Vägledning

Regler om kommunal avfallsplanering

Vägledning och föreskrifter om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall.

Den här sidan vänder sig främst till

Kommuner och länsstyrelser.

Bra att veta

Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2020:6) om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall ersätter de tidigare föreskrifterna (NFS 2017:2) från och med den 1 augusti 2020.

EU-lagstiftning

Enligt artikel 28 i avfallsdirektivet 2008/98/EG ska medlemsstaterna se till att nationella behöriga myndigheter fastställer en eller flera avfallsplaner. Avfallsplanerna ska var för sig eller i kombination omfatta den berörda medlemsstatens geografiska territorium.

Avfallsdirektivet i EU:s rättsdatabas EUR-LEX (nytt fönster)

Svensk lag

Sedan 1991 ska alla kommuner ha en avfallsplan som omfattar samtliga avfallsslag och vilka åtgärder som behövs för att hantera avfallet på ett miljö- och resursmässigt lämpligt sätt. Kravet finns idag i miljöbalken 15 kap 41 §. Där framgår att det för varje kommun ska finnas en renhållningsordning och en avfallsplan som ska innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och om kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. Miljöbalken innehåller också krav om hur renhållningsordningen och avfallsplanen ska tas fram. Det gäller exempelvis kraven om samråd och utställning och att beslut om renhållningsordning och avfallsplan ska fattas av kommunfullmäktige.

15 kap. miljöbalken på riksdagens webbplats (nytt fönster)

Svenska förordningar

I avfallsförordningen anges att Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om vad kommunala avfallsplanen ska innehålla. Där finns också regler om länsstyrelsens roll i avfallsplaneringen. Enligt 9 kap. 9 § ska länsstyrelsen göra en sammanställning av de kommunala avfallsplanerna och överlämna till Naturvårdsverket. Vidare innehåller avfallsförordningen krav om att det är Naturvårdsverket som ska ta fram en nationell avfallsplan och ett program för avfallsförebyggande.

Avfallsförordning (2020:614)

NFS 2020:6 Föreskrifter om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall (gäller från 1 aug 2020)

Kommunerna och länsstyrelsernas ansvar

Kommunerna är ansvariga för att ta fram den kommunala avfallsplanen. Länsstyrelserna är samrådspart i de fall en undersökning genomförs för att avgöra om planen kan ge upphov till betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 5-6 §§ miljöbalken.

Vad som är viktigt att beakta vid bedömningen och vilka uppgifter som är viktiga att ta med framgår av miljöbedömningsförordningen (2017:966). Länsstyrelserna är även samrådspart vid avgränsningen av den strategiska miljöbedömningen enligt 6 kap. 9-10 §§ i miljöbalken och ska ges möjlighet att ge synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen enligt 6 kap.15 §. 

Läs mer i Naturvårdsverkets vägledning om strategisk miljöbedömning

Sammanfattning av vad som är nytt

Genom ändringarna i det reviderade avfallsdirektivet har kraven på medlemsstaternas avfallsförebyggande arbete skärpts. De skärpta kraven avspeglas i avfallsförordningen. Från den 1 augusti 2020 införs en skyldighet för kommunerna att lämna information till hushållen om avfallsförebyggande åtgärder, och en skyldighet för kommunerna att underrätta Naturvårdsverket om avfallsförebyggande åtgärder.

Ändringarna framgår av Naturvårdsverkets bemyndigande som gäller de kommunala avfallsplanerna. Kraven på avfallsplanernas innehåll har även ökat genom revideringarna i avfallsdirektivet. Naturvårdsverket har med anledning av dessa ändringar uppdaterat föreskrifterna om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall med:

  • En ny punkt 3 kopplat till 10 § föreskrifterna, som anger att avfallsplanerna också ska innehålla en bedömning av vilka investeringar och andra ekonomiska resurser som behövs för, dels nya insamlingssystem och anläggningar för att hantera avfall (punkt 1), dels nedläggning eller förändring av befintliga insamlingssystem och anläggningar för att hantera avfall (punkt 2).
  • En ny bestämmelse 21 §, som förklarar att kommunen ska lämna information till hushållen om avfallsförebyggande åtgärder.
  • En ny bestämmelse 24 §, där det framgår att kommunen på begäran av Naturvårdsverket ska lämna uppgifter om 1) avfallsförebyggande åtgärder och åtgärder för att förebygga och begränsa nedskräpning, 2) den avfallshantering som bedrivs, och 3) resultatet av avfallshanteringen jämfört med avfallsplanen.

Övriga ändringar som gjorts i föreskrifterna är främst av redaktionell karaktär, bland annat har en smärre justering gjorts i föreskrifterna på grund av tidigare ändringar i 6 kap. miljöbalken och den nya miljöbedömningsförordningen.

Länk till remissammanställningen (pdf 341 kB)

Ett ökat fokus på avfallsförebyggande mål och åtgärder gäller sedan förra revideringen av föreskrifterna 2017.

Målet är att kommunerna ska lägga mer fokus på avfallsförebyggande åtgärder, vilket bland annat framgår av rubriken på föreskrifterna och ordningen på paragraferna där krav på mål och åtgärder kommer först. Detta för att visa att det viktiga med planerna är att redovisa vad som behöver hända med avfallsarbetet i kommunen, inte att beskriva nuläget. Föreskrifterna och vägledningen lägger vidare stor vikt på samverkan inom kommunen, såväl som med andra aktörer i arbetet med att ta fram planen. Av föreskrifterna framgår bland annat att:

  • Avfallsplanens syfte ska beskrivas.
  • Mål och åtgärder ska utgå från de nationella miljökvalitetsmålen, etappmålen samt andra relevanta mål, strategier och planer.
  • Mål och åtgärder för nedskräpning ska ingå.
  • Kommunerna ska redovisa de styrmedel man planerar att använda för att implementera mål och åtgärder.
  • Kommunen ansvarar för både kommunalt avfall (det som fram till den 1 augusti 2020 benämns hushållsavfall) och avfall som uppkommer i kommunens egna verksamheter.
  • Föreskrifterna innehåller krav om att bedöma behovet av ändringar i insamlingssystem och anläggningar för att hantera framtida förändrade avfallsflöden och bättre koppla ihop fysisk planering med avfallsplanering.

Nulägesbeskrivningen, som många kommuner upplevt som tids- och resurskrävande i arbetet med att ta fram avfallsplaner är förenklad genom att kommunen själv avgör vilka uppgifter som har betydelse för att ta fram en beskrivning av de förhållanden som påverkar avfallets mängd och sammansättning. Det är idag färre krav på uppgifter om anläggningar som finns inom kommunen.

Samverkan under hela processen med att ta fram avfallsplanen höjer kvalitet och ökar förankringsgraden av planen liksom sannolikheten att åtgärderna i avfallsplanen kommer att genomföras. För att involvera fler funktioner och verksamheter inom kommunen men också med andra kommuner och myndigheter samt aktörer inklusive allmänheten i framtagandet av avfallsplanen ska det i föreskrifterna anges de aktörer som deltagit i samråd vid framtagandet av avfallsplanen, och de olika funktioner/verksamheter i kommunen som medverkat vid avfallsplanens framtagande ska redovisas.

Reglerna om vilka uppgifter som kommunen ska lämna till länsstyrelsen är ändrade för att tydliggöra att syftet med lämnade uppgifter är att följa upp om de kommunala avfallsplanerna innehåller mål och åtgärder, som utgår från, de nationella miljökvalitetsmålen, etappmålen samt andra relevanta mål, strategier och planer.

Då de uppgifter som kommunerna förväntas lämna till länsstyrelsen är ändrade påverkas också innehållet i den sammanställning länsstyrelsen förväntas lämna till Naturvårdsverket. Ett syfte med länsstyrelsens sammanställning till Naturvårdsverket är att den ska utgöra ett underlag till nya nationella strategier och planer. I detta sammanhang är det i första hand planens mål och åtgärder som är av intresse, samt aktualiteten av planerna. Ett annat syfte är att länsstyrelsen ska kunna bedöma utvecklingen av avfallshanteringen i länet och i vilken grad planerna bidrar till att nå regionala och nationella mål inom avfallsområdet.

Sammanställningen av kommunernas planer behöver bara lämnas över på begäran från Naturvårdsverket. Närmare anvisningar om hur sammanställningen bör göras kommer Naturvårdsverket att lämna till länsstyrelserna.

Uppföljning av kommunal avfallsplanering

Naturvårdsverket följde upp hur den kommunala avfallsplaneringen fungerade och hur reglerna tillämpades genom bland annat en enkätundersökning till alla kommuner och länsstyrelser. Svaren på kommunenkäten täckte 43 procent av kommunerna. 

Svaren på enkäten bedömdes som representativa för hela landet sett till storlek och länstillhörighet. Enkätundersökningen gjordes 2014 och redovisades januari 2015.

 

Som komplement genomfördes även ett antal djupintervjuer med några kommuner. Uppföljningen bestod av enkätundersökningar till alla kommuner och länsstyrelser. Kommunenkäten besvarades av 43 procent av kommunerna. Svaren bedömdes som representativa för hela landet sett till storlek och länstillhörighet. Som komplement genomfördes även ett antal djupintervjuer med några kommuner.

Undersökningen visade att hälften av planerna har beslutats under de senaste fyra åren (2011-2014). Det genomsnittliga beslutsåret för gällande planer var 2010.

Drygt hälften av kommunerna som besvarade enkäten angav att de hade samarbetat med andra kommuner när de tog fram avfallsplanerna. Undersökningen visade att kommuner som samarbetar har planer som i högre grad än övriga kommuners planer uppfyller kraven i föreskrifterna. Exempelvis innehöll dessa planer i högre utsträckning än övriga uppgifter om mål och åtgärder för avfall som kommunen inte ansvarar för. Kommunerna som samarbetade hade också mer uppdaterade (ej så gamla) avfallsplaner och bättre uppföljning av mål och åtgärder.

Många av planerna låg väl i linje med nationella avfallsplanen. Mer än 60 procent av planerna innehöll exempelvis mål och åtgärder för bygg- och rivningsavfall, återanvändning, minskat matavfall och biologisk återvinning av matavfall. Mer sällan (färre än 30 procent) ingick mål och åtgärder för avfall i anläggningsarbeten, textilavfall och nedskräpning.

De delar av föreskrifterna som kommunerna ansåg vara svårast att uppfylla var kraven om mål och åtgärder för avfall som kommunen inte ansvarar för. Även kraven på uppgifter om vilka mängder av detta avfall som uppkommer och uppgifter om avfallsanläggningar var svåra att uppfylla.

Andra synpunkter handlade om länsstyrelsens roll. Många ifrågasatte nyttan med länsstyrelsens sammanställning av planerna och analys av behandlingskapacitet, eftersom avfallsströmmarna inte följer länsgränserna och avfallsplanerna har olika tidshorisont.

Behov av ändringar lyftes fram för följande områden:

  • uppgifter om avfall som kommunen inte ansvarar för
  • mål och åtgärder för avfall som kommunen inte ansvarar för
  • uppgifter om anläggningar
  • särskilt avsnitt om förpackningar

Uppföljningen är utförd av Miljö och avfallsbyrån, på uppdrag av Naturvårdsverket.