Avfallsregistret
Vägledning till dig som bedriver tillsyn mot verksamheter som omfattas av anteckningsskyldighet och skyldighet att rapportera farligt avfall till Naturvårdsverkets avfallsregister. Även verksamheter kan använda informationen.
Den som yrkesmässigt producerar, transporterar, samlar in, mäklar, handlar eller behandlar farligt avfall, samt den som behandlar ett icke-farligt avfall, ska anteckna vissa uppgifter om avfallet. Om avfallet är farligt ska uppgifterna dessutom rapporteras till Naturvårdsverkets nationella avfallsregister. De uppgifter som lämnas till avfallsregistret utgör en viktig del i Sveriges spårbarhetssystem för farligt avfall, samt en grund för tillsyn, statistikproduktion och rapportering till EU.
Sidan vänder sig till
Tillsynsmyndigheter i första hand. Även verksamheter som omfattas av antecknings- och rapporteringsskyldighet kan använda delar av informationen.
Bra att veta
Verksamheter som behöver vägledning om att anteckna och rapportera hittar information i avsnitten sammanfattning, uppgifter som omfattas, hur verksamheter rapporterar, undantag, informationsmaterial samt miljösanktionsavgift. Övriga avsnitt är främst riktade till tillsynsmyndigheter.
Lagstiftning
Bestämmelser om antecknings- och rapporteringsskyldighet finns huvudsakligen i avfallsförordningens sjätte kapitel.
I 6 kap 1 - 5 §§ avfallsförordningen (2020:614) anges att den som producerar, transporterar, samlar in, handlar, mäklar eller behandlar ett farligt avfall ska anteckna vissa uppgifter om avfallet.
Enligt 6 kap 11 § avfallsförordningen (2020:614) ska den som är anteckningsskyldig enligt 1 - 5 §§ även lämna sina uppgifter elektroniskt till Naturvårdsverkets avfallsregister. Uppgifterna ska ha lämnats senast två arbetsdagar från det datum då anteckningen ska vara förd.
I Naturvårdsverkets föreskrifter om antecknings- och rapporteringsskyldighet och lämnande av uppgifter om farligt avfall till avfallsregistret (NFS 2020:5) preciseras vilka uppgifter som ska antecknas och rapporteras till avfallsregistret.
Att lämna sina uppgifter för sent till avfallsregistret omfattas av miljösanktionsavgift enligt 11 kap 8 b § förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter.
Enligt 7 kap 7 § avfallsförordningen (2020:614) ska den som behandlar icke-farligt avfall anteckna vissa uppgifter om avfallet.
Aktuellt
Översyn och uppdaterad webbstruktur
I september 2024 genomfördes en översyn av Naturvårdsverkets webbsidor om antecknings- och rapporteringsskyldighet samt avfallsregistret.
Nytt är bland annat ett utökat stöd till tillsynsmyndigheter och att antalet sidor blivit färre. Vår förhoppning är att översynen gör det lättare för dig att navigera och hitta den information du söker.
Sidan du befinner dig på är till för både myndigheter som bedriver tillsyn samt verksamheter som behöver stöd kring att anteckna och rapportera. Efter översynen finns följande sidor:
Avfallsregistrets API för tillsynsmyndigheter
Avfallsregistret – Naturvårdsverkets e-tjänst där verksamheter rapporterar farligt avfall
Stöd till verksamheter som ska klassificera och koda sitt avfall
Rapportera till avfallsregistret via API
Om du har inspel eller förslag på uppdateringar är du välkommen att kontakta Naturvårdsverkets kundtjänst.
Antecknings- och rapporteringsskyldighet
Den verksamhet som producerar (ger upphov till), transporterar, samlar in, handlar, mäklar, eller behandlar ett farligt avfall omfattas av antecknings- och rapporteringsskyldighet. Antecknings- och rapporteringsskyldigheten gäller all yrkesmässig verksamhet oberoende av storlek, typ eller mängd farligt avfall som uppkommer eller hanteras inom verksamheten.
Kortfattat ska verksamhetsutövaren:
- Anteckna och spara vissa uppgifter om det farliga avfallet.
- Rapportera uppgifterna till Naturvårdsverkets avfallsregister. Uppgifterna ska lämnas elektroniskt via Naturvårdsverkets e-tjänster eller API senast två arbetsdagar från det datum då anteckningen ska vara förd.
- Den som yrkesmässigt behandlar farligt avfall ska kvartalsvis sammanställa och rapportera uppgifter om behandlingsresultat.
- Behandlare omfattas dessutom av anteckningsskyldighet för icke-farligt avfall. Uppgifter om icke-farligt avfall behöver dock inte rapporteras till avfallsregistret.
Samtliga verksamhetsutövare i en avfallskedja omfattas av sin egen antecknings- och rapporteringsskyldighet. När en avfallsproducent anlitar en transportör för att transportera ett farligt avfall till en insamlare eller behandlare, så kommer alltså både producenten, transportören och mottagaren att anteckna och rapportera sina egna uppgifter.
Mer om anteckningsskyldighet
Bestämmelserna om anteckningsskyldighet finns i 6 kap 1 - 5 §§ avfallsförordningen (2020:614). Enligt 7 kap 7 § gäller även anteckningsskyldighet för den som yrkesmässigt behandlar icke-farligt avfall. I Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2020:5) om antecknings- och rapporteringsskyldighet och lämnande av uppgifter om farligt avfall till avfallsregistret preciseras vilka uppgifter som ska anges i en anteckning.
Anteckningen ska sparas i verksamheten i minst 3 år (1 år för den som antecknar som transportör) och på begäran kunna uppvisas för en tillsynsmyndighet eller föregående avfallsinnehavare. Det finns inga särskilda bestämmelser om hur en anteckning får se ut eller i vilket format den ska sparas så länge anteckningen innehåller de uppgifter som anges i avfallsförordningen och Naturvårdsverkets föreskrifter. En anteckning måste alltså inte föras och sparas digitalt utan kan även föras fysiskt på papper.
När i tid anteckningen senast ska föras och vilka uppgifter som ska ingå i anteckningen beror på i vilken roll verksamheten hanterar avfallet. Det är därför viktigt att verksamhetsutövaren på förhand har undersökt i vilken roll den ska föra sin anteckning.
I vilken roll ska verksamheten anteckna och rapportera?
Avfallsproducent
(6 kap 1 § avfallsförordningen) - En verksamhet som transporterar bort eller får hämtat ett farligt avfall som verksamheten själv gett upphov till ska anteckna och rapportera som avfallsproducent.
Ett avfall uppkommer endast en gång. Anteckningen som avfallsproducent ska därför endast föras en gång per uppkommen avfallsmängd, vilket innebär att anteckningen normalt bör föras först när avfallet transporteras bort från verksamheten. Transporter som sker inom en verksamhet och som föregår anteckningen som avfallsproducent, till exempel mellan den plats där en åtgärd gett upphov till ett avfall till den plats där verksamheten normalt lagrar sitt avfall i väntan på borttransport, förs i egenskap av transportör under förutsättning att anteckningen som avfallsproducent kommer att föras och rapporteras när avfallet i ett senare läge transporteras bort eller hämtas.
Exempel: En verksamhet genomför en åtgärd på plats A och ger i samband med åtgärden upphov till ett farligt avfall. Avfallet transporteras till plats B där verksamheten normalt lagrar det avfall som uppstår inom verksamheten. Från plats B hämtas det farliga avfallet av en insamlare som verksamheten anlitat. Verksamheten antecknar och rapporterar då transporten från plats A till B i egenskap av transportör (6 kap 2 §) medan anteckningen och rapporten som avfallsproducent (6 kap 1 §) genomförs först när avfallet transporteras bort (hämtas) från plats B.
Transportör
(6 kap 2 § avfallsförordningen) - En transport som sker inom en verksamhet eller direkt mellan två verksamheter förs och rapporteras normalt som transportör. Om verksamheten redan antecknar och rapporterar en viss transport i egenskap av avfallsproducent eller insamlare behöver den inte samtidigt anteckna och rapportera samma transport i egenskap av transportör, när den själv utför transporten.
Insamlare
(6 kap 3 § avfallsförordningen) – En verksamhet ska anteckna och rapportera som insamlare enligt 6 kap 3 § 1 när den hämtar eller tar emot ett farligt avfall från en annan verksamhet i syfte att lagra eller sortera detta på annan plats än där det uppstod – såvida inte verksamheten hämtar eller tar emot avfallet för att behandla det. En verksamhet som samlar in farligt avfall ska även anteckna och rapportera enligt 6 kap. 3 § 2 i samband med att ett farligt avfall transporteras bort från en plats där verksamheten lagrat avfallet.
Behandlare
(6 kap 5 § eller 7 kap 7 § avfallsförordningen) – Den som tar emot ett avfall i syfte att behandla det ska anteckna som behandlare. Om avfallet är farligt, ska verksamheten dessutom rapportera till avfallsregistret. Den som behandlar farligt avfall ska även kvartalsvis anteckna och rapportera behandlingsresultat. Även den som behandlar ett farligt avfall på den plats där det uppstått ska anteckna och rapportera behandlingsresultat.
Mäklare och handlare
(6 kap 4 § avfallsförordningen) – Den som mäklar eller handlar med ett farligt avfall ska anteckna och rapportera som mäklare eller handlare. En anteckning som mäklare eller handlare behöver däremot inte föras eller rapporteras om mäklaren eller handlaren redan antecknar och rapporterar samma avfallsmängd som avfallsproducent, transportör, insamlare eller behandlare.
Uppgifter som ska rapporteras
En rapport till avfallsregistret ska innehålla samtliga uppgifter från den förda anteckningen. Verksamheten ska även lämna uppgifter om verksamhetens namn, organisationsnummer, kontaktuppgifter, och uppgifter om eventuellt ombud. Den som rapporterar i egenskap av avfallsproducent ska dessutom ange sitt CFAR-nummer.
Avfallsproducent
När ett farligt avfall transporteras bort från den plats där det uppstod eller där verksamheten normalt lagrar sitt avfall, ska den verksamhet som gett upphov till avfallet anteckna och rapportera som avfallsproducent.
Avfallsproducentens antecknings- och rapporteringsskyldighet gäller oavsett om verksamheten transporterar bort sitt avfall själv eller får sitt avfall hämtat. Den som transporterar bort sitt eget farliga avfall behöver dock inte samtidigt föra anteckning i egenskap av transportör för en avfallstransport som redan antecknas och rapporteras i egenskap av avfallsproducent.
Bestämmelsen om anteckningsskyldighet för avfallsproducenter följer av 6 kap 1 § avfallsförordningen. Avfallsproducenten ska anteckna följande uppgifter:
Uppgift | Format |
---|---|
Avfallstyp | 6-siffrig kod enligt bilaga 3 till avfallsförordningen (2020:614) |
Avfallets vikt | Kilogram |
Den plats där avfallets producerats | Adress eller geografisk punkt |
Datum då avfallet transporteras bort | Dag, månad, år |
Vem som ska transportera avfallet | Person- eller organisationsnummer |
Transportsätt | Vägtransport, järnvägstransport, sjötransport, flygtransport, inlandssjöfart, eller rörledning |
Den mottagare och plats där avfallet ska hanteras på annat sätt än genom att mottagaren transporterar eller lastar om det. | Person- eller organisationsnummer samt adress eller geografisk punkt |
CFAR-nummer
När en verksamhet rapporterar i egenskap av avfallsproducent ska den även lämna uppgift om arbetsställenummer (CFAR) för den plats där avfallet uppstod. Arbetsställenumret är en 8-siffrig kod. Koden kan sökas ut på Statistiska Centralbyråns webbsida.
Arbetsställenummer kan saknas för vissa arbetsplatser. Verksamheten ska då i första hand ange ett arbetsställenummer för en annan plats inom samma verksamhet, till exempel verksamhetens kontor. Uppgiften får endast utelämnas om verksamheten helt saknar ett arbetsställenummer.
Transportör
När ett farligt avfall transporteras inom en verksamhet eller från en annan verksamhet direkt till insamlare eller behandlare ska en anteckning som transportör föras. Anteckningen ska föras innan transporten påbörjas.
Observera att om verksamheten redan antecknar och rapporterar en viss transport i egenskap av avfallsproducent eller insamlare behöver den inte samtidigt anteckna och rapportera samma transport i egenskap av transportör.
Bestämmelsen om anteckningsskyldighet för transportörer följer av 6 kap 2 § avfallsförordningen. Transportören ska anteckna följande uppgifter:
Uppgift |
Format |
Avfallstyp | 6-siffrig kod enligt bilaga 3 till avfallsförordningen (2020:614) |
Avfallets vikt | Kilogram |
Från vem avfallet ska transporteras | Person- eller organisationsnummer eller kommunkod om uppgiften avser ett hushåll |
Från vilken plats avfallet ska transporteras | Adress eller geografisk punkt |
Till vem avfallet ska transporteras | Person- eller organisationsnummer |
Till vilken plats avfallet ska transporteras | Adress eller geografisk punkt |
Datum då transporten påbörjas | Dag, månad, år |
Transportsätt | Vägtransport, järnvägstransport, sjötransport, flygtransport, inlandssjöfart, eller rörledning |
Insamlare
Den som tar emot ett farligt avfall för att lagra eller sortera det på annan plats än där det uppstått ska anteckna och rapportera som insamlare. Insamlaren ska anteckna och rapportera både när avfallet tas emot och när avfallet transporteras bort. När insamlaren tar emot ett farligt avfall ska anteckningen föras inom två arbetsdagar. När insamlaren transporterar bort ett eller får hämtat ett farligt avfall som tidigare samlats in ska anteckningen däremot föras innan transporten påbörjas.
Bestämmelsen om anteckningsskyldighet för insamlare följer av 6 kap 3 § avfallsförordningen. Insamlaren ska när ett avfall tas emot anteckna följande uppgifter:
Uppgift |
Format |
Avfallstyp | 6-siffrig kod enligt bilaga 3 till avfallsförordningen (2020:614) |
Avfallets vikt | Kilogram |
Vem som senast hanterade avfallet på annat sätt än genom att transportera eller lasta om det | Person- eller organisationsnummer, eller kommunkod om uppgiften avser avfall som lämnats direkt av hushåll |
På vilken plats avfallet senast hanterades på annat sätt än genom att transportera eller lasta om det | Adress eller geografisk punkt |
Datum då avfallet togs emot | Dag, månad, år |
Transportsätt | Vägtransport, järnvägstransport, sjötransport, flygtransport, inlandssjöfart, eller rörledning |
Plats där avfallet ska hanteras på annat sätt än genom att transporteras eller lastas om | Adress eller geografisk punkt |
När insamlaren transporterar bort ett farligt avfall som tidigare samlats in, ska följande uppgifter antecknas:
Uppgift |
Format |
Avfallstyp | 6-siffrig kod enligt bilaga 3 till avfallsförordningen (2020:614) |
Avfallets vikt | Kilogram |
Vem som ska transportera avfallet | Person- eller organisationsnummer |
Mottagare som ska hantera avfallet på annat sätt än genom att transportera eller lasta om det | Person- eller organisationsnummer |
Plats där avfallet ska hanteras på annat sätt än genom att mottagaren transporterar eller lastar om det | Adress eller geografisk punkt |
Datum då transporten påbörjas | Dag, månad, år |
Transportsätt | Vägtransport, järnvägstransport, sjötransport, flygtransport, inlandssjöfart, eller rörledning |
Handlare och mäklare
Den som mäklar eller handlar med ett farligt avfall ska föra anteckning om avfallet senast två arbetsdagar från det datum då avfallet handlades eller mäklades. En anteckning som handlare eller mäklare ska inte föras om verksamheten samtidigt är anteckningsskyldig som avfallsproducent, transportör, insamlare eller behandlare gällande det avfall som handlas eller mäklas.
Bestämmelsen om anteckningsskyldighet för handlare och mäklare följer av 6 kap 4 § avfallsförordningen. Följande uppgifter ska antecknas:
Uppgift |
Format |
Avfallstyp | 6-siffrig kod enligt bilaga 3 till avfallsförordningen (2020:614) |
Avfallets vikt | Kilogram |
Vem som sålde eller förmedlade avfallet | Person- eller organisationsnummer |
Datum då avfallet såldes, förmedlades eller köptes | Dag, månad, år |
Till vem avfallet såldes eller förmedlades | Person- eller organisationsnummer |
Behandlare
Den som yrkesmässigt behandlar avfall ska anteckna uppgifter om avfallet när verksamheten:
- Tar emot ett farligt eller icke-farligt avfall,
- behandlar ett farligt eller icke-farligt avfall, eller
- transporterar bort ett farligt avfall.
Behandlaren ska föra anteckning inom två arbetsdagar från det datum då behandlaren tagit emot ett avfall. När farligt avfall transporteras bort från verksamheten ska en anteckning föras innan borttransport påbörjas.
Om en anteckning avser ett farligt avfall ska uppgifterna dessutom rapporteras till avfallsregistret. Rapporten ska ske senast två arbetsdagar från det datum då anteckningen ska vara förd.
Ett farligt avfall som uppstått till följd av en behandlingsåtgärd, eller vars egenskaper eller ursprung förändrats till följd av en behandlingsåtgärd, ska normalt anses ha uppstått (producerats) i den verksamhet som behandlade avfallet. Behandlaren ska därför anteckna och rapportera som avfallsproducent när ett sådant avfall transporteras bort från verksamheten. En verksamhet som redan antecknar och rapporterar en transport i egenskap av avfallsproducent, ska inte anteckna och rapportera samma transport i egenskap av behandlare.
Behandlaren ska även anteckna och kvartalsvis sammanställa behandlingsresultat för det avfall som behandlats inom verksamheten. Sammanställningen för respektive kvartal ska vara genomförd senast sista dagen i april, juli, oktober och januari. Om ett farligt avfall behandlats har verksamheten två arbetsdagar på sig att rapportera sammanställningen till avfallsregistret från det datum då den ska vara färdigställd. Läs mer under rubriken Rapportera behandlingsresultat.
Bestämmelser om anteckningsskyldighet för den som tar emot ett avfall för yrkesmässig behandling följer av 6 kap 5 § punkt 1 i avfallsförordningen när verksamheten tar emot ett farligt avfall och 7 kap 7 § punkt 1 när verksamheten tar emot ett icke-farligt avfall.
När verksamheten tar emot ett farligt avfall i syfte att behandla det ska den anteckna följande uppgifter:
Uppgift |
Format |
Avfallstyp | 6-siffrig kod enligt bilaga 3 till avfallsförordningen (2020:614) |
Avfallets vikt | Kilogram |
Vem som senast hanterade avfallet på annat sätt än genom att transportera eller lasta om det | Person- eller organisationsnummer, eller kommunkod om uppgiften avser ett hushåll |
Plats där avfallet senast hanterades på annat sätt än genom att transportera eller lasta om det | Adress eller koordinat enligt SWEREF99 |
Datum då avfallet togs emot | Dag, månad, år |
Plats där avfallet ska behandlas | Adress eller geografisk punkt |
När verksamheten tar emot ett icke-farligt avfall i syfte att behandla det, ska den anteckna nedan uppgifter:
Uppgift |
Format |
Avfallstyp | * |
Avfallets vikt | Kilogram |
Vem som senast hanterade avfallet på annat sätt än genom att transportera eller lasta om det | * |
Plats där avfallet senast hanterades på annat sätt än genom att transportera eller lasta om det | * |
Datum då avfallet togs emot | * |
*Hur uppgiften ska anges preciseras inte i förordning eller föreskrift.
Bestämmelser om antecknings- och rapporteringsskyldighet för behandlare som transporterar bort (eller får hämtat) ett farligt avfall som inte har uppstått i den egna verksamheten följer av 6 kap 5 § punkt 3 i avfallsförordningen. Nedan uppgifter ska då antecknas:
Uppgift |
Format |
Avfallstyp | 6-siffrig kod enligt bilaga 3 till avfallsförordningen (2020:614) |
Avfallets vikt | Kilogram |
Vem som ska transportera avfallet | Person- eller organisationsnummer |
Mottagare som ska hantera avfallet på annat sätt än genom att transportera eller lasta om det | Person- eller organisationsnummer |
Plats där avfallet ska hanteras på annat sätt än genom att mottagaren transporterar eller lastar om det | Adress eller geografisk punkt |
Datum då transporten påbörjas | Dag, månad, år |
Transportsätt | Vägtransport, järnvägstransport, sjötransport, flygtransport, inlandssjöfart, eller rörledning |
Rapportera behandlingsresultat
Den som behandlar avfall ska enligt 6 kap 5 § punkt 2 (farligt avfall) eller 7 kap 7 § punkt 2 (icke-farligt avfall) anteckna uppgifter om behandlingsresultat.
Vid behandling av icke-farligt avfall ska verksamheten, för varje typ av avfall som behandlats, anteckna uppgifter om:
- Vikten i kg på den totala mängden avfall som behandlats,
- plats där avfallet behandlats,
- de behandlingsmetoder som använts, och
- den mängd produkter och material i kilogram som har upphört att vara avfall efter att ha förberetts för återanvändning, materialåtervunnits eller återvunnits på annat sätt.
Vid behandling av farligt avfall ska verksamheten, för varje typ av avfall som behandlats, anteckna uppgifter om:
- Vikten i kg på den totala mängden farligt avfall som behandlats,
- de behandlingsmetoder som använts,
- vikten i kilogram på det avfall som efter behandlingen har blivit icke-farligt avfall, och
- den mängd produkter och material i kilogram som har upphört att vara avfall efter att ha förberetts för återanvändning, materialåtervunnits eller återvunnits på annat sätt.
Uppgifterna ska sammanställas kvartalsvis senast den sista dagen i januari, april, juli och oktober månad för det närmast föregående kvartalet. Vid behandling av farligt avfall ska uppgifterna dessutom rapporteras till avfallsregistret senast två arbetsdagar från det datum då uppgifterna senast ska vara sammanställda.
Särskilda rapporteringskrav vid behandling av spillolja
Resultat från behandling av spillolja ska redovisas enligt tabell i bilaga 2 till NFS 2020:5. Verksamheten ska rapportera vikten (i kg) på samtligt avfall som uppstått genom
- regenerering
- annan materialåtervinning,
- energiåtervinning eller upparbetning till material som ska användas som bränsle, eller
- bortskaffande.
Behandlingsmetod
Uppgift om behandlingsmetod ska anges med den kod i bilaga 1 och 2 till avfallsförordningen som bäst beskriver behandlingsåtgärden. Vid behandling av farligt avfall ska dessutom underkod enligt bilaga 1 till Naturvårdsverkets föreskrifter om antecknings- och rapporteringsskyldighet och lämnande av uppgifter om farligt avfall till avfallsregistret (NFS 2020:5) anges.
Tabell – underkoder enligt NFS 2020:5
Underkod |
Beskrivning underkod |
A | Konventionell materialåtervinning |
B | Biologisk behandling kompostering |
C | Biologisk behandling rötning |
D | Förbränning med energiåtervinning |
E | Återvinning som konstruktionsmaterial |
F | Annan återvinning |
G | Återfyllning |
H | Markspridning |
I | Förbehandling och sortering |
J | Lagring före återvinning |
K | Lagring före bortskaffande |
L | Omförpackning |
M | Förbränning utan energiåtervinning |
N | Deponering |
O | Annan bortskaffning |
Ska förberedande återgärder eller lagring inför behandling antecknas och rapporteras?
Inledande hantering (förbehandling), som exempelvis demontering, sortering, krossning, komprimering, pelletering, torkning, fragmentering, konditionering, eller omförpackning, innan fortsatt återvinning eller bortskaffande, utgör behandling. Detsamma gäller lagring före sådan hantering som utgör behandling. Sådan hantering ska därför antecknas och rapporteras enligt bestämmelserna i 6 kap 5 § avfallsförordningen när det rör sig om ett farligt avfall, eller 7 kap 7 § när det rör sig om ett icke-farligt avfall.
Att sortera eller tillfälligt lagra ett avfall på den plats där det uppstod utgör däremot inte behandling. Det är heller inte fråga om en behandlingsåtgärd om verksamheten som samlat in avfallet lagrar eller sorterar det utan syfte att själv behandla det.
Uppgifter om avfallstyp
Avfallstyp ska antecknas och rapporteras med en av de 6-siffriga koder som listas i bilaga 3 till avfallsförordningen (2020:614). Endast farligt avfall (markerade med en asterisk i bilagan) ska rapporteras. För att välja rätt kod behöver verksamheten först ha klassificerat sitt avfall.
Avfallsproducenten har ett grundläggande ansvar för att känna till eller ta reda på egenskaperna hos det avfall som verksamheten ger upphov till och att skaffa sig den kunskap som krävs för att hantera avfallet på ett sätt som inte innebär risk för människors hälsa eller miljön. I detta ansvar ingår att klassificera avfallet. Klassificeringen av avfallet ger också efterföljande avfallsinnehavare nödvändig information, för att kunna hantera avfallet på lämpligt sätt.
Vägledning om hur det går till att klassificera ett avfall finns på Naturvårdsverkets webbsida. Europeiska kommissionen har även publicerat en fördjupad teknisk vägledning om klassificering av avfall.
Klassificering och kodning (naturvardsverket.se)
Kommissionens tillkännagivande om teknisk vägledning om klassificering av avfall (europa.eu)
Uppgifter om vikt
Vikt ska alltid antecknas och rapporteras i kilogram. Om verksamheten saknar förutsättningar för att väga sitt farliga avfall eller på annat sätt inhämta en uppmätt viktangivelse, så bör det normalt anses tillräckligt att vikten istället uppskattas så noga som möjligt.
Tänk på att den som rapporterat en vikt som vid senare vägning visar sig vara felaktig, ska i efterhand rätta uppgiften i avfallsregistret. För att kunna rätta en felaktig uppgift om vikt behöver verksamheten kunna ange det avfalls-ID som erhölls när rapporten lämnades. Det är därför viktigt att verksamheten sparar detta avfalls-ID.
Kommunkod används när lämnaren är en privatperson eller okänd
När uppgift om exempelvis vem som har gett upphov till ett farligt avfall eller på vilken plats avfallet uppstod avser en privatperson (hushåll) så ska både plats och vem uppgiften avser alltid anges med kommunkod. Uppgifter om personnummer (såvida det inte är fråga om en enskild näringsverksamhet/enskild firma) eller privatpersoners adress ska alltså inte lämnas till avfallsregistret. Uppgifter om avfall från flera hushåll kan därför ofta slås samman till en anteckning under förutsättning att samtliga uppgifter avser ett visst datum och kommunkod.
Vid borttransport av farligt avfall från till exempel en olycksplats, nedskräpad plats eller liknande, är det ofta okänt vem som gett upphov till avfallet eller senast hanterade det. Föregående avfallsinnehavare får då anges med okänd. Plats anges med adress eller koordinat för den plats från vilken avfallet transporteras.
Så rapporterar verksamheter
Den som är rapporteringsskyldig kan lämna sina uppgifter till avfallsregistret på två sätt:
- Via Naturvårdsverkets e-tjänst för avfallsregistret.
- Via det egna verksamhetsstödsystemet med en API-lösning för verksamheter. Då krävs utveckling av det egna systemet.
Verksamheten kan även låta ett ombud lämna verksamhetens uppgifter.
Bra att veta
Varje avfallstyp som rapporteras ses som en egen rapport och får ett unikt avfalls-ID. Avfalls-ID kan användas för att i ett senare skede rätta en felaktig uppgift.
Rapportering via ombud
En rapporteringsskyldig verksamhet får utse ett ombud att lämna sina uppgifter till avfallsregistret. Ett ombud ska vara en fysisk person och tillsynsmyndigheten kan vid behov be ombudet att styrka sin behörighet med fullmakt. Förhållandet mellan fullmaktsgivare och ombud regleras avtalsrättsligt.
Vad som kan förväntas av ett ombud regleras inte i avfallsförordningen utan avtalsrättsligt. Det ställs alltså inga krav på att fullmakten ska vara utformad på ett visst sätt. Avtalet, eller fullmakten, reglerar förhållandet mellan fullmaktsgivaren och fullmaktstagaren, och det är alltid den enskilde verksamhetsutövaren som bär ansvaret för att kraven i förordningen uppfylls.
En verksamhetsutövare kan alltså inte avtala bort sin rapporteringsskyldighet och det är alltid den rapporteringsskyldiga verksamhetsutövaren som är skyldig att se till att de uppgifter som lämnas till registret är korrekta och att de lämnas i tid. Tillsyn och åtgärdskrav, inklusive eventuellt krav på rättning eller miljösanktionsavgift, ska därför riktas mot den rapporteringsskyldiga verksamheten, inte dess ombud.
Det är vanligt att en transportör eller insamlare erbjuder sig att rapportera som ombud åt de verksamheter som de hämtar farligt avfall från. Ombudet lämnar då dels lämnarens rapport, och dels sin egen rapport. Om ombudet har åtagit sig att lämna flera verksamheters rapporter, till exempel vid upphämtning av farligt avfall från ett gemensamt avfallsutrymme, så ska ombudet, utöver sin egen rapport, lämna en rapport för varje rapporteringsskyldig verksamhet som den agerar ombud åt. Ombudet får alltså inte slå ihop respektive verksamhets rapport till en samlad rapport.
Det kan även vara bra att tänka på att en verksamhetsutövare inte har egen tillgång till de uppgifter som rapporterats till avfallsregistret. Det kan alltså vara lämpligt att den rapporteringsskyldiga verksamhetsutövaren avtalar med sitt ombud hur rapporterade uppgifter ska sparas och redovisas. En rapporteringsskyldig verksamhet kan till exempel behöva få tillgång till sina avfalls-ID för att genomföra eventuella rättningar. Ett avtal bör även tydliggöra i vilken mån ombudet förväntas upprätta och spara den anteckning som ligger till grund för rapporteringen.
Tillsynsmyndigheten har alltid rätt att begära att få ta del av en rapporteringsskyldig verksamhets ombudsavtal.
Rätta eller makulera uppgifter som lämnats till avfallsregistret
Den som lämnat felaktiga uppgifter till avfallsregistret ska enligt 6 kap 12 § avfallsförordningen så snart som möjligt lämna korrekta uppgifter. Verksamheten kan rätta en uppgift antingen genom Naturvårdsverkets e-tjänst eller via API.
För att genomföra en rättning behöver verksamheten ha tillgång till avfalls-ID för den rapport som ska rättas. En rättning innebär i praktiken att en ny rapport skapas, men med en referens till den rapport som ersatts. Båda rapporterna kommer alltså att sparas i avfallsregistret.
Det går även att makulera en rapport via API. Även då sparas den gamla rapporten, men med information om att den inte längre ska gälla och varför den makulerats.
Undantag från antecknings- eller rapporteringsskyldighet
Undantag för privata hushåll
Privatpersoner omfattas enligt 6 kap 21 § avfallsförordningen inte av antecknings- eller rapporteringsskyldighet för det farliga avfall som uppstått i det egna hushållet. Istället gäller antecknings- och rapporteringsskyldighet först när avfallet har sorterats ut och tagits emot av någon som har de tillstånd eller har gjort de anmälningar som krävs enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 kap. 6 § miljöbalken eller avfallsförordningen. Normalt innebär det att det är först den insamlare som yrkesmässigt hämtar eller tar emot hushållets farliga avfall som ska omfattas av antecknings- och rapporteringsskyldighet.
Undantag vid kommunens insamling av farligt avfall från hushåll
När kommunen eller den som kommunen anlitar samlar in farligt avfall som kommer direkt från hushåll gäller vissa undantag från antecknings- och rapporteringsskyldigheten. Undantagen följer av 6 kap 22 - 24 §§ avfallsförordningen.
Kommunen eller den som kommunen anlitar är, när de tar emot eller hämtar ett farligt avfall från hushåll, undantagen antecknings- och rapporteringsskyldighet som transportör enligt 6 kap 2 § i avfallsförordningen eller insamlare enligt 6 kap 3 § punkt 1. En förutsättning är att avfallet tas emot vid eller transporteras från den fastighet där avfallet producerats, eller en obemannad insamlingsplats eller mobil bemannad insamlingsplats där kommunen eller den som kommunen anlitar normalt tar emot farligt avfall från hushåll. Kommunen eller den som kommunen anlitar omfattas dock fortfarande av antecknings- eller rapporteringsskyldighet enligt 6 kap 3 § punkt 2 vid det tillfälle då farligt avfall ska transporteras bort från den plats där det tagits emot för tillfällig lagring.
När kommunen eller den som kommunen anlitar transporterar ett farligt avfall direkt till en behandlare istället för att samla in det till en tillfällig lagringsplats, gäller anteckningsskyldigheten enligt 6 kap 2 § först efter två arbetsdagar från att avfallet lämnats till behandlaren. Precis som ovan är en förutsättning att avfallet har uppstått i ett hushåll och att det transporteras från en den fastighet där det producerats eller en obemannad insamlingsplats eller mobil bemannad insamlingsplats där kommunen tar emot avfall.
Observera att samtliga undantag endast gäller avfall som kommer direkt från hushåll. Undantagen gäller alltså inte allt kommunalt avfall, då detta är ett bredare begrepp.
Undantag för säkerhetsskyddsklassade uppgifter eller uppgifter som avser militärt bruk
Uppgifter om farligt avfall som säkerhetsskyddsklassificerats med stöd av säkerhetsskyddslagen ska antecknas men inte rapporteras till avfallsregistret. Detsamma gäller uppgifter om produkter för militärt bruk om ett röjande kan medföra skada för totalförsvaret. Undantagen följer av 6 kap 13 § avfallsförordningen.
Det faller på den antecknings- och rapporteringsskyldiga verksamheten att bedöma vilka uppgifter som ska omfattas av undantagen i 6 kap 13 § avfallsförordningen, till exempel med stöd av verksamhetens säkerhetsskyddsanalys. Observera att det räcker att en enstaka uppgift i en anteckning (till exempel en adress eller uppgift om avfallstyp) bedömts säkerskyddsklassificerad för att anteckningen i dess helhet ska undantas rapporteringsskyldighet. Anteckningen ska då endast sparas på plats och kunna uppvisas på begäran av en tillsynsmyndighet eller föregående avfallsinnehavare.
En rapport som innehåller ett organisationsnummer tillhörande Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Fortifikationsverket, Försvarets radioanstalt, och Totalförsvarets forskningsinstitut blockeras alltid från att lämnas till avfallsregistret.
Tillsyn över försvarets och FOI:s verksamhet
Försvarsinspektören har tillsyn över Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Fortifikationsverket och Försvarets radioanstalt antecknings- och rapporteringsskyldighet. Dessa myndigheter ska dessutom rapportera sina uppgifter direkt till Försvarsinspektören istället för till avfallsregistret.
Även Totalförsvarets forskningsinstitut ska rapportera sina uppgifter till den myndighet som normalt har tillsyn över verksamheten, istället för till avfallsregistret.
Undantaget från rapporteringsskyldighet i 6 kap 13 § avfallsförordningen för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter, med mera, gäller dock även för de uppgifter som ska lämnas till Försvarsinspektören eller de myndigheter som utövar tillsyn över Totalförsvarets forskningsinstitut. Sådana uppgifter ska alltså endast sparas i en anteckning och kunna uppvisas på begäran från tillsynsmyndigheten.
Försvarsinspektören och de myndigheter som utövar tillsyn över Totalförsvarets forskningsinstitut ska årligen sammanställa de uppgifter som rapporterats. Sammanställningen ska senast den 31 mars varje år lämnas till Naturvårdsverket, gärna via registrator@naturvardsverket.se
Kommunernas och regionernas antecknings- och rapporteringsskyldighet
En kommun eller region kan som verksamhetsutövare bedriva flera olika verksamheter. Vid tillsyn kan det därför vara viktigt att ha bedömt vilka delar av kommunens eller regionens olika verksamhetsområden som enligt avfallsförordningens mening ska anses utgöra en egen verksamhet och omfattas av sin egen antecknings- och rapporteringsskyldighet.
Vid en bedömning bör tillsynsmyndigheten normalt kunna utgå från hur befintlig tillsyn enligt miljöbalken redan bedrivs, till exempel genom att jämföra med eventuell anmälnings- eller tillståndsplikt för den verksamhet som bedrivs inom kommunen eller regionen. Oftast är en verksamhet knuten till den verksamhet som bedrivs på en specifik plats, exempelvis en skola, en vårdcentral eller ett äldreboende. Det kan dock finnas exempel på verksamhet som bedrivs på flera platser, till exempel vid gaturenhållning, fastighetsskötsel eller insamling och tillfällig lagring av avfall från kommunens eller regionens olika avfallsproducenter.
Tänk på att privata bolag som verkar på uppdrag av kommunen eller regionen, eller som bedriver sin verksamhet i dess lokaler, alltid utgör en egen verksamhet med egen verksamhetsutövare. Medan regionens samlade verksamhet inom ett och samma sjukhus alltså skulle kunna anses tillhöra samma verksamhet, så kommer det privatägda apotek som har sin verksamhet på samma sjukhus ändå att utgöra en egen verksamhet.
Anteckna och rapportera farligt avfall som hanteras i gemensamt avfallsutrymme
En fastighetsägare tillhandahåller ofta ett gemensamt avfallsutrymme till sina hyresgäster varifrån avfall hämtas av anlitad insamlare eller transportör. Naturvårdsverket bedömer att fastighetsägaren normalt inte ses som insamlare i dessa situationer. Fastighetsägaren är inte heller avfallsproducent. I stället bör det ses som att avfall som lämnas till utrymmet därmed lämnas över till den som samlar in eller transporterar bort avfallet.
Anlitad transportör eller insamlare ska anteckna och rapportera
Den transportör eller insamlare som anlitas att hämta farligt avfall från ett gemensamt avfallsutrymme är enligt 6 kap 3 § punkt 1 i avfallsförordningen skyldig att anteckna och rapportera mängd och typ av farligt avfall som hämtas från respektive avfallsproducent som lämnat avfall till det gemensamma avfallsutrymmet. Ibland är det i det enskilda fallet inte möjligt för transportören eller insamlaren att särskilja vilket avfall som kommer från en viss verksamhet eller på annat sätt inhämta dessa uppgifter. För att på ett lämpligt sätt kunna fullgöra anteckningsskyldigheten enligt 6 kap. 2 och 3 §§ bör det då i vissa situationer vara tillräckligt om en insamlare eller transportör anger:
- fastighetsägaren som den som avfallet transporteras ifrån eller som den som senast hanterade avfallet (6 kap. 2 § 1 och 6 kap. 3 § 1 a),
- fastighetsägarens eller fastighetens adress som den plats som avfallet transporteras ifrån och som den plats där avfallet senast hanterades (6 kap. 2 § 1 och 6 kap. 3 § 1 a),
- datum för upphämtning av avfallet som datum för när avfallet tas emot av insamlaren (6 kap 3 § 1 b), och
- den samlade typ och mängd avfall som hämtas upp från avfallsutrymmet.
En bedömning om ovan uppgifter är tillräckliga bör alltid utgå från i vilken mån det är möjligt för transportören eller insamlaren att i det enskilda fallet inhämta de uppgifter som krävs för att fullfölja sin antecknings- och rapporteringsskyldighet, samt vilken typ av och i vilken omfattning farligt avfall hanteras i det gemensamma avfallsutrymmet. Det är till exempel rimligare att anse att den transportör eller insamlare som hämtar avfall från industriell verksamhet som producerar stora mängder farligt avfall eller avfall som ställer högre krav på säker hantering och spårbarhet, kan redogöra för vilka mängder som hämtas från respektive avfallsproducent, än att den transportör eller insamlare som hämtar farligt avfall från en galleria, där ett större antal mindre verksamheter lämnar ifrån sig mindre mängder farligt avfall, till exempel i form av enstaka lysrör eller batterier, ska kunna anses ha möjlighet att inhämta uppgifter på samma detaljnivå. Hänsyn bör även tas till avfallsproducentens eller fastighetsägarens faktiska möjlighet att förmedla korrekta uppgifter om avfallets ursprung och mängd till berörd transportör eller insamlare. I vissa situationer kan det dessutom vara rimligt att fastighetsägaren eller den som tillhandahåller ett gemensamt avfallsutrymme anordnar särskilda lagringsutrymmen för det avfall som lämnas från vissa verksamheter.
Fastighetsägarens ansvar om den själv transporterar bort avfallet
Om fastighetsägaren själv transporterar bort avfall från det gemensamma avfallsutrymmet anses fastighetsägaren vara transportör och ska anteckna och rapportera uppgifter om transporten enligt 6 kap. 2 och 11 §§ avfallsförordningen. Fastighetsägaren kan i dessa fall också behöva ansöka om tillstånd för transport av avfall enligt 5 kap. 1 § avfallsförordningen. Beroende på i vilken omfattning fastighetsägaren sorterar eller på annat sätt tar befattning med avfallet kan det också bli att betrakta som insamling av avfall.
Avfallsproducentens ansvar
Vid hantering av avfall i gemensamma utrymmen kan avfallsproducenten (såvida inte den verksamhetsutövare som tillhandahåller utrymmet bedömts bedriva insamling) betraktas som avfallsinnehavare fram till dess att avfallet hämtas från det gemensamma avfallsutrymmet. När avfallsproducenten lämnar ett farligt avfall till ett gemensamt avfallsutrymme bör den dock, som datum för när avfallet ska transporteras bort, få ange det datum då avfallet lämnas till avfallsutrymmet.
Avfallsproducenten behöver även inhämta uppgifter om vem som ska transportera avfallet och vart det ska transporteras (mottagare och plats). Dessa uppgifter bör kunna inhämtas från till exempel den verksamhetsutövare som är ansvarig för att beställa hämtning av avfall från det gemensamma avfallsutrymmet.
När insamlaren agerar ombud
Det är vanligt att en transportör eller insamlare agerar ombud för en eller flera avfallsproducenter som lämnar sitt avfall till ett gemensamt avfallsutrymme. Viktigt att tänka på är då att varje avfallsproducent alltid omfattas av sin egenrapporteringsskyldighet. En rapport ska alltså lämnas för varje avfallsproducent som lämnat farligt avfall till det gemensamma avfallsutrymmet. Det räcker alltså inte att ombudet lämnar en rapport för den sammanräknade mängden avfall.
Rapportering vid verksamhet som bedrivs i samma lokal och med gemensam avfallshantering
Ibland är det inte möjligt att särskilja vilket avfall som har uppstått i vems verksamhet. Så kan till exempel vara fallet för verksamheter som inte bara delar lokal, men även på de produkter som används och senare ska hanteras som avfall.
Frisörsalonger och liknande verksamheter kan till exempel bestå av flera enskilda verksamhetsutövare som hyr in sig på en stol i salongen och som därmed var och en för sig är att se som avfallsproducent. Det kan i dessa fall vara svårt att särskilja avfall från de enskilda verksamhetsutövarna. Om salongen i sig har ett eget organisationsnummer och kan ta rollen som avfallsproducent så kan det i dessa fall vara en lämplig lösning att den som driver salongen antecknar och rapporterar allt farligt avfall som uppkommer.
Ett annat exempel är när två enskilda verksamhetsutövare bedriver sin verksamhet i ett gemensamt laboratorium. De båda verksamhetsutövarna utgör i grunden avfallsproducent för det avfall de själva ger upphov till, men om de utnyttjar samma utrustning och kemikalier i sin laboratorieverksamhet, så är det i praktiken inte möjligt att särskilja vem som ger upphov till vilket avfall. Det kan då vara lämpligt att en av verksamhetsutövarna tar på sig ansvaret som avfallsproducent för det farliga avfall som uppstår i laboratoriet och den antecknings- och rapporteringsskyldighet som följer av ett sådant ansvar. Om det finns farligt avfall som uppenbart uppstått i en av verksamheterna, ska berörd verksamhetsutövare fortfarande ansvara för att anteckna och rapportera det avfallet.
Utlandstransporter, internationell sjöfart och flygtrafik
Även transporter som sker mellan en plats i Sverige och en plats utomlands omfattas av antecknings- och rapporteringsskyldighet. När en verksamhet antecknar och rapporterar uppgifter om en verksamhetsutövare i utlandet får mottagarens nationella eller europeiska skatteregistreringsnummer anges istället för ett svenskt person- eller organisationsnummer. En plats utanför Sverige får dessutom anges med enbart uppgift om land istället för en fullständig adress eller koordinater.
Anmälan om gränsöverskridande transport
En gränsöverskridande avfallstransport kan behöva anmälas till Naturvårdsverket och godkännas innan avfallet får skickas iväg. Det finns däremot inga kopplingar mellan anmälan om gränsöverskridande transport och antecknings- och rapporteringsskyldigheten. Antecknings- och rapporteringsskyldigheten enligt avfallsförordningen ersätter inte någon av de skyldigheter som följer av regelverket för gränsöverskridande avfallstransporter.
Internationell sjöfart och flygtrafik
Naturvårdsverket bedömer att farligt avfall som uppstått vid internationell sjöfart eller under internationella flygningar behöver rapporteras först av den verksamhet som tar emot avfallet i Sverige, till exempel i en hamn eller på en flygplats. En anteckning som avfallsproducent kommer alltså inte att föras i ett sådant sammanhang. Farligt avfall som uppstår i samband med exempelvis service eller underhåll när skeppet eller flygplanet befinner sig på svensk mark ska dock fortfarande antecknas och rapporteras.
Antecknings- och rapporteringsskyldigheten som avfallsproducent gäller dock alltid för farligt avfall som uppstår vid sjö- eller flygtrafik inom Sverige.
Transport av farligt avfall mellan en verksamhet i Sverige och en verksamhet i utlandet ska alltid antecknas och rapporteras, även om den sker via internationell sjöfart eller flyg.
Genomföra tillsyn
Ett viktigt syfte med uppgifterna i avfallsregistret är att genom ökad spårbarhet utgöra ett stöd i tillsynen av verksamheter som hanterar farligt avfall. Tillsynsmyndigheten bör inte enbart kontrollera att verksamheten sköter sin antecknings- och rapporteringsskyldighet, utan det är även viktigt att kontrollera att verksamheten följer de särskilda bestämmelser som finns för att säkerställa att farligt avfall inte hanteras på ett sätt som utgör en risk för människor och miljö, och att avfallet i slutändan bortskaffas eller återvinns på rätt plats och med rätt metoder. Uppgifterna i avfallsregistret innebär dessutom en ökad möjlighet att i efterhand spåra och sanktionera oseriösa aktörer på avfallsmarknaden.
Avfallsregistret som stöd i tillsyn på spårbarhet för farligt avfall
Uppgifter i avfallsregistret kan ge en överblick över vilka verksamheter som hanterar farligt avfall inom tillsynsmyndighetens geografiska verksamhetsområde. Börja gärna med att sammanställa vilka verksamhetsutövare som rapporterat till avfallsregistret. Därefter kan en analys göras av om det saknas aktörer som rimligen borde rapportera till avfallsregistret eller om det förekommer aktörer vars avfallshantering tidigare inte varit känd.
Tillsynsmyndigheten kan vidare söka ut uppgifter fördelat på vilka verksamhetsutövare som ger upphov till, samlar in, transporterar respektive behandlar farligt avfall, tillsammans med uppgifter om vilka avfallstyper som hanteras och i vilka mängder. Underlaget kan med fördel användas för att rikta tillsynen dit risk för påverkan på miljö eller människors hälsa är som störst, eller mot hantering där risken för oseriösa aktörer eller illegal hantering av farligt avfall är högre.
Inför tillsyn på en enskild verksamhet som hanterar farligt avfall bör ett fullständigt utdrag göras för att ge tillsynsmyndigheten insyn dels i verksamhetens egen avfallshantering, men även för att kartlägga verksamhetens kopplingar till andra avfallsinnehavare.
Tänk på att i frågor som berör kommunöverskridande transporter kan det vara viktigt att samverka med de andra tillsynsmyndigheter som berörs. En tillsynsmyndighet har dock rätt att ta del av uppgifter från avfallsregistret som rör verksamhet i en annan kommun om det behövs för den egna tillsynen.
Läs gärna mer om hur ett utdrag kan utformas eller avgränsas, eller vilken typ av statistik som är möjlig att generera under rubriken Begära ut och tolka uppgifter ur avfallsregistret.
Nedan anges ett antal exempel på frågor som kan ställas vid tillsyn för att säkerställa att en verksamhetsutövare lever upp till sina grundläggande skyldigheter ifråga om spårbarhet för farligt avfall.
Exempel på frågor att ställa i tillsynen
Har verksamheten rapporterat sina uppgifter till avfallsregistret i tid?
En kontroll över att verksamheten rapporterat sina uppgifter i tid kan, med stöd av ett utdrag ut avfallsregistret, göras redan inför ett platsbesök. Det datum då en rapport först lämnades till avfallsregistret jämförs då med det datum som verksamheten angett att avfallet togs emot eller transporterades bort. Det går även att kontrollera de datum som verksamhetsutövaren själv angett genom att jämföra med de datum som föregående eller nästkommande avfallsinnehavare rapporterat för motsvarande avfallsmängd.
Omfattar verksamhetens rapportering allt farligt avfall som rimligen bör uppstå i den typ av verksamhet som bedrivs?
För många verksamhetstyper är det rimligt att anta att vissa avfallsslag kommer att uppstå och behöva transporteras bort. Om en verksamhet har tillstånd för miljöfarlig verksamhet kan tillståndet innehålla information om vilka typer av avfall som hanteras i verksamheten. För den som transporterar avfall bör det framgå av anmälan eller tillståndet hos länsstyrelsen i vilken mån verksamheten transporterar farligt avfall.
Ett platsbesök kan ge ytterligare information utifrån vilka produkter som används inom verksamheten och i vilken mån farligt avfall tillfälligt lagras i väntan på borttransport.
Kan verksamheten redovisa sina anteckningar?
Verksamheten ska ha sparat sina anteckningar så att de på begäran kan uppvisas för tillsynsmyndigheten. Uppgifterna i anteckningen ska överensstämma med de uppgifter om till exempel datum, mängder och mottagare som rapporterats till avfallsregistret. Tänk på att kravet på att föra och spara fullständiga anteckningar gäller även när verksamheten anlitat ett ombud för sin rapportering. Det finns däremot inget hinder för att ombudet åtar sig att förvara anteckningen, till exempel i en kundportal, så länge den kan uppvisas utan dröjsmål.
Tänk även på att en verksamhetsutövare endast har krav på sig att spara och kunna uppvisa sina anteckningar. Verksamhetsutövaren har däremot ingen skyldighet att kunna redovisa ett utdrag ur avfallsregistret. Det faller alltid på tillsynsmyndigheten att själv hämta de uppgifter ur avfallsregistret som krävs för att genomföra tillsynen.
Är verksamhetsutövarens rutiner för att klassificera sitt avfall godtagbara?
Tillsynsmyndigheten bör kontrollera att allt avfall som misstänks ha farliga egenskaper även klassificeras, hanteras och rapporteras som ett farligt avfall, eller att verksamhetsutövaren i annat fall kan motivera varför avfallet klassificerats som icke-farligt. Om verksamheten tar emot farligt avfall från andra bör tillsynsmyndigheten kontrollera att eventuell omklassning endast sker på godtagbara grunder.
Har verksamhetsutövaren kontrollerat att mottagaren har gjort den anmälan eller sökt de tillstånd som krävs för att få hantera avfallet?
Den som i yrkesmässig verksamhet lämnar ett avfall till någon annan, ska enligt 5 kap 18 § avfallsförordningen kontrollera att mottagaren har gjort de anmälningar eller sökt de tillstånd som krävs för att få hantera avfallet. Ett undantag är om avfallet lämnas på uppdrag och anvisning av någon annan eller för avfall som lämnas till kommunen eller den som kommunen anlitat.
Spåra misstänkt illegal avfallshantering
Uppgifter i avfallsregistret kan användas för att aktivt söka ut kopplingar mellan aktörer i en avfallskedja för att på så sätt hitta verksamheter som av olika anledningar inte rapporterat enskilda avfallsmängder.
En rapport innehåller normalt, via organisationsnummer och platsangivelse, både en koppling till föregående avfallsinnehavare (om sådan finns) en mottagare, samt uppgifter om den verksamhet som transporterat avfallet. Avfallsregistret kan på sätt möjliggöra för en tillsynsmyndighet att hitta verksamhetsutövare som inte rapporterar sin hantering av farligt avfall, eller av olika anledningar inte anmält eller sökt de tillstånd som krävs för hanteringen.
I avfallsproducentens rapport ska det framgå till vilken verksamhet (organisationsnummer) och plats (adress eller koordinater) som avfallet lämnats. Om felaktiga uppgifter angetts, till exempel om angiven adress inte avser den plats där avfallet slutligen lämnades, kan tillsynsmyndigheten eventuellt utgå från uppgifter som andra aktörer i samma avfallsflöde angett.
Vägledning om hur ett utdrag avfallsregistret kan användas
Södertälje kommun har tagit fram en vägledning om hur ett utdrag från avfallsregistret kan användas för att spåra misstänkt illegala avfallsverksamheter. Naturvårdsverket har gjort vissa justeringar i vägledningen för att den ska överensstämma med senare uppdateringar av avfallsregistret.
Spåra och hitta misstänkt illegal avfallsverksamhet med hjälp av avfallsregistret (pdf)
Mer om illegal avfallshantering
Naturvårdsverket har även vägledning om hur tillsyn mot illegal avfallshantering kan genomföras och vägledning om ingripande, tvångsåtgärder och sanktioner vid tillsyn.
Brottsbekämpande myndigheters åtkomst till avfallsregistret
Polismyndigheten, åklagarmyndigheter eller andra brottsbekämpande myndigheter omfattas inte av den sekretessbrytande bestämmelsen i 6 kap 17 § avfallsförordningen.
I 10 kap. offentlighets- och sekretesslagen (OSL) finns dock andra sekretessbrytande bestämmelser som kan bli tillämpliga i förhållande till brottsbekämpande myndigheter. Bland annat kan, enligt 10 kap. 24 § OSL, en uppgift som omfattas av sekretess och som berör ett begånget brott ändå lämnas till en åklagarmyndighet, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller en annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet, om fängelse ingår i brottets straffskala och påföljden för brottet kan antas bli annat än böter. Vidare kan, enligt 10 kap. 25 § OSL, uppgifter lämnas till domstol eller myndighet som bedriver förundersökning i brottmål.
Uppgifter kan också under vissa förutsättningar, när det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda, lämnas ut med stöd av 10 kap. 27 § OSL.
Miljösanktionsavgift
Enligt 11 kap 8 b § i förordning (2020:259) om miljösanktionsavgifter ska den som är försenad med att lämna uppgifter till avfallsregistret betala en miljösanktionsavgift på 5000 kr.
Varje rapport som lämnats för sent utgör en enskild överträdelse enligt 11 kap 8 b § i förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter. Om flera överträdelser har skett fram till den tidpunkt då överträdelserna uppmärksammas så kommer alltså miljösanktionsavgiftens storlek att bero på det totala antalet rapporter som lämnats för sent under perioden.
Observera att en rapport enligt avfallsförordningens bestämmelser alltid avser en viss mängd av en specifik avfallstyp. Då en transport kan omfatta flera avfallstyper kan en enskild transport som rapporterats för sent alltså omfatta flera enskilda överträdelser, en för varje avfallstyp.
Naturvårdsverkets tolkning utgår bland annat från en prövning i Mark- och miljödomstolen i Nacka (mål nr M 5169-23) som slog fast att varje transporttillfälle, för vilket uppgifter som ska antecknas enligt 6 kap. 3 § avfallsförordningen, inte har rapporterats inom föreskriven tid enligt 6 kap. 11 § samma förordning, ska föranleda påförande av miljösanktionsavgift. Naturvårdsverket anser att detta avgörande tills vidare får ses som vägledande.
Om rapporterad uppgift är felaktig?
Att lämna felaktiga uppgifter till avfallsregistret omfattas inte av miljösanktionsavgift, men tillsynsmyndigheten kan med stöd av 6 kap 12 § avfallsförordningen begära att den som har lämnat felaktiga uppgifter till så snart som möjligt lämnar korrekta uppgifter.
Åtkomst till uppgifter i avfallsregistret
Naturvårdsverket ska till Kemikalieinspektionen och de myndigheter som bedriver tillsyn av avfall eller av transporter av farligt gods, lämna ut uppgifter som rapporterats till avfallsregistret, som tillsynsmyndigheterna ifråga behöver för sin tillsyn.
Tillsynsmyndigheter kan begära ut uppgifter från avfallsregistret på två sätt:
- Via det egna verksamhetsstödsystemet med en API-lösning för tillsynsmyndigheter. Då krävs utveckling av det egna systemet.
- Begäran om utdrag från avfallsregistret kan också skickas till registrator@naturvardsverket.se.
Kom igång med avfallsregistrets API
Tillsynsmyndigheter som vill börja använda avfallsregistrets API för att få ut data behöver först ansöka om att ansluta till API:et. Teknisk information för att sedan sätta upp anslutningen finns i guiden, tillsammans med våra villkor.
Vem är tillsynsmyndighet vid en avfallstransport?
Det är den kommunala nämnden, inom ramen för den tillsyn som bedrivs på avfallshantering enligt 26 kap 3 § miljöbalken, som har tillsynsansvar för de avfallstransporter som sker inom den egna kommunen, och oberoende av var den transporterande verksamheten har sitt säte. En verksamhet som transporterar avfall i flera olika kommuner kan alltså ha flera tillsynsmyndigheter och åtgärder som riktas mot verksamhetsutövaren kan kräva kommunikation mellan tillsynsmyndigheterna.
En tillsynsmyndighet behöver enligt 26 kap 6 § miljöbalken alltid överväga behovet av samarbete med andra tillsynsmyndigheter och skyldigheten att informera en annan tillsynsmyndighet om omständigheter som omfattas av den myndighetens ansvarsområde och som kan föranleda tillsynsåtgärder från den andra myndigheten. Det kan till exempel framkomma omständigheter som kan motivera tillsyn på den plats som transportverksamheten har sitt säte, exempelvis i fråga om dokumentation.
Sekretess för uppgifter i avfallsregistret
Uppgifter som lämnas till avfallsregistret är allmän handling, och ska på begäran lämnas ut av Naturvårdsverket. Det gäller dock inte uppgifter som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Uppgifterna i avfallsregistret kan omfattas av sekretess enligt 31 kap. 11 a § (skydd för enskilds intressen) och 18 kap. 18 a § (förhindra brottslig användning) i offentlighet- och sekretesslagen.
Sekretessbrytande bestämmelser
Naturvårdsverket ska enligt 6 kap 17 § avfallsförordningen på begäran lämna ut uppgifter ur avfallsregistret till Kemikalieinspektionen och de myndigheter som bedriver tillsyn av avfall eller transporter av farligt gods, som de behöver för sin tillsyn. Det gäller alltså även om uppgifterna omfattas av sekretess.
Begära ut och tolka uppgifter ur avfallsregistret
Begäran om utdrag från avfallsregistret kan skickas till registrator@naturvardsverket.se
Ange vilka uppgifter som eftersöks. Underlag lämnas alltid ut i form av en sökbar excel-fil.
Om underlaget bedöms kunna innehålla känsliga uppgifter så skickas det i ett krypterat mejl. Tänk på att ett underlag kan innehålla uppgifter som omfattas av sekretess och kontakta gärna en informationssäkerhetsansvarig på den egna myndigheten vid osäkerhet om hur underlagen får hanteras för att undvika att uppgifter sprids till obehörig.
Vilka uppgifter bör en begäran innehålla?
En begäran bör alltid innehålla organisationsnummer för de verksamheter som avses och tidperiod. Det går även bra att ange ett avfalls-ID om en specifik rapport eftersöks.
Ett utdrag kan dessutom begränsas utifrån uppgifter om kommun- eller länskod (4 eller 2 siffror), avfallskod (6 siffror enligt bilaga 3 till avfallsförordningen), ombudets person- eller organisationsnummer, samt anteckningstyp.
Uppgift om anteckningstyp avser enligt vilken bestämmelse i 6 kap 1 - 5 §§ avfallsförordningen som den rapporterade anteckningen förts. I avfallsregistret benämns bestämmelserna enligt följande:
Benämning i avfallsregistret | Benämning i 6 kap avfallsförordningen |
---|---|
Producentborttransport | Avfallsproducent (1 §) |
Transport | Transportör (2 §) |
Insamlingsmottagning | Insamlare (3 § punkt 1) |
Insamlingsborttransport | Insamlare (3 § punkt 2) |
Handel | Mäklare och handlare (4 §) |
Behandlingsmottagning | Behandlare (5 § punkt 1) |
Behandlingsresultat | Behandlare (5 § punkt 2) |
Behandlingborttransport | Behandlare (5 § punkt 3) |
Mer om att avgränsa en utsökning geografiskt
Det går vid en geografisk avgränsning bra att ange flera kommunkoder eller en länskod. Tänk dock på att en geografisk avgränsning kan innebära att vissa uppgifter inte kommer med i utdraget. Det gäller dels uppgifter om transporter som verksamheten i fråga genomfört helt utanför kommunens gränser, och dels uppgifter i anteckningar där verksamhetsutövaren inte behöver ange plats, exempelvis behandlingsresultat enligt 5 § punkt 2.
Det går inte att avgränsa ett utdrag geografiskt på annat än kommun- eller länskod. Uppgifter om verksamhetens adress eller koordinater - eller arbetsställenummer (CFAR) om verksamheten rapporterat som avfallsproducent - förekommer oftast i registret, men behöver sökas fram i det underlag som lämnas ut. Uppgifter om anläggning finns inte i registret, men kan ibland framgå av, och sorteras ut från, verksamhetens namn.
Statistik från avfallsregistret
Statistiken kan till exempel användas som underlag för hur avfallsflödena ser ut i den kommun eller det län där myndigheten bedriver sin tillsyn.
Önskemål om statistik från avfallsregistret skickas till registrator@naturvardsverket.se
Exempel på funktioner för grundläggande statistik och möjliga avgränsningar:
Funktion | Variabler | Kommentar |
---|---|---|
Samtliga verksamheter som rapporterat i en viss kommun | Tidsperiod (datum)*, kommunkod* | Sammanställer en excel-fil med samtliga unika organisationsnummer som rapporterat |
Mängd rapporterat avfall | Tidsperiod (datum)*, kommunkod, anteckningstyp | Redovisar total mängd avfall som rapporterats |
Rapporter per anteckningstyp | Tidsperiod (datum)*, kommunkod | Skapar ett cirkeldiagram utifrån andel rapporter per anteckningstyp |
Total mängd avfall som rapporterats av avfallsproducenter | Tidsperiod (datum)*, kommunkod, avfallskod | |
Total mängd avfall som rapporterats av insamlare | Tidsperiod (datum)*, kommunkod, avfallskod | Möjligt att inkludera eller exkludera avfall som tagits emot respektive transporterats bort från insamlaren |
Total mängd avfall som rapporterats av behandlare | Tidsperiod (datum)*, kommunkod, avfallskod | Omfattar ej behandlingsresultat. Möjligt att inkludera eller exkludera avfall som tagits emot respektive transporterats bort från behandlaren |
* Apostrof anger när en uppgift är tvingande för att genomföra utsökningen. Övriga variabler avgränsar istället utsökningen.
Observera att samtliga funktioner endast sammanställer uppgifter i avfallsregistret.
Har verksamheten lämnat sin rapport i tid?
En rapport ska ha lämnats till avfallsregistret inom två arbetsdagar från det datum då anteckningen senast ska vara förd. Senaste datum räknas alltså oftast från det datum då en transport av farligt avfall påbörjades eller två arbetsdagar från det datum då ett farligt avfall togs emot, beroende på i vilken roll som verksamheten är antecknings- och rapporteringsskyldig.
Att tolka datum i ett utdrag från avfallsregistret
Ett utdrag ur avfallsregistret innehåller flera datum som kan vara av vikt för att bedöma om en rapport har lämnats i tid. Uppgift om datum upprättas automatiskt, dels när rapporten skickas via e-tjänsten eller en egen API-lösning, dels när uppgiften tagits emot i avfallsregistret.
Rapport först lämnad anger det datum då rapporten första gången lämnades till avfallsregistret.
Rapport lämnades anger normalt det datum då den senaste versionen av en rapport lämnades till avfallsregistret. Om datumet skiljer sig från när rapporten först lämnades så innebär det att verksamhetsutövaren rättat sin rapport.
Rapport mottogs anger det datum då rapporten togs emot i avfallsregistret. Om datumet inte stämmer överens med när rapporten lämnades så har en fördröjning skett, exempelvis på grund av ett tekniskt problem i e-tjänsten.
För att avgöra om rapporten har lämnats i tid behöver alltså det datum som angetts för en transport eller motsvarande jämföras med det datum då rapporten först lämnades.
I ovan utdrag framgår i kolumn C att verksamheten lämnade sin rapport första gången den 8 mars. Eftersom transporten genomfördes den 7 mars (kolumn E) så är rapporten lämnad i tid. I utdraget framgår även i kolumn A att rapporten senast rättades den 10 mars.
När tekniska fel i e-tjänsten innebär att en rapport inkommer sent
Ibland kan tekniska fel i avfallsregistrets olika IT-system innebära att det inte är möjligt för verksamhetsutövaren att lämna sina uppgifter i tid. Ett sådant förhinder bör oftast kunna anses vara ett godtagbart skäl för att med stöd av 30 kap 2 § punkt 2 i Miljöbalken avstå från att ta ut en miljösanktionsavgift.
En verksamhetsutövare som av tekniska skäl inte kan genomföra sin rapporteringsskyldighet bör alltid dokumentera anledningen till att rapporteringen inte gick att genomföra.
Nedan listas datum då det enligt Naturvårdsverkets kännedom inte varit möjligt att lämna uppgifter via avfallsregistrets e-tjänster:
Från | Till | År |
---|---|---|
8 aug 12:04 | 8 aug 13:11 | 2024 |
18 dec 02:00 | 18 dec 08:05 | 2023 |
21 nov 14:15 | 21 nov 08:30 | 2023 |
19 juni 02:00 | 19 juni 16:00 | 2023 |
18 jan 02:00 | 18 jan 07:30 | 2023 |
19 dec 02:00 | 19 dec 09:22 | 2022 |
30 aug 22:30 | 31 aug 08:30 | 2022 |
30 mar 00:30 | 30 mar 08:00 | 2022 |
15 feb 12:00 | 16 feb 10:00 | 2022 |
Tabellen uppdaterades senast 2024-08-23.
Driftstörningar förekom även i avfallsregistrets API från den 10 augusti till den 11 augusti, kl 9:40.
Under perioden 5–17 oktober 2022 låg flera av Naturvårdsverkets system nere. Det var under perioden dock fortfarande möjligt att lämna uppgifter via e-tjänsten, men uppgifterna togs emot i avfallsregistret först i samband med att Naturvårdsverket öppnade sina system igen.
Defintioner
Hantera avfall
Begreppet hantera avfall definieras i 15 kap. 5 § miljöbalken och inkluderar bland annat att transportera, samla in, sortera och behandla avfall.
Transport
Det finns i den miljörättsliga lagstiftningen ingen definition av vad som menas med en transport. Det finns inte heller några reglerade undantag för till exempel kortare transporter eller transporter som sker inom en verksamhet. Förflyttning av avfall inom en och samma verksamhet där avfallet uppkommit, lagras eller på annat sätt hanteras, till exempel inom ett inhägnat verksamhetsområde eller mellan två näraliggande byggnader på en fastighet, ska dock normalt inte behöva ses som en transport. I begreppet transport inkluderas förutom förflyttningen av avfallet även sådan lastning, lossning och annan hantering av avfallet som utgör ett led i förflyttningen. Ett sådant sätt att tillämpa begreppet transport skulle överensstämma med vad som gäller enligt regelverket för transport av farligt gods.
Verksamhetsutövaren behöver bedöma vilka förflyttningar av avfall som utifrån detta kan anses vara av sådant slag att de inte behöver ses som transporter som behöver antecknas eller som kräver transportdokument och kan vid behov stämma av denna bedömning med sin tillsynsmyndighet.
Avfallsproducent
Med avfallsproducent menas enligt 15 kap 4 § miljöbalken den som ger upphov till avfall (ursprunglig avfallsproducent) och den som genom förbehandling, blandning eller andra förfaranden ändrar ett avfalls art eller sammansättning.
Oftast är det okomplicerat att avgöra i vilken verksamhet ett avfall har uppstått, men i vissa fall kan det vara svårare att bedöma vem som har gett upphov till avfallet. Naturvårdsverket har därför tagit fram vägledning för hur begreppet avfallsproducent kan tolkas i vissa situationer.
Insamlare
En insamlare är någon som samlar in avfall. Enligt 15 kap 7 § miljöbalken menas med att samla in avfall att:
- hämta eller ta emot avfall, om detta inte utgör en del av behandlingen av avfallet, eller
- sortera, lagra eller på annat sätt ta befattning med avfall innan det transporteras vidare till den plats där behandlingen ska påbörjas, om åtgärden inte utförs av avfallsproducenten på den plats där avfallet uppkom.
Behandlare
Med att behandla avfall menas enligt 15 kap 6 § miljöbalken att återvinna eller bortskaffa avfall. Vad som menas med att återvinna eller bortskaffa avfall framgår av samma bestämmelse. I bilaga 1 och 2 till avfallsförordningen listas åtgärder som utgör återvinning respektive bortskaffning av avfall.
Återvinna avfall
Att vidta en åtgärd som innebär att avfall kommer till nytta som ersättning för något annat material eller förbereder det för en sådan nytta eller en åtgärd som innebär att avfall förbereds för återanvändning,
- Förbereda avfall för återanvändning: kontrollera, rengöra eller reparera något som är avfall så att det kan återanvändas utan ytterligare behandling,
- Materialåtervinna avfall: upparbeta avfall till nya ämnen eller föremål som inte ska användas som bränsle eller fyllnadsmaterial,
Bortskaffa avfall
Göra sig av med eller förbereda för att göra sig av med något som är avfall utan att återvinna det eller utan att lämna det till någon som samlar in eller transporterar bort det.
- Deponera avfall: bortskaffa avfall genom att lägga det på en deponi.
Mäklare och handlare
Begreppen mäklare och handlare definieras i 1 kap 8 § avfallsförordningen.
Handlare
Den som yrkesmässigt köper och säljer avfall.
Mäklare
Den som yrkesmässigt förmedlar avfall för behandling.
Yrkesmässighet - ska en ideell organisation anteckna och rapportera?
All yrkesmässig verksamhet som hanterar farligt avfall omfattas av antecknings- och rapporteringsskyldighet. Det finns ingen tydlig definition angående vad som i avfallsförordningen menas med yrkesmässig. En bedömning behöver göras i det enskilda fallet av hur begreppet ska tolkas i relation till de bestämmelser där begreppet används.
I fråga om antecknings- och rapporteringsskyldigheten för den som producerar farligt avfall (6 kap. 1 § avfallsförordningen) måste den dock anses gälla för alla utom hushåll. Det är endast i fråga om avfall som produceras av hushåll som det finns särskilt föreskrivna undantag från antecknings- och rapporteringsskyldigheten (6 kap. 21—24 §§ avfallsförordningen). För nödvändig kontroll och spårbarhet av farligt avfall behöver begreppet yrkesmässig verksamhet därför tolkas brett i detta sammanhang, så att all verksamhet, även till exempel ideella föreningar, har en skyldighet att anteckna uppgifter om farligt avfall som uppkommit, så länge avfallet inte har producerats av hushåll.
Folder om att rapportera farligt avfall
Foldern kan användas både av verksamhetsutövare som ska rapportera och av tillsynsmyndigheter när de träffar verksamheter.
Folder om att rapporteraExempel på verksamheters rapportering
Varje berättelse består av två bilder. Den första beskriver kort processen från att avfallsproducenten samlar ihop och antecknar sitt farliga avfall tills att rapporteringen är gjord. Berättelserna kompletterar frågor och svar och broschyren ”Så rapporterar du farligt avfall”.