Vägledning

Vedeldning

Vedeldning

För dig som eldar med ved och pellets i pannor, kaminer och annan eldningsutrustning finns det regler och riktlinjer som är bra att känna till. Här hittar du information om de regler som finns kopplade till eldningsutrustning och själva eldningen i sig.

Småskalig vedeldning bidrar till utsläpp av luftföroreningar som är skadliga för både människors hälsa och för miljön. Utsläppen sker ofta i tätorter i direkt anslutning till boendemiljön, vilket gör att även i de fall när de enskilda utsläppen är relativt små, kan exponeringen bli relativt hög.

Ett sätt att begränsa utsläppen från vedeldning är att elda på ett sätt som gör att utsläppen blir så låga som möjligt. Naturvårdsverket har därför tillsammans med andra myndigheter, kommuner, forskare, kamintillverkare och sotare tagit fram råd om hur du kan minimera miljö- och hälsofarliga utsläpp vid vedeldning.

Den här sidan vänder sig till

Dig som eldar med ved, pellets eller andra bränslen.

Elda med ved i kamin, spis och ugn

Vedeldning är en av de största källorna till hälsofarliga luftföroreningar i Sverige. Genom att elda på ett sätt som gynnar miljö, hälsa och plånbok kan du minska utsläppen med upp till 50 procent och bidra till att luften blir bättre där du bor.

Elda med ved i panna

Om du har skötselanvisningar till din panna är det viktigt att du följer dessa för att veta vilka eldningsförfaranden som pannan är anpassad för. Om du har en äldre panna som saknar anvisningar kan det vara bra att känna till några generella råd för eldning i panna.

Regler och riktlinjer vid eldning

Den som eldar med ved eller andra bränslen har själv ansvar för att minska utsläppet av luftföroreningar och andra störningar för omgivningen så långt det inte är orimligt. Det framgår av miljöbalkens andra kapitel.

Kommunen ansvarar för den lokala luftkvaliteten. Kommunen eller en kommunal nämnd kan:

  • Påverka förekomsten av vedeldningsutrustningar genom vad som tillåts i bygglovsansökningar (PBL)
  • Ange regler för vedeldning i lokala föreskrifter (40 § förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd). Det kan till exempel handla om tillfälliga förbud mot småskalig eldning med vissa fasta bränslen inom ett särskilt angivet område, om det behövs för att hindra att olägenheter för människors hälsa uppkommer i kommunen.
  • Vid behov kan kommunen via sin tillsyn ställa krav på att enskilda fastighetsägare ska vidta åtgärder för att begränsa störningar från vedeldning (miljöbalken 26 kap. 9 §).
§

Lagstiftning

Lokala regler i kommunerna

Kommunen ansvarar för den lokala luftkvaliteten och kommunen eller en kommunal nämnd kan påverka förekomsten av vedeldningsutrustningar genom vad som tillåts i bygglovsansökningar (PBL).

De kan också ange regler för vedeldning i lokala föreskrifter. Det kan till exempel handla om tillfälliga förbud mot småskalig eldning med vissa fasta bränslen inom ett särskilt angivet område, om det behövs för att hindra att olägenheter för människors hälsa uppkommer i kommunen.

Vid behov kan kommunen via sin tillsyn ställa krav på att enskilda fastighetsägare ska vidta åtgärder för att begränsa störningar från vedeldning (miljöbalken 26 kap. 9 §).

Eldning som leder till olägenhet

Det förekommer att utsläpp från eldning leder till olägenhet för personer som bor i direkt närhet till hushåll där eldning sker. Det förekommer särskilt i tätbebyggda områden där utsläpp från skorstenar kan sprida sig i området och i värsta fall så att föroreningar kan leta sig in i andra hus via ventilation eller smutsa ner fasader och annat. Det är den som eldar som är skyldig att se till att eldningen inte stör någon annan.

Om du blir störd av röken från din grannes eldning ska du alltid börja med att prata med grannen om saken. Om problemen fortfarande kvarstår och ni inte kan komma fram till en lösning kan du i så fall vända dig till kommunen. Kommunens miljönämnd kan ställa krav på åtgärder för att begränsa störningarna från vedeldningen, enligt miljöbalkens 26:e kapitel. I vissa besvärliga fall kan det leda till totalförbud för annat än trivseleldning. Några vägledande domar i mark- och miljööverdomstolen har definierat att trivseleldning innebär eldning upp till fyra timmar per tillfälle och högst två gånger per vecka.

Praxis från domstolar om småskalig vedeldning (pdf 136 kB)

Regler och riktlinjer vid inköp eller ändring av eldningsutrustning

Vid nyinstallation eller väsentlig ändring av eldstäder och rökkanaler behövs en anmälan till din kommun. Med väsentlig ändring av eldstad och rökkanal avses sådana åtgärder som kan leda till en ökad brandrisk eller förändrade utsläpp till omgivningen genom ändrade eldningsförhållanden och rökgastemperaturer eller annan förändring av eldstadens funktion och användningssätt. Ett exempel på en anmälningspliktig åtgärd är insättning av kassett eller motsvarande i en tidigare öppen eldstad. Ett annat exempel är installation av brännare eller anordning för bränsletillförsel till följd av bränslebyte, till exempel från olja till pellets.

Kravet på anmälan ger möjlighet för dig och kommunen att diskutera frågan vid ett teknisk samråd. Kravet på anmälan innebär också att du inte får påbörja arbetena innan du har fått ett startbesked från kommunen. I startbeskedet fastställs en kontrollplan där kommunen kan kräva en besiktning av en sakkunnig inom eldstäder och skorstenar innan du får ett slutbesked från kommunen, som innebär att du får börja använda eldstaden och rökkanalen igen.

När du köper ny utrustning bör du kontrollera att den uppfyller kraven för att få infoga produkten i din byggnad. I Boverkets byggregler finns krav på utsläpp och verkningsgrad för eldningsutrustning och det är fastighetsägaren (byggherren) som är ansvarig för att se till att reglerna uppfylls, även när byggherren är en privatperson.

Prestandadeklaration och CE-märkning

Sedan 2013 ska alla nyproducerade braskaminer, pelletskaminer, insatser, fastbränsleeldade köksspisar och kökspannor (max 50 kW), bastuaggregat för styckved och eldstäder med långsam värmeavgivning ha en prestandadeklaration som visar vilka utsläpp, vilken verkningsgrad och vilken effekt som utrustningen har. Använd informationen för att avgöra om kraven uppfylls. En eldningsutrustning måste också vara CE-märkt för att få säljas inom EU. Genom prestandadeklarationen och dess CE-märkning garanterar tillverkaren att den deklarerade prestandan stämmer.

Särskilt viktigt att kontrollera prestandadeklaration och CE-märkning är ifall du köper en utrustning via internet, då det inte är säkert att de uppfyller de krav som gäller för att få använda produkten i Europa och Sverige. Vissa kommuner kan ha lokala föreskrifter där särskilda krav ställs på bränslekvalitet och eldningsteknik – så kolla först med din kommun vilka föreskrifter de har rörande eldning.

Pannor behöver inte vara prestandadeklarerade och CE-märkta. Som kund får du istället fråga efter annan tekniskt dokumentation som klargör produktens prestanda. Ett typgodkännande ska alltid anses vara tillförligt och visar att produkten uppfyller kraven i Boverkets Byggregler, men bara för de egenskaper som typgodkännande omfattar.

Det är viktigt att se till att den skorsten som eldningsutrustningen är ansluten till är anpassad för utrustningen, så att eldningen är säker och inte leder till utsläpp som är besvärande för omgivningen. Rådfråga gärna din sotare eller kommunens energi- och klimatrådgivare för att se till så att skorstenen är väl anpassad vad gäller ventilation, dess höjd och dimension med mera.

Om förbränning och förbränningsgaser på Boverkets webbplats

Om CE-märkning av byggprodukter på Boverkets webbplats

Miljömärkta pannor

Det finns ved- och pelletseldade pannor och kaminer som uppfyller frivilliga miljökrav, exempelvis de som uppfyller miljömärkningen Svanen. De har krav på utsläpp, verkningsgrad, konstruktionsmaterial och ska ha en bra instruktionsbok.

Svanenmärkta kaminer för fasta biobränslen på svanen.se