta sådana åtgärder som anges i 6 § eller bilagan till miljöbedömningsförordningen och är:

  • ett åtgärdsprogram enligt 5 kap. 5 § miljöbalken,
  • en avfallsplan enligt 15 kap. 41 § miljöbalken eller enligt 83 § avfallsförordningen,
  • en översiktsplan enligt 3 kap. plan- och bygglagen,
  • en plan för tillförsel, distribution och användningen av energi enligt lagen om kommunal energiplanering,
  • en länsplan enligt förordningen om länsplaner för regional transportinfrastruktur,
  • en havsplan enligt havsplaneförordningen, eller
  • en annan plan eller ett annat program som avser jord- eller skogsbruk, fiske, energi, industri, transporter, regional utveckling, avfallshantering, vattenförvaltning, telekommunikationer, turism, fysisk planering eller markanvändning (och inte är en detaljplan, se vägledning kring detaljplaner etc nedan)

ska en betydande miljöpåverkan antas och ingen undersökning göras.

För dessa planer och program kommer det i de flesta fall att vara klart på förhand att de kan antas innebära betydande miljöpåverkan och därmed ska en undersökning inte göras.

I de fall det inte är klarlagt eller om tveksamhet råder om planen, programmet eller ändringen anger förutsättningar för att bedriva sådana verksamheter eller vidta sådana åtgärder som anges i 6 § eller bilagan till miljöbedömningsförordningen ska en undersökning göras.  

Mer information i avsnittet Kriterier för betydande miljöpåverkan i menyn.

För följande planer och program ska frågan om betydande miljöpåverkan alltid avgöras efter en undersökning (3 § miljöbedömningsförordningen):

  1. Detaljplaner enligt plan- och bygglagen,
  2. andra planer och program som enbart avser användningen av små områden på lokal nivå, och
  3. små ändringar i planer och program som inte omfattas av 1 eller 2.

Om planen är en detaljplan ska alltså en undersökning alltid göras för att ta reda på om en betydande miljöpåverkan kan antas.

Övriga planer och program som krävs i lag eller annan författning och som upprättas av en myndighet eller kommun samt ändringar i sådana planer och program ska antas medföra en betydande miljöpåverkan endast om:

  1. planerna, programmen eller ändringarna anger förutsättningar för att bedriva verksamheter och åtgärder med hänsyn till hur de kan påverka miljön, och
  2. en undersökning enligt 6 kap. 6 § miljöbalken visar att en sådan miljöpåverkan kan antas.
    (4 § miljöbedömningsförordningen)

Ytterligare vägledning om 4 § i miljöbedömningsförordningen kommer under hösten 2020.

Läs mer om undersökning och miljöbedömning av detaljplaner på Boverkets hemsida. 

Detaljplanering (boverket.se)

Undersökningen innebär att myndigheten eller kommunen ska

  1. identifiera omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan, och
  2. samråda i frågan om betydande miljöpåverkan med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen eller programmet, om myndigheten eller kommunen inte redan i identifieringen kommer fram till att en strategisk miljöbedömning ska göras. (6 kap. 6 § miljöbalken)

Om den plan- eller programupprättande myndigheten eller kommunen kommer fram till att en strategisk miljöbedömning ska göras redan innan undersökningssamråd har genomförts behöver således inte undersökningssamrådet genomföras. (6 kap. 6 § andra punkten)

Undersökningen ska generera ett beslutsunderlag men den bidrar samtidigt till kunskap som kan vara användbar i det fortsatta arbetet med planen eller programmet samt med miljöbedömningen i de fall en sådan ska göras. En viktig del av undersökningen är att ta reda på hur olika typer av miljöeffekter samspelar med varandra (läs mer i vägledningen om kumulativa effekter) för att få en tydligare uppfattning om eventuell betydande miljöpåverkan.

Kumulativa effekter

En väl genomförd undersökning underlättar förutsättningarna för att relevanta alternativ kan identifieras i ett senare skede. Det leder också till att lämpliga åtgärder kan utredas i miljöbedömningsprocessen för att så långt som möjligt undvika betydande negativ miljöpåverkan.

Ibland blir undersökningen en relativt enkel process, exempelvis för små detaljplaner för bostäder på platser som inte hyser stora värden eller saknar miljöproblem i övrigt. Ibland behöver undersökningen göras mer omfattande, som för en omfattande detaljplan i en känslig miljö.

Stöd vid bedömning av betydande miljöpåverkan

I 5 § miljöbedömningsförordningen tydliggörs vad undersökningen skall utgå ifrån vid bedömning av om planen eller programmets genomförande kan antas ge upphov till betydande miljöpåverkan.

Mer information i avsnittet Kriterierna för betydande miljöpåverkan i menyn

Undersökningssamråd 

Undersökningssamrådet syftar till att reda ut om genomförandet av planen eller programmet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Naturvårdsverket anser att inför ett undersökningssamråd bör myndigheten eller kommunen som upprättar planen/programmet redovisa sin bedömning av om den aktuella planen eller programmet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Redovisningen kan lämpligen finnas i ett samrådsunderlag tillsammans med en beskrivning av på vilka grunder slutsatsen kring miljöpåverkan har dragits. Enligt Naturvårdsverket är det viktigt att det framgår av samrådsunderlaget vilket underlag som har använts samt hur myndigheten eller kommunen har resonerat i de fall den bedömer att en miljöbedömning inte krävs. Det gäller särskilt för de planer och program för vilka det i princip alltid krävs en miljöbedömning.

Av förarbetena till kap 6 i miljöbalken1 framgår att det är grundläggande att ett genomarbetat samrådsunderlag lämnas till samrådsparterna i tillräckligt god tid inför undersökningssamrådet för att samrådet ska bli givande för alla parter.

I sammanhanget kan nämnas Mark- och miljööverdomstolens dom den 8 maj 2019 i mål nr P 4498-18. Frågan i målet var om planhandlingarna uppfyllde kraven i 4 kap 33 § plan- och bygglagen (2010:900) i frågan om redovisning av naturvärden kopplade till ek. (Antagandebeslutet fattades i juni 2016 varför 6 kap. miljöbalken i sin nuvarande form inte är tillämplig.) Domstolen konstaterade inledningsvis att även i de fall MKB inte hade upprättats borde det finnas ett ställningstagande avseende planens miljöpåverkan.

Trots att planens genomförande skulle innebära att flera grova ekar togs bort, vilket skulle påverka den biologiska mångfalden och de ekologiska spridningsvägarna, ansåg kommunen att genomförandet inte kunde antas medföra en betydande miljöpåverkan. I en utredning av naturvärdena i området, vilken inte innefattade några detaljerade artinventeringar, framkom att ett antal rödlistade arter knutna till främst ek var kända. Domstolen ansåg att utredningen saknade tillräckliga uppgifter för att kunna bedöma vilka naturvärden som fanns i området och vilka konsekvenser ett genomförande av planen skulle få på dessa värden samt upphävde planen.

Efter undersökningen ska myndigheten eller kommunen som upprättar planen eller programmet besluta om genomförandet av planen, programmet eller ändringen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. (6 kap. § 7 miljöbalken) Beslutet ska redovisa de omständigheter som talar för eller emot en betydande miljöpåverkan. Det vill säga, det är viktigt att motivera beslutet.

Beslutet om betydande miljöpåverkan ska göras tillgängligt för allmänheten. Av förarbeten till 6 kap. miljöbalken2 framgår att det räcker med att myndigheten eller kommunen på lämpligt sätt informerar allmänheten (t.ex. på myndighetens eller kommunens webbplats) och i övrigt ser till att beslutet finns upprättat som en allmän och offentlig handling. Något krav på kungörelse av beslutet finns inte.

När ska beslutet fattas och av vem? 

Av lagstiftningen framgår tydligt att beslutet om betydande miljöpåverkan ska fattas efter undersökningen. Naturvårdsverket anser att beslutet ska tas tidigt i plan- eller programprocessen för att avgöra om en strategisk miljöbedömning ska göras, så att den kan påbörjas så tidigt som möjligt. Rent praktiskt kan det vara svårt att få till formella beslut i tidigt skede av en plan/programprocess och därför tydliggörs i prop. 2016/17:2003 att det formella beslutet kan fattas i ett senare skede, och senast i samband med beslutet att anta planen eller programmet. Ta därför utgångspunkt i de förutsättningar som gäller i det aktuella plan- eller programförfarandet om när ett beslut bör fattas och av vilket organ.

Det är inte reglerat vem/vilken instans inom en myndighet eller kommun som ska fatta beslutet om betydande miljöpåverkan. Det beror bland annat på att organisationerna ser mycket olika ut.

Beslutet om betydande miljöpåverkan får inte överklagas särskilt. (6 kap. 8 § miljöbalken)

Läs mer om undersökning och miljöbedömning av detaljplaner på Boverkets hemsida. 

Översiktsplanering (boverket.se)

Detaljplanering (boverket.se)

1 Prop. 2016/17:200 Miljöbedömningar sida 89
2 Prop. 2016/17:200 Miljöbedömningar sida 92
3 Prop. 2016/17:200 Miljöbedömningar sida 190

Kriterier för betydande miljöpåverkan

Vägledning om kriterierna i 5 § miljöbedömningsförordningen (MBF) som ska användas för att bedöma om betydande miljöpåverkan kan antas uppstå vid genomförandet av en plan eller ett program.

Vid en undersökning (enligt 6 kap 6 § miljöbalken) ska identifieringen av omständigheter som i det enskilda fallet talar för eller emot en betydande miljöpåverkan utgå ifrån
1. i vilken utsträckning planen, programmet eller ändringen:
   a) anger förutsättningar för verksamheter eller åtgärder när det gäller lokalisering, typ av verksamhet, storlek eller driftsförhållanden eller genom att fördela resurser,
   b) har betydelse för de miljöeffekter som genomförandet av andra planer eller program medför,
   c) har betydelse för att främja en hållbar utveckling eller för integreringen av miljöaspekter i övrigt, eller
   d) har betydelse för möjligheterna att följa miljölagstiftningen,
2. miljöproblem som är relevanta för planen, programmet eller ändringen,
3. de sannolika miljöeffekternas och det påverkade områdets utmärkande egenskaper,
4. i vilken utsträckning det går att avhjälpa de sannolika miljöeffekterna,
5. miljöeffekternas gränsöverskridande egenskaper,
6. miljöeffekternas omfattning,
7. riskerna för människors hälsa eller för miljön till följd av allvarliga olyckor eller andra omständigheter,
8. det påverkade områdets betydelse och sårbarhet på grund av intensiv markanvändning, överskridna miljökvalitetsnormer, dess kulturvärden eller andra utmärkande egenskaper i naturen, och
9. påverkan på områden eller natur som har erkänd skyddsstatus nationellt, inom Europeiska unionen eller internationellt.

I 5 § miljöbedömningsförordningen tydliggörs vad undersökningen skall utgå ifrån vid bedömning av om planen eller programmets genomförande kan antas ge upphov till betydande miljöpåverkan.

Se även vägledningssidan om Undersökning:.

Undersökning

För mer ingående vägledning kring miljöeffekter, de olika miljöaspekterna och kumulativa effekter se sidan Miljöeffekter.

Mer information i avsnittet Miljöeffekter i menyn. 

Vid bedömning av betydande miljöpåverkan är det skillnaden mellan den miljöpåverkan som genomförandet av planen, programmet eller ändringen medför och den miljöpåverkan som blir följden av om planen, programmet eller ändringen inte genomförs som är i fokus. Planens, programmets eller ändringens påverkan ska jämföras med det så kallade nollalternativet. Det är givetvis också viktigt att jämföra med nuvarande miljöpåverkan för att se till att vi närmar oss miljömålen och att miljöpåverkan minskar i absoluta termer och inte bara i relativa.

Relevanta domar

Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har i dom den 19 juni 2013 mål nr P 3495-13 uttalat att bedömningen av om en detaljplan innebär en betydande miljöpåverkan ska i huvudsak relateras till den markanvändning som den tidigare gällande detaljplanen medger. MÖD fann att de skillnader som den nya detaljplanen innebar i förhållande till den gällande detaljplanen inte var så stora att de i sig kunde antas medföra betydande miljöpåverkan. Detaljplanen gällde en ny trafikled som hade i princip samma utformning som i befintlig plan.

MÖD:s dom den 19 juni 2013 mål nr P 3495-13 (domstol.se)

MÖD har i dom den 10 maj 2013 mål nr 8575-12 på liknade sätt bedömt att den omständighet att en detaljplan inte innebär så stor förändring jämfört med nuvarande markanvändning medför att detaljplanen inte kan anses medföra betydande miljöpåverkan. Den detaljplan som var uppe till prövning medgav en mindre utvidgning av campingverksamhet som länge bedrivits på platsen och planområdet saknade särskilda natur- eller kulturvärden. 

MÖD:s dom den 10 maj 2013 mål nr P 8575-12 (domstol.se)

MÖD har även i dom den 10 mars 2017 mål nr P 6599-16 gjort en likartad bedömning angående att bedömningen av om en plan kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska relateras till den markanvändning som medges i dagsläget. MÖD fann att den tillkommande markanvändningen inte innebar så stora skillnader att planen kunde antas medföra betydande miljöpåverkan. Detaljplanen som överprövades gällde tillkommande hotell, mässhall och gatukök i ett område som sedan tidigare var ianspråktaget för parkering och hästsportverksamhet.

MÖD:s dom den 10 mars 2017 i mål nr P 6599-16 (domstol.se) 

I de tre domarna ovan tillämpade MÖD de tidigare bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken och förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Naturvårdsverket bedömer dock att domarna fortfarande kan vara vägledande för hur man vid undersökningen ska se på befintliga planer och pågående markanvändning.

Bedömningen av om genomförandet av en plan, ett program eller en ändring kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska inkludera all miljöpåverkan och inte begränsas till planens eller programmets geografiska omfattning. Betydande miljöpåverkan kan uppkomma som en följd av verksamheter eller åtgärder som ligger utanför planområdet. Om man exempelvis inom en detaljplan planerar för ett bostadsområde på en plats där det förekommer buller kan genomförandet av en sådan plan ge upphov till betydande miljöpåverkan även om bullerkällan ligger utanför planområdet.

Både positiva och negativa miljöeffekter ska beaktas. Det följer av definitionen av miljöeffekter i 6 kap. 2 § miljöbalken.

För mer ingående vägledning kring miljöeffekter, de olika miljöaspekterna och kumulativa effekter:

Se avsnittet Miljöeffekter. 

Även i avsnittet om Miljöaspekter och på sidorna med fördjupad information om miljöaspekter finns mer ingående vägledning,

Se avsnittet Miljöaspekter.

Planen anger förutsättningar för verksamheter eller åtgärder

Enligt 5 § 1 a) p MBF ska man vid undersökningen utgå från i vilken utsträckning planen eller programmet anger förutsättningar för verksamheter eller åtgärder. Naturvårdsverket anser att man vid den bedömningen särskilt bör beakta: 

  • Hur noggrant förutsättningarna anges.
  • Om planen eller programmet är rättsligt bindande
  • Om planens syfte huvudsakligen är att ange förutsättningar för verksamheter eller åtgärder.

Ju mer noggrant angivna förutsättningarna är i planen, desto mer kan planen påverka framtida beslut om verksamheter och åtgärder. Detsamma gäller om planen är rättsligt bindande eller på annat sätt har en starkt styrande verkan. Påverkan på ett eventuellt framtida beslut, exempelvis ett tillståndsbeslut, innebär att det är mer sannolikt att en miljöbedömning behöver göras.

Planens betydelse för de miljöeffekter som andra planer medför

Enligt 5 § 1 b) p MBF ska man vid undersökningen utgå från om planen eller programmet har betydelse för de miljöeffekter som genomförandet av andra planer medför. Naturvårdsverket bedömer att man vid den bedömningen särskilt bör beakta:

  • Planens styrande effekt eller påverkan på befintliga och kommande planer. Både sådant som förstärker och som motverkar andra planers miljöpåverkan.
  • Om planen kan ge upphov till kumulativa effekter tillsammans med andra planer (befintliga eller kommande).

Ju större inverkan en plan har på andra planer, desto större är sannolikheten för en mer vittomfattande eller djupgående miljöpåverkan (positiv och negativ). En plan på en mer övergripande nivå kan t.ex. påverka en plan på en mer detaljerad nivå i vilken mål, övergripande visioner och inriktningar från den övergripande nivån eventuellt ska konkretiseras. Påverkan kan även gå från en mer detaljerad nivå till en mer övergripande. 

Om planen är rättsligt bindande eller inte kan också ha betydelse. Starkt styrande effekt på andra planer, liksom kumulativa effekter, ökar sannolikheten för att genomförandet av planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 

En översiktsplan kan exempelvis ha en viss styrande effekt över vad som kan medges i en detaljplan. Det kan exempelvis röra sig om att man i en detaljplan planerar att exploatera ett område som i översiktsplanen är utpekat som ett större opåverkat naturområde (jfr 3 kap. 2 § miljöbalken). En sådan detaljplan motverkar den positiva miljöeffekten av att, utifrån intentionen i översiktsplanen, lämna naturområdet orört vilket ökar sannolikheten för betydande miljöpåverkan. 

Planens betydelse för att främja en hållbar utveckling eller för möjligheterna att följa miljölagstiftningen

I 5 § 1 c) p MBF anges att undersökningen ska utgå från om planen eller programmet har betydelse för att främja en hållbar utveckling eller för integreringen av miljöaspekter i övrigt. Av 5 § 1 d) p MBF följer att man även ska beakta om planen har betydelse för möjligheterna att följa miljölagstiftningen. 

Syftet med miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas, se 6 kap. 1 § andra stycket miljöbalken. Därför är en relevant fråga att ställa vid undersökningen om planen eller programmet främjar eller motverkar en hållbar utveckling. Ytterligare en fråga att ta ställning till vid undersökningen är om planen eller programmet integrerar, alltså tar hänsyn till, miljöaspekter, såsom biologisk mångfald, klimat, folkhälsa och kulturmiljö. Ett exempel på miljölagstiftning som planen eller programmet kan ha betydelse för är miljökvalitetsnormer, alltså om planen kan medföra att en miljökvalitetsnorm inte följs eller om planen underlättar att uppfylla en miljökvalitetsnorm.

Miljöproblem som är relevanta för planen

I 5 § 2 p MBF anges att undersökningen ska utgå från miljöproblem som är relevant för planen, programmet eller ändringen. Det kan röra sig om nya miljöproblem som planen kan orsaka eller om att planen kan förvärra – eller avhjälpa - redan existerande miljöproblem. Det kan röra sig om miljöproblem inom och i anslutning till planområdet.  Ett exempel på hur ett miljöproblem kan förvärras genom en plan är om man planerar för bostäder eller annan känslig markanvändning inom ett område med miljöproblem, exempelvis markföroreningar eller höga bullernivåer. Även riskerna för människors hälsa är en omständighet som ska beaktas enligt 5 § 8 p MBF (se nedan).

Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har i en dom den 28 mars 2024 mål nr P 15408-22 uttalat att planläggning av en tidigare deponi för känslig markanvändning, som bostäder och förskola, är en sådan omständighet som typiskt sett talar för att genomförandet av en detaljplan kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Kommunen hade bedömt att detaljplanen inte kunde antas medföra betydande miljöpåverkan. MÖD konstaterade dock att skälen för bedömningen var knapphändiga och att kommunen bara delvis tycktes ha beaktat kriterierna i 5 § MBF. Eftersom underlaget var bristfälligt fann MÖD skäl att upphäva antagandet av detaljplanen.

Läs hela avgörandet:

MÖD:s dom den 28 mars 2024 mål nr P 15408-22 (domstol.se)

 

Miljöeffekter – utmärkande egenskaper, omfattning och om de går att avhjälpa

De sannolika miljöeffekterna av en plan eller ett program är av stor betydelse vid undersökningen. Vid identifieringen av omständigheter som talar för eller emot är det relevant att beakta:

  • De utmärkande egenskaper för miljöeffekterna – vad kännetecknar de miljöeffekter som kan uppstå? (se 5 § 3 p MBF)
  • Går de sannolika negativa miljöeffekterna att avhjälpa – till vilken omfattning? (se 5 § 4 p MBF)
  • Miljöeffekternas omfattning - hur stort geografiskt område kan påverkas och hur stora blir miljöeffekterna om planen genomförs? (se 5 § 6 p MBF)
Miljöeffekternas gränsöverskridande egenskaper

En aspekt som enligt 5 § 5 p MBF ska beaktas vid undersökningen är miljöeffekternas gränsöverskridande egenskaper. Om en plan eller ett program kan medföra miljöeffekter utanför Sveriges gränser kan det bli aktuellt att genomföra samråd enligt Esbokonventionens protokoll om strategiska miljöbedömningar. Naturvårdsverket vägleder om samråd enligt Esbokonventionen och dess protokoll på sidan nedan.

Mer information på:

Gränsöverskridande miljöpåverkan av planer och program

Riskerna för människors hälsa eller miljön

Enligt 5 § 7 p MBF är en omständighet man ska utgå från vid undersökningen riskerna för människors hälsa eller för miljön till följd av allvarliga olyckor eller andra omständigheter.

Både sannolikheten för att olika effekter på människors hälsa eller på miljön inträffar och konsekvenserna om effekterna inträffar bör beaktas. Förutom hög sannolikhet i kombination med allvarlig konsekvens bör även låg sannolikhet men allvarlig konsekvens eller hög sannolikhet och måttlig konsekvens värderas högt.

Det påverkade områdets utmärkande egenskaper, betydelse och sårbarhet

Miljöeffekterna behöver relateras till det specifika område där de uppstår och till vad som är utmärkande för det området, vilket följer av 5 § 3 p MBF. Enligt 5 § 8 p MBF ska man vid undersökningen även utgå från det påverkade områdets betydelse och sårbarhet på grund av intensiv markanvändning, överskridna miljökvalitetsnormer, områdets kulturvärden eller andra utmärkande egenskaper i naturen.  Det påverkade området omfattar inte enbart planområdet utan även områden runtomkring som kan komma att påverkas av miljöeffekter av planen.

Påverkan på områden eller natur som har erkänd skyddsstatus

I 5 § 9 p MBF anges att man vid undersökningen ska utgå från påverkan på områden med erkänd skyddsstatus nationellt, inom Europeiska unionen eller internationellt.  Det kan exempelvis röra sig om påverkan på ett naturreservat, en nationalpark eller ett vattenskyddsområde (nationell skyddsstatus), på ett Natura2000-område (skyddsstatus inom EU) eller på ett världsarv (internationell skyddsstatus).

Avgränsning och avgränsningssamråd

Vägledning som stöd för en väl genomförd avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen. Avgränsning bidrar till att fokus läggs på de betydande miljöaspekterna och bidrar till ett bättre beslutsunderlag.

Enligt 6 kap. 10 § ska ett avgränsningssamråd hållas med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen.

Jämfört med tidigare reglering är det nytt att andra kommuner och myndigheter som är berörda och kan antas bli berörda av planen eller programmet finns med i samrådskretsen. Det tydliggörs också att det är på grund av sitt särskilda miljöansvar som en kommun eller myndighet kan antas bli berörd. En bedömning av vilka kommuner och myndigheter som omfattas behöver göras i varje enskilt fall och bedömningen ska utgå ifrån den koppling mellan respektive myndighets miljöansvar och den miljöpåverkan som kan förväntas uppstå till följd av genomförandet av planen.

Det står också myndigheter och kommuner fritt att i lämplig omfattning samråda med den berörda allmänheten.

I 6 kap. 12 § förklaras att miljökonsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsgrad ska vara rimlig med hänsyn till

  1. Bedömningsmetoder och aktuell kunskap
  2. Planens eller programmets innehåll och detaljeringsgrad
  3. Var i en beslutsprocess som planen eller programmet befinner sig
  4. Att vissa frågor kan bedömas bättre i samband med prövningen av andra planer och program eller i tillståndsprövningen av verksamheter eller åtgärder
  5. Allmänhetens intresse

Miljöbedömningen och arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen bör påbörjas så tidigt som möjligt, dvs så snart arbetet med planen eller programmet har påbörjats. Det innebär att avgränsningssamrådet bör hållas så tidigt som möjligt i plan eller programprocessen. Samtidigt är det viktigt att det finns tillräckligt mycket underlag för att kunna bedöma plan- eller programförslaget för att det ska vara möjligt att göra en lämplig avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen.

Ibland kan det därför vara bra att se avgränsningssamrådet som en process som kan behöva följas upp i ett senare skede av plan/programprocessen då alternativ och ställningstaganden har gjort det möjligt att ytterligare fokusera eller eventuellt bredda avgränsningen för att nya förutsättningar kan dyka upp.

Syftet med att avgränsa miljökonsekvensbeskrivningen är dels att koncentrera arbetet på de miljöfrågor som är mest relevanta för den aktuella planen eller programmet, dels för att bidra till bra samrådsprocesser som fokuserar på de viktigaste frågorna samt kunna utgöra ett bra beslutsunderlag. En väl genomförd avgränsning kan bidra till att transparensen i processen ökar, planeringen blir effektivare och kan medföra att planen eller programmet får ökad legitimitet.

Miljökonsekvensbeskrivningen

Miljökonsekvensbeskrivningen är ett viktigt beslutsunderlag vid framtagande och antagande av plan eller program som redovisar miljöeffekter av plan/programförslag och alternativ.

I 6 kap. 11 § miljöbalken finns tydligt beskrivet vad en miljökonsekvensbeskrivning inom ramen för strategisk miljöbedömning ska omfatta.

Miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla:

  1. en sammanfattning av planens eller programmets innehåll, dess huvudsakliga syfte och förhållande till andra relevanta planer och program,
  2. en identifiering, beskrivning och bedömning av rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd,
  3. uppgifter om
    a) miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen eller programmet inte genomförs,
    b) miljöförhållandena i de områden som kan antas komma att påverkas betydligt,
    c) befintliga miljöproblem som är relevanta för planen eller programmet, särskilt miljöproblem som rör ett sådant område som avses i 7 kap. eller ett annat område av särskild betydelse för miljön, och
    d) hur hänsyn tas till relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn,
  4. en identifiering, beskrivning och bedömning av de betydande miljöeffekter som genomförandet av planen eller programmet kan antas medföra,
  5. uppgifter om de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra, motverka eller avhjälpa betydande negativa miljöeffekter,
  6. en sammanfattning av de överväganden som har gjorts, vilka skäl som ligger bakom gjorda val av olika alternativ och eventuella problem i samband med att uppgifterna sammanställdes,
  7. en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför, och
  8. en icke-teknisk sammanfattning av 1–7.

Mer om punkt 2 se Alternativ i menyn.

Mer om punkt 3 se Nuläge och framskrivet nuläge för strategisk miljöbedömning

Mer om punkt 4 se Miljöeffekter i menyn

Mer om punkt 6, se Särskild handling i menyn

Mer om punkt 7, se Uppföljning i menyn 

Alternativ

Att identifiera, beskriva och bedöma rimliga alternativ är en central del av miljöbedömningen och ska redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen.

Enligt miljöbalken 6 kap. 11 § punkt 2 ska rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd identifieras, beskrivas och bedömas. Även motivering till varför olika alternativ har valts eller valts bort under processen ska redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen (6 kap. 11 § punkt 6).

Planering handlar om att hela tiden välja mellan olika sätt att hantera de förutsättningar som finns, de mål som är uppställda och de konflikter som behöver lösas. Genom att ta fram alternativ för hur målen med planen eller programmet ska nås ökar förutsättningarna för att identifiera vilket genomförande som är mest lämpligt. För miljöbedömningen utgår det från syftet att integrera miljöaspekter så att en hållbar utveckling främjas.

Under miljöbedömningsprocessen kommer arbetet med alternativ att vara viktigt dels för att genom olika vägval sträva efter mål som bidrar till att främja hållbar utveckling, dels för att beskriva och bedöma de olika miljöeffekter som skilda alternativ kan ge. Båda dessa delar i alternativarbetet är viktiga för att miljöbedömningen ska kunna vara ett skarpt verktyg för att främja miljöfrågor i planerings- och programprocesser.

För den som driver miljöbedömningsprocessen är det viktigt att följa upp ställningstaganden som görs under processen med bedömningar av vilka konsekvenser de innebär för olika påverkade miljöaspekter. På det sättet bidrar miljöbedömningen till att kontinuerligt arbeta med alternativa idéer som kan bidra till att främja hållbar utveckling.

I 6 kap. 11 § punkt 3 miljöbalken anges att en miljökonsekvensbeskrivning i den strategiska miljöbedömningen ska innehålla uppgifter om miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen eller programmet inte genomförs. Detta framskrivna nuläge, eller så kallade nollalternativ, ska sedan ställas mot övriga alternativ som tas fram. Läs mer om nulägesbeskrivning och framskrivet nuläge.

Nuläge och framskrivet nuläge

Betoningen på alternativ är viktig i miljöbedömningen av planer och program, eftersom planering sker på en strategisk nivå. Med rimliga alternativ med hänsyn till den geografiska räckvidden menas olika alternativa sätt att uppnå målen med planen eller programmet. Det här arbetet görs kontinuerligt i en planeringsprocess. Det är därför värdefullt att under processens gång föra anteckningar/loggbok över beslut som fattats och vägval som gjorts för att kunna redovisa dessa i miljökonsekvensbeskrivningen.

När det gäller markanvändningsplaner handlar alternativa sätt att uppnå målet och syftet med planen om att områden kan användas på olika sätt. I en översiktsplan eller regionplan kan det handla om olika förhållningssätt till hur avvägningar ska göras. Alternativa framtidsbilder kan vara sätt att synliggöra alternativa handlingsvägar och bedöma konsekvenserna av dem. Alternativen i exempelvis detaljplaner handlar mer om alternativ utformning av den typ av verksamhet som man planerar för.

Planalternativ vägs och diskuteras fortlöpande i planprocessen. Ofta blir det tydligt när det är dags för samråd att ett eller flera alternativa sätt att lösa problemen och bidra till mål i planen har utkristalliserat sig. Vid samråd kan allmänhet och andra bidra till att fördjupa kunskapen kring dessa alternativ och bidra till att hitta lösningar för att undvika betydande miljöpåverkan. Genom att visa vilka olika miljöeffekter som uppstår till följd av olika val under planeringsprocessen och hur detta påverkar den hållbara utvecklingen, blir beslutsunderlaget bättre och det blir tydligt för beslutsfattare vilka konsekvenser som beslut ger upphov till. Genom att utforma och presentera alternativen så att fördelar och nackdelar för olika intressen tydliggörs, stärks den demokratiska beslutprocessen. 

Mer om alternativ i översiktsplaner och detaljplaner i Boverkets vägledning.

Översiktsplanering (boverket.se) 

Detaljplanering (boverket.se)

Vägledningen kring alternativ i nationella planer kommer att tas fram i samråd med nationella myndigheter under 2019.

Miljöbedömningens syfte är att främja hållbar utveckling genom att integrera miljöaspekter under planering och i beslutsfattande. Med denna utgångspunkt kan det emellanåt finnas skäl att formulera alternativa sätt att uppnå miljökvalitetsmål och förhindra betydande miljöpåverkan inom ramen för miljöbedömningen, ett så kallat miljöbästa alternativ. Detta alternativ ska identifieras, beskrivas och bedömas precis som övriga alternativ. Med den här typen av alternativ kan miljöbedömningen bidra till att synliggöra alternativa lösningar som annars inte skulle ha redovisats i processen. På detta sätt ökar transparensen och möjliggör välgrundade beslut.

Hänsyn till miljömål

Det finns krav på att hänsyn ska tas till relevanta miljömål och på redovisning i miljökonsekvensbeskrivningen.

Enligt 6 kap. 11 § punkt d ska miljökonsekvensbeskrivningen innehålla uppgifter om hur hänsyn tas till relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn.

I miljökonsekvensbeskrivningen ska det finnas en redovisning av hur hänsyn har tagits i planprocessen till de miljökvalitetsmål som på olika sätt berörs av planens förslag. Detta kan göras på olika sätt beroende på hur målen har använts i planeringsprocessen. I vissa planeringsprocesser finns det inte tydligt uttalat om eller vilka miljömål som ligger till grund för förslag och beslut. I de fallen är det som miljöbedömare svårare både att ta hänsyn till miljömålen under processen och att visa hur hänsyn tagits till olika mål i redovisningen i miljökonsekvensbeskrivningen. Ändå är det viktigt att i miljökonsekvensbeskrivningen kunna visa om hänsyn har tagits och på vilket sätt det har gjorts. Här kan en loggbok som förs under processens gång vara till hjälp. Ofta finns målen med i processen men är inte alltid synliggjorda. I diskussioner och överläggningar under processen kan miljöbedömaren bidra till att synliggöra vilka mål det handlar om och hur dessa påverkas positivt respektive negativt av olika vägval.

I de fall som miljömål tillsammans med andra mål bildat en tydlig utgångspunkt för en planeringsprocess kan det vara lämpligt att följa hur målen påverkat ställningstaganden under processens gång. Under planeringsprocessen görs hela tiden olika typer av avvägningar. Hur har miljökvalitetsmålen väglett dessa ställningstaganden? Har hänsyn tagits till olika mål – och vilka har getts prioritet? Hur har miljöbedömningen kunnat påverka i en hållbar riktning? Detta sammanställs sedan och redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen.

Målen kan vara användbara för att synliggöra hur de allmänna intressena tillgodoses i planeringsprocesser.

Det är också viktigt att tänka på att redovisningen av hur målen har beaktats i planprocess och förslag inte ersätter den redovisning som ska görs av de miljöeffekter som kan uppstå till följd av planens genomförande.

Särskild handling

För att öka transparensen kring miljöbedömning och plan/programprocess finns krav på att redovisa och motivera de ställningstagande som gjorts i en särskild handling.

Av 6 kap. 16 § framgår att en redovisning av:

  • hur miljöaspekterna har integrerats i planen eller programmet,
  • hur hänsyn har tagits till miljökonsekvensbeskrivningen och inkomna synpunkter,
  • vilka skäl som finns för att anta planen eller programmet i stället för de alternativ som övervägts och
  • vilka åtgärder som planeras för att övervaka och följa upp den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför

ska finnas i beslutet att anta en plan eller ett program eller i en särskild handling i anslutning till beslutet.

Syftet med att ställa krav på redovisning av de ovanstående punkterna i beslutet eller i den särskilda handlingen är att säkerställa transparensen kring hur hänsyn har tagits till det som kommit fram i arbetet med planen/programmet och miljöbedömningen. I den särskilda handlingen görs därmed motiveringar och beslut tillgängliga för allmänheten och för dem som har deltagit i samråd under processen.

Det kan vara lämpligt att redan under processens gång påbörja framtagandet av det som ska redovisas i både miljökonsekvensbeskrivningen och i beslutet/den särskilda handlingen. Det kan exempelvis göras genom användning av loggböcker som förs kontinuerligt under processens gång.

Uppföljning

Uppföljning är en viktig del av miljöbedömningen som visar på faktisk betydande miljöpåverkan och utgör underlag för kommande nya och reviderade planer och program.

Enligt 6 kap. 11 § punkt 7 ska en miljökonsekvensbeskrivning innehålla en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför. Det finns också krav på att redovisa dessa åtgärder antingen i beslutet att anta planen eller programmet, eller i en särskild handling i anslutning till beslutet. (6 kap. 16 §)

När en plan eller ett program som omfattas av kravet på en strategisk miljöbedömning har antagits, ska den beslutande myndigheten eller kommunen skaffa sig kunskap om den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet faktiskt medför. Anledningen till detta är att så tidigt som möjligt fånga upp sådan betydande miljöpåverkan som tidigare inte har identifierats så att den går att avhjälpa. (6 kap. § 19)

Det yttersta ansvaret för uppföljningen har den kommun eller myndighet som har antagit planen eller programmet.

Uppföljning och övervakning kan ses om en del av processen med miljöbedömning. Det är det arbetet som sluter cirkeln (se processbilden under huvudsidan för strategisk miljöbedömning). Uppföljning och övervakning utgör underlag för kunskap om miljötillståndet vid framtagandet av en ny eller revidering av en plan eller program. Uppföljning är också en naturlig del då planen eller programmet har antagits och går in i ett genomförandeskede. Miljöbedömningen är därför inte slut i och med att en plan har antagits men en annan typ av arbete tar vid.

Vid planering av uppföljning är det främst den betydande miljöpåverkan som ska övervakas. Eftersom arbetet ska generera kunskap som är till nytta även vid senare och andra processer är det viktigt att uppföljning ges tid och utrymme så att den kan bli den värdefulla hjälp som det är tänkt. För att undvika dubbelarbete är det också klokt att samordna uppföljningen med ordinarie plan- eller programuppföljning och att utnyttja befintliga uppföljnings- och övervakningssystem där det är lämpligt.

Hur omfattande och detaljerad uppföljningen behöver vara beror bland annat på hur miljöstörande genomförandet av en plan eller program kan antas bli. I de fall miljöbedömningsprocessen kunnat bidra till en minimerad miljöpåverkan blir behovet i regel mindre av uppföljning än om planen inte har kunnat anpassas för att undvika miljöpåverkan. Det finns dock alltid ett behov av att följa upp och övervaka eventuell oförutsedd miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet kan leda till.

Mer information

Varför ett nytt 6 kap. i miljöbalken?

Syftet med ett nytt kapitel om miljöbedömningar är dels att Sverige har en skyldighet att föra in de senaste ändringarna i det så kallade MKB-direktivet *) i svensk rätt och i övrigt tillgodose de krav som följer av Sveriges EU-rättsliga och internationella åtaganden. Dels är syftet att effektivisera miljöbalkens bestämmelser om miljöbedömningar för såväl planer och program som verksamheter och åtgärder. Med effektivare bestämmelser ges förutsättningar för att öka den samlade miljöskyddseffekten och samtidigt minska tidsåtgången och den administrativa bördan vid miljöprövning.

Är du intresserad av att få veta mer, se gärna vår videoföreläsning som ger en bakgrund till nya 6 kap. miljöbalken (youtube.com)

Vilka är de stora förändringarna?

Det nya kapitlet har en ny struktur och innehåller flera nya begrepp. Ett exempel är begreppet miljöbedömning som används för att beskriva processerna med att exempelvis ta fram underlag och samråda. När det gäller verksamheter och åtgärder introduceras bland annat en bestämmelse som tydliggör de nuvarande kraven på innehåll i ett samrådsunderlag. Det kommer även nya och tydligare krav på vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla samt ett kompetenskrav för de personer som tar fram en sådan beskrivning.

Är du intresserad av att få veta mer, se gärna vår videoföreläsning om nyheterna i 6 kap. miljöbalken (youtube.com)

När det gäller miljöbedömningar av planer och program innehåller det nya kapitlet bland annat nya krav på beslut som en del av den undersökning som krävs för att ta reda på om planen kan ge upphov till betydande miljöpåverkan och som avgör om en miljöbedömning ska göras eller ej. Kraven på vilka miljöaspekter som ska omfattas av miljöbedömningen har förändrats och utökats och större fokus ligger på att integrera dessa i planen.

Ni kan ta del av riksdagens beslut om nytt kapitel 6 miljöbalken och underlaget till beslutet samt miljöbedömningsförordningen nedan.

Underlaget (riksdagen.se)

Regeringens proposition 2016/17:200 Miljöbedömningar (pdf, riksdagen.se)

Miljöbedömningsförordningen (gov.se)

*) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt.

Miljöbedömning: Ordet miljöbedömning i 6 kap. miljöbalken används som ett samlingsnamn för förfaranden vid miljöbedömning för dels planer och program, dels verksamheter och åtgärder. En miljöbedömning innebär att miljöeffekter ska identifieras, beskrivas och bedömas vid planering av och beslut om planer och program eller verksamheter och åtgärder.

Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas.

Undersökning: Ordet undersökning i 6 kap. miljöbalken används som beteckning för den process som ska leda fram till ett ställningstagande i frågan om en miljöbedömning ska göras eller inte göras.

För både strategiska och specifika miljöbedömningar är den avgörande frågan för om en miljöbedömning ska göras om genomförandet av planen, programmet, verksamheten eller åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Undersökningen syftar till att nå fram till ett svar på den frågan.

Strategisk miljöbedömning: Strategisk miljöbedömning innebär att samråd genomförs, att en miljökonsekvensbeskrivning tas fram, och att hänsyn under beslutsprocessen tas till miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och det som framkommit i samråden. Strategisk miljöbedömning ska ha samma innebörd som ordet miljöbedömning i SMB-direktivet.

Specifik miljöbedömning: En specifik miljöbedömning innebär miljöbedömning för verksamheter och åtgärder. Det är den process som innebär att samråd genomförs, att en miljökonsekvensbeskrivning tas fram, och att hänsyn tas till miljökonsekvensbeskrivnings innehåll och det som framkommit i samråden när beslut fattas.

Miljökonsekvensbeskrivning: En miljökonsekvensbeskrivning ska tas fram som en del av miljöbedömningsprocessen. Innehållskravet på miljökonsekvensbeskrivningen framgår av 6 kap. 11 § miljöbalken för strategiska miljöbedömningar och av 6 kap. 35 § miljöbalken för specifika miljöbedömningar.

Liten miljökonsekvensbeskrivning: Uttrycket liten miljökonsekvensbeskrivning används som beteckning för det prövningsunderlag som ska tas fram för verksamheter och åtgärder som inte kan antas innebära betydande miljöpåverkan.

Ett nytt 6 kap. miljöbalken om miljöbedömningar trädde ikraft den 1 januari 2018. Det finns ärenden som påbörjats enligt tidigare lagstiftning om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivning. Övergångsbestämmelserna beskriver på vilket sätt dessa ärenden ska hanteras.

Tidigare 6 kap miljöbalken och den numera upphävda MKB-förordningen (1998:905) hittar du i fliken Lagstiftning ovan.

Av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till 6 kap. miljöbalken framgår följande.

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018.
  2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen och bedömningen av mål och ärenden om planer eller program som har påbörjats före ikraftträdandet.
  3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för handläggningen och prövningen av mål och ärenden om verksamheter eller åtgärder där ansökan inkommit till den som ska pröva tillståndsfrågan före ikraftträdandet.

Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om beslut att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som har meddelats före ikraftträdandet och i fråga om samråd som har skett före ikraftträdandet.

För mål och ärenden gällande planer och program som har påbörjats före den 1 januari 2018 ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för handläggningen och bedömningen. Ett plan- eller programärende får anses ha påbörjats när ett formellt beslut om att inleda ärendet fattats. Övergångsbestämmelserna kan sägas vara uppbyggda så att ju längre man kommit i processen innan årsskiftet 2017/2018 ju mindre av de nya reglerna gäller. Det är också så själva övergångsbestämmelserna är uppbyggda i sin punktlista.

När det gäller verksamheter och åtgärder ska äldre föreskrifter fortfarande gälla för handläggningen och prövningen av mål och ärenden där ansökan inkommit till den som ska pröva tillståndsfrågan före den 1 januari 2018. Med den som ska pröva tillståndsfrågan avses antingen länsstyrelsens miljöprövningsdelegation eller mark-och miljödomstolen. Bestämmelsen tar inte sikte på om underlag avseende betydande miljöpåverkan kommit in till länsstyrelsen.

Om länsstyrelsen före ikraftträdandet av nya 6 kap. miljöbalken har fattat ett beslut i fråga om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan gäller det beslutet. Samråd som föregått länsstyrelsens beslut behöver inte göras om.

Av ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till miljöbedömningsförordningen framgår följande.

  1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2018.
  2. Genom förordningen upphävs förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar.
  3. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för
    a) handläggningen och bedömningen av ärenden om planer eller program som har påbörjats före ikraftträdandet,
    b) handläggningen och prövningen av mål och ärenden om verksamheter eller åtgärder där ansökan inkommit till den som ska pröva tillståndsfrågan före ikraftträdandet, och
    c) beslut att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan som har meddelats före ikraftträdandet och i fråga om samråd som har skett före ikraftträdandet.
  4. Om 6 § första stycket 1 innebär strängare krav på en verksamhet eller åtgärd på så sätt att den alltid ska antas medföra en betydande miljöpåverkan medan den enligt äldre föreskrifter inte alltid skulle antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska de äldre föreskrifterna tillämpas.

Övergångsbestämmelserna för bestämmelserna i miljöbalken och miljöbedömningsförordningen innebär således att för ärenden där man kommit så långt i handläggning att ansökan om tillstånd getts in till prövningsmyndigheten före årsskiftet 2017/2018 så gäller äldre bestämmelser i miljöbalken och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar fullt ut vad gäller process, krav på miljökonsekvensbeskrivning, kungörelse m.m.

När det gäller verksamheter och åtgärder för vilka beslut om betydande miljöpåverkan har fattats av länsstyrelsen innebär övergångsreglerna en skillnad om beslutet innebär att verksamheten ska antas medföra betydande miljöpåverkan och om det inte ska antas medföra betydande miljöpåverkan.

Om länsstyrelsen beslutat att en verksamhet eller åtgärd inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, gäller den äldre förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Verksamhetsutövaren ska således inte ta fram en liten MKB enligt miljöbedömningsförordningen.

Om länsstyrelsen beslutat att verksamheten eller åtgärden kan antas medföra betydande miljöpåverkan bedömer Naturvårdsverket att de nya bestämmelserna i miljöbalken och miljöbedömningsförordningen gäller avseende avgränsningssamråd, krav på MKB och kungörelse m.m.

Övergångsbestämmelserna rör även de undersökningssamråd som föregår länsstyrelsens beslut i fråga om en verksamhet eller åtgärd kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, se punkt 4 i övergångsbestämmelserna till 6 kap. miljöbalken. Ändringarna i 6 kap. miljöbalken ska därmed inte innebära att det samråd som föregår länsstyrelsens beslut i fråga om betydande miljöpåverkan ska behöva göras om eller att länsstyrelsens beslut inte längre gäller efter att de nya bestämmelserna trätt ikraft. Bestämmelserna i den tidigare lydelsen ska därför tillämpas för de samråd som genomförts före den 1 januari 2018.1 

Naturvårdsverket tolkar övergångsbestämmelserna punkten 4 till 6 kap. miljöbalken enligt följande. Om samråd genomförts före årsskiftet 2017/2018 men beslut om betydande miljöpåverkan inte tagits innan de nya bestämmelserna trädde ikraft ska beslut fattas enligt de nya bestämmelserna. Samrådet inför beslutet behöver dock inte göras om utan för själva samrådet gäller bestämmelserna i den tidigare lydelsen. Ett beslut om betydande miljöpåverkan eller ett beslut som innebär inte betydande miljöpåverkan som fattats före årsskiftet med stöd av de tidigare bestämmelserna fortsätter också att gälla.

För samråd eller delar av samråd som genomförs efter den 1 januari 2018 gäller de nya bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken.

Verksamhetsutövare som utfört ett samråd (eller del av samråd) före årsskiftet 2017/2018 men där miljökonsekvensbeskrivningen lämnas in till prövningsmyndigheten efter årsskiftet behöver beakta de nya bestämmelserna i framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningen. Naturvårdsverket tolkar således bestämmelserna så att samrådet är giltigt men att miljökonsekvensbeskrivningen ska upprättas i enlighet med det nya 6 kap. (om ansökan lämnas in efter årsskiftet). Om verksamhetsutövaren är osäker på om samrådet rörande miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning behöver kompletteras efter att de nya bestämmelserna trätt ikraft kan det vara lämpligt att diskutera detta med länsstyrelsen.

De regler som verksamhetsutövaren ska iaktta när de samråder är till stor del desamma som gällt fram till årsskiftet 2017/2018 varför det inte bör innebära större förändringar i praktiken. Det kan finnas tillfällen då miljökonsekvensbeskrivningen behöver kompletteras i något avseende på grund av de nya reglerna.

Sektorslagstiftning

För sektorslagstiftning med koppling till miljöbedömningar gäller vissa andra övergångsbestämmelser än för 6 kap. miljöbalken. I fråga om plan- och bygglagen ska äldre föreskrifter gälla för handläggningen och bedömningen av mål och ärenden om planer som har påbörjats före den 1 januari 2018. I fråga om väglagen eller lagen om byggande av järnväg ska ett ärende handläggas och bedömas enligt äldre bestämmelser, om det i ärendet ingår en miljökonsekvensbeskrivning som senast den 31 december 2017 lämnats till länsstyrelsen för godkännande. Det vill säga den fortsatta hanteringen av väg- eller järnvägsärendet ska i dessa fall ske enligt det gamla regelverket.2

1 Prop. 2016/17:200 Miljöbedömningar sidan 168
2 Prop. 2016/17:200 Miljöbedömningar sidorna 168–169

Relaterade sidor