Oljering av skarvägg

Det finns flera olika internationella studier av hur effektiv oljering är men för svenska förhållanden har inga sådana studier genomförts. Resultaten från de internationella studierna varierar. Storskarven är en relativt långlivad art och tiden från att en storskarvunge kläcks till den själv kan få ungar är normalt två-tre år. Under dessa första år dör många ungfåglar dör av andra skäl än jakt, exempelvis av predatorer, svält och olyckor.  

När väl ungfågeln nått vuxenstadium ökar årliga överlevnaden och den vuxna individen kan häcka och föda fram nya ungar under många år. Det finns därför framtida behov av att undersöka effekten av oljering på storskarvpopulationens storlek och utveckling i jämförelse med andra jaktformer under svenska förhållanden. 

Vid skyddsjakt genom oljering i ett naturreservat kan dispens från reservatets föreskrifter krävas, beroende på vad som gäller för det enskilda reservatet. Föreskrifter kan till exempel förbjuda jakt eller tillträde under häckningstid. Dispens får ges endast om det finns särskilda skäl och om åtgärden är förenlig med föreskrifternas syfte.

Dispens beslutas av den myndighet som bildat reservatet, oftast länsstyrelsen eller kommunen. Information om enskilda naturreservat finns i Naturvårdsverkets karttjänst Skyddad natur.

Handläggningstiden för dessa dispenser varierar mellan länsstyrelser. Det är därför bra att vara ute i god tid med en sådan ansökan. 

Kartverktyget Skyddad natur

Det är förbjudet att utan tillstånd bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som kan påverka miljön i ett Natura 2000-område på ett betydande sätt, enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken. Skyddsjakt genom oljering i eller nära ett sådant område kan därför kräva Natura 2000-tillstånd. Detta gäller även om storskarv inte är en utpekad art, eftersom åtgärden kan påverka andra skyddade värden.

I Naturvårdsverkets karttjänst Skyddad natur finns information om alla Natura 2000-områden samt deras bevarandeplaner.

Kartverktyget Skyddad natur 

Det är vanligtvis länsstyrelsen som prövar behovet av tillstånd, och de kan också kontaktas för att avgöra om tillstånd krävs i det aktuella fallet.

Oljering räknas som en form av jakt och alla som jagar ska betala viltvårdsavgift. Undantagna är de som är under 18 år och saknar vapenlicens. Det innebär att de som utför oljering behöver betala viltvårdsavgift samt ha med sig det statliga jaktkortet då de utför oljeringen. Viltvårdsavgiften kan betalas genom Jägarregistret.  

Jägarregistret

Så används viltvårdsavgiften

Beroende på hur oljeringsarbetet ska genomföras kan ytterligare tillstånd behövas. Ett exempel på detta är om övervakning av äggläggning ska ske genom att flyga drönare. Ett annat är att om åtgärden innefattar att hugga ner träd kan det även behövas dispens från strandskyddet.

Är du osäker på vilka övriga tillstånd som kan krävs i det enskilda fallet kan du alltid kontakta berörd länsstyrelse för att diskutera detta. 

Kommuner har möjlighet att söka tillstånd för skyddsjakt genom oljering. På samma sätt som för intresseorganisationer är det viktigt att det finns en tydlig kontaktperson som har i uppdrag att ansöka och organisera oljeringen. 

För privatpersoner gäller att vem som helst kan ansöka om tillstånd för skyddsjakt genom oljering och eventuellt andra dispenser och tillstånd. Den som ansöker behöver inte vara jakträttsinnehavare men behöver tillstånd av denne innan oljering sker. Det är därför bra att se till att du har jakträttsinnehavarens och markägarens tillstånd innan du söker tillstånd hos länsstyrelsen. 

Det förekommer att de som vill utföra skyddsjakt genom oljering använder sig av ombud. Ett ombud kan vara till exempel en privatperson, företag, kommun, intresseförening. I dessa fall ges tillstånd till den som ombudet företräder.  

I särskilda fall kan universitet vilja bedriva jakt genom oljering i forskningssyfte. I dessa fall ska den enskilde forskaren ansöka om tillstånd för forskningsjakt och inte skyddsjakt. En ansökan om forskningsjakt skickas till Naturvårdsverket som ansvarar för beslut i dessa frågor. 

För att skyddsjakt genom oljering ska kunna medges behöver ansökan visa att storskarven orsakar eller riskerar att orsaka allvarlig skada. Beskriv skadan så noga du kan och bifoga relevanta underlag, exempelvis fotografier, inventeringar, provfisken, skadebesiktningar eller annan dokumentation.

Fågeldirektivet och jaktförordningen anger de skäl som kan motivera skyddsjakt på storskarv. Du kan också hitta mer information om detta i den nationella förvaltningsplanen för storskarv. 

Nationell förvaltningsplan för storskarv (pdf)

1. Skyddsjakt kan medges för att förhindra allvarlig skada på skog. Att storskarvar förekommer i ett område eller påverkar enskilda träd är normalt inte tillräckligt. Skadan behöver vara av sådan omfattning eller avse sådana värden att den kan bedömas som allvarlig.
   
   Beskriv vilka träd eller skogsmiljöer som påverkas, skadans omfattning och vilka konsekvenser den får. Om ansökan avser särskilt värdefulla träd eller skogsmiljöer, exempelvis mycket gamla träd eller träd med höga natur- eller kulturvärden, bör detta beskrivas särskilt. Bifoga relevanta underlag som styrker uppgifterna.
2. Om skälet är risk för allvarlig skada på fiske behöver skadan anges i en uppskattad ekonomisk förlust. Det är bra att kunna motivera uppvisa dokumentation som beskriver risken för att allvarlig skada inträffat eller riskerar inträffa eller förvärras. Dokumentationen kan exempelvis bestå av fiskejournaler, påvisade skador på redskap och fångst, t.ex. bilder. 
3. Skälet allvarlig skada på vatten används bara när storskarvar orsakar allvarlig skada på vattenområdets kommersiella användning, utöver fiske. Skadan ska uppskattas som en ekonomisk förlust. Det kan till exempel gälla skador på turism och fritidsaktiviteter som en följd av att vattenkvaliteten försämras eller vattenområdet blir mindre attraktivt på grund av storskarvar.  
   
   Höga tätheter av storskarv kan även lokalt leda till minskade fastighetsvärden och sämre förutsättningar för turism och rekreation, vilket i sin tur innebär ekonomiska förluster för boende och verksamheter som är beroende av turism.  
   
   Risk för försämrad kvalitet på dricksvatten ska sökas under allmän hälsa och säkerhet.
4. Om skälet är att skydda vilda djur eller växter eller bevara livsmiljöer behöver storskarvarnas påverkan på omgivande miljö beskrivas. 
   
   Om skyddsjakt avser att skydda fiskpopulation, beskriv hur fiskpopulationen påverkats och om eventuellt provfiske eller andra observationer genomförts som indikerar påverkan. 
5. Om skyddsjakt ansöks för att bevara livsmiljöer, t ex att storskarvar orsakar en näringsbelastning som påverkar växt- eller djurliv och dess livsmiljö, beskriv påverkan samt ange observerade indikatorer på påverkan. 

Beskriv vilka förebyggande åtgärder som tidigare genomförts. Exempel på förebyggande åtgärder hittar du i den nationella förvaltningsplanen för storskarv. 

Förvaltningsplan för storskarv (pdf)

Ange om det finns det alternativa metoder till skyddsjakt genom oljering för att minska skador och varför anser ni att oljering är mer lämpligt än dessa?  

Ange vilken kommun eller fastighet där oljering ska genomföras samt under vilken tidsperiod åtgärden planeras genomföras. Tänk på att oljering ofta kräver upprepade insatser när du anger för vilken tidsperiod du ansöker. 

Beskriv hur ni tänkt att genomföra oljeringen. I länsstyrelsens e-tjänst finns ingen tydlig plats för detta så det bästa sättet är att beskriva metoden i ett separat dokument och bifoga det i slutet av anmälan. I beskrivning bör följande ingå: 

• Vilken utrustning kommer användas? 
• Vem utför åtgärden och hur många kommer delta i det praktiska genomförandet? 
• Under hur många år framåt planeras oljering utföras på respektive boplats? 
• Hur många tillfällen ska åtgärden utföras under en säsong på respektive boplats? 
• Hur lång tid beräknas åtgärden ta per tillfälle? 
• När påbörjas första åtgärden i förhållande till första äggläggning? Ange hur många dagar.
• Hur ska första äggläggningen övervakas?  
• Vilken erfarenhet och kompetens har utförarna? 
• Hur många bon eller ägg planeras att oljeras.  
• Planeras återbesök för kontroll av åtgärdens effekt och påverkan? 

Beskriv er bedömning av hur åtgärden kan påverka annat fågelliv. I länsstyrelsens e-tjänst finns ingen tydlig plats för detta så det bästa sättet är att bifoga beskrivningen i ett separat dokument i slutet av anmälan. I beskrivningen bör följande ingå:  

• Vilket övrigt fågelliv finns på platsen? 
• En bedömning av hur övrigt fågelliv kommer att påverkas och om och i så fall vilka försiktighetsåtgärder vidtas för att övrigt fågelliv inte ska påverkas negativt av åtgärden. 

Fågelinfluensa är en virussjukdom som förekommer över hela världen och främst drabbar vilda fåglar och fjäderfä som tamhöns och kalkoner. Sjukdomen orsakas av olika varianter av fågelinfluensavirus. Just nu cirkulerar en variant som huvudsakligen sprids via vattenlevande flyttfåglar.  

I Europa och Sverige har sjukdomen under senare år orsakat omfattande dödlighet bland vilda fåglar.    

Skyddsjakt genom oljering är en omdebatterad metod – ökad transparens är viktig. Innan oljering genomförs praktiskt är därför samverkan och att skapa förståelse en viktig del för ett gott resultat.

• Bjud gärna in en observatör för att visa hur arbetet går till.  
• Observatörer kan vara t.ex. från lokala ornitolog- eller djurskyddsföreningar.  
• En erfaren ornitolog kan bidra i planering och genomförande samt stärka förtroendet hos andra aktörer och allmänhet.  
• Begränsa antalet personer vid varje tillfälle, det minskar risken för störning av fågellivet och underlättar det praktiska genomförandet av arbetet. 

I de praktiska förberedelserna ingår att skaffa utrustning samt planera övervakning av kolonin så att du vet när storskarvarna påbörjat häckningen.  

1. Bästa resultat av oljering nås vid gynnsam väderlek (varmt och torrt).  
2. Gör en genomgång hur arbetet ska genomföras. Det är viktigt att oljeringen sker systematiskt. Vanligtvis går de som oljerar längs en linje så att alla bon upptäcks och oljeras. 
3. Om beslutet innebär att en andel bon ska lämnas utan åtgärd bör dessa markeras. Lämpligen med en snitsel i nedbrytbart material alternativt någon form av färgmarkering på boet. 
4. Se till att alla deltagare satt på sig skyddskläder. Ansiktsmask minskar risken för att andas in damm med fågelspillning från kolonin om det är torrt.
5. Förbered och blanda rapsoljefärgen i god tid för att arbetet ska flyta smidigt i fält:
   
   - Späd koncentratet (pastan) innan avfärd till kolonin
   - Blanda pastan med upp till 5 liter rapsolja – använd gärna borrmaskin med visp
   - Sätt lock på hinken vid blandning för att undvika stänk
   - Cirka 5 liter räcker till 600–800 ägg (baserat på erfarenhet)
   - Blanda hellre för mycket än för lite inför fältarbetet.
6. Utse en person som tar med färdigblandad rapsoljefärg i den stora hinken och som kan fylla på oljerarnas hinkar om det behövs. 
7. Avfärd till ön med storskarvkolonin.
8. Fördela färgen i små hinkar till respektive utförare.
9. Övriga deltagare får korvtång/akvariehåv samt liten hink med färdig rapsoljefärg. Därefter går dessa runt och doppar äggen i färglösningen i sin hink med hjälp av korvtång/akvariehåv. När äggen täckts med olja läggs de tillbaka i boet och den som genomfört oljeringen rapporterar till protokollföraren hur många ägg som oljerats i boet. 
10. Notera eventuella andra häckande fåglar.
11. Rengör skor och om möjligt skyddskläder innan du lämnar kolonin. 
12. Därefter lämnas kolonin omedelbart.

1. Rengör utrustning innan den läggs i förvaring. 
2. Protokollföraren sammanställer arbetet i enlighet med länsstyrelsens önskemål.  
3. Rapport och resultat skickas till berörd länsstyrelse. 
4. Eventuella färg som blivit kvar kan sparas under säsongen. Till eventuell oljering följande år behöver ny färg blandas. 
5. Utrustning som använts kan återanvändas vid nästa oljeringstillfälle. 

Oljering av ägg utgör jakt efter vilt enligt 2 § jaktlagen där det framgår att förstöra fåglars ägg utgör jakt. Skydd av fåglar med stöd av 4 § artskyddsförordningen ska inte tillämpas vid jakt efter fåglar, vilket framgår av denna bestämmelses andra stycke.

Eftersom förbudet i 4 § inte är tillämpligt för oljering är inte heller dispens enligt 14 § artskyddsförordningen aktuellt.   

Nedan följer en beskrivning av vad ett beslut behöver innehålla: 

Länsstyrelsen avgör själv vilken återrapportering den anser sig behöva. Naturvårdsverket följer upp oljeringen på årlig basis och önskar därför information som framgår av mallen för återrapportering.

Länsstyrelsens prövning innebär en bedömning av sannolikheten för att en allvarlig skada kan inträffa eller, om den har uppstått, förvärras.  

Med fiske avses: 

• yrkesfiskets fångster, förädling och försäljning av fisk inklusive de platser där verksamheten bedrivs, 
• fiskodlingar (vattenbruk), 
• fritidsfiske (husbehovsfiske, sportfiske, fiskeklubbars verksamhet, kommersiella put and take-vatten med mera). 

Prövningen ska göras mot dokumentation som beskriver risken för att allvarlig skada inträffar eller förvärras. Dokumentationen kan bestå av fiskejournaler, påvisade skador på redskap och fångst (t.ex. bilder) etc.  

Även för frågan om skador på skog utgör skäl för skyddsjakt på storskarv gäller kravet på allvarlig skada relaterad till ekonomiskt bortfall, här i form av minskad skogsproduktion. I de flesta fall torde dock kolonier på små öar inte nå upp till den kvalifikationsgränsen.  

För skador orsakade av storskarv på vatten kan skyddsjakt motiveras om storskarvens påverkan utgör allvarlig skada på exempelvis kommersiella badplatser, campingplatser eller liknande. Om storskarv har negativ påverkan på dricksvatten ska undantag motiveras med ”hänsyn till människors hälsa och säkerhet”.  

Skyddsjakt kan vara motiverat om storskarv har negativ påverkan på andra djur och växter. Sådana kan exempelvis vara arter som är listade i art- och habitatdirektivet eller rödlistade i Sverige. Det kan även vara arter som omfattas av nationella eller regionala åtgärdsprogram. Vid beslut om skyddsjakt ska det av länsstyrelsens motivering framgå vilken art åtgärden avser att skydda samt artens skyddsstatus.  

Skyddsjakt i frednings- och fiskeförbudsområden: 

Skyddsjakt för att skydda fisk kan även vara motiverad i fiskeförbudsområden och fredningsområden enligt fiskelagstiftningen eller miljöbalken. 

Förutsättning är att området är inrättat för att specifikt skydda fisk. 

Beslutet ska tydligt ange: 

• vilket område som avses 
• vilken art eller bestånd som ska skyddas 

Precis som vid skyddsjakt för att förhindra allvarlig skada behöver storskarvens påverkan inte vara den enda eller största orsaken för att skyddsjakt ska kunna medges. 

Negativa effekter för fritidsfisket på grund av minskade fiskpopulationer ska hänföras till ”skador på fiske” och inte till ”skydd av djur”. 

Naturvårdsverket bedömer att jakt för skydd av vilda djur eller växter bör beslutas av länsstyrelserna på eget initiativ.  Kommuner, organisationer eller enskilda som ser behov av jakt av detta skäl kan påtala detta till länsstyrelsen som beslutar om skyddsjakt på eget initiativ ifall länsstyrelsen gör samma bedömning.  

Skyddsjakt får inte medges om den försvårar upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus för arten. Skyddsjakt kan dock tillåtas om den inte förvärrar en ogynnsam status eller inte hindrar återställandet av gynnsam status. 

Begreppet gynnsam bevarandestatus: 

• definieras inte i jaktlagen eller jaktförordningen 
• finns i art- och habitatdirektivet (artikel 1) 
• är infört i svensk rätt genom 16 § förordningen om områdesskydd 

Samma definition bör användas vid tillämpning i jaktförordningen. 

Med annan lämplig lösning avses åtgärder utöver skyddsjakt som löser problemet (t.ex. förhindrar allvarlig skada). 

Det kan också vara en kombination av åtgärder. 

Skyddsjakt är ett sista alternativ: först ska övervägas när andra rimliga åtgärder har prövats eller uteslutits. 

Vad som är en lämplig lösning varierar beroende på verksamhet, och påverkar bedömningen i det enskilda fallet.