Digitalisering som stöd för en hållbar förvaltning

Sex synteser ska visa på digitaliseringens möjligheter i Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigetens förvaltningsarbete.

Tillsammans delar synteserna på ca 3,8 miljoner kronor. Synteserna ska visa på digitaliseringens möjligheter i myndigheternas förvaltningsarbete inom tre områden:

  1. Innovativ insamling av data med hjälp av digitala metoder och teknik
  2. Användning av stora datamängder med hjälp av digitala metoder och teknik
  3. Metoder och verktyg för dialog i en digital värld

Projekttiden är 15 december 2021–30 september 2022. Kunskapen från synteserna ska ingå i underlaget för ett kommande forskningsprogram "Digitalisering som stöd för en hållbar förvaltning". Programmet ska bidra till att underlätta och vidareutveckla myndigheternas arbete med hållbar förvaltning och effektivisera arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålen.

Digitalt deltagande i offentlig sektor: en kritisk granskning

Rapporten beskriver hur myndigheter kan tänkas använda digitala verktyg för dialog med allmänheten, samt den forskning som finns på området.

Forskarna presenterar tre olika former av deltagarkonfigurationer: kunder, användare, och medborgare. Analysen visar hur dessa skiljer sig åt och att de kräver olika kompetenser i organisationen. Det är därför viktigt att en myndighet reflekterar över dessa konfigurationer innan initiativ till digitalt deltagande initieras. 

I rapporten presenterar forskarna ett teoretiskt ramverk med nivåer av deltagande och deltagarkonfigurationer som kan användas av praktiker.

Projektledare: Leif Sundberg, Mittuniversitetet
Beviljade medel: 252 063 kr

Slutrapport: Digitalt deltagande i offentlig sektor – en kritisk granskning

Bullerdatainsamling och autonom artidentifiering för att underlätta miljöövervakning 

Syftet är att kartlägga och granska den bästa och senaste tekniken i användning av ljud- och bilddata för kartläggning och övervakning av buller, artidentifiering av djur och växter och övervakning av invasiva arter. 

Manuell provtagning och datainsamling är tidskrävande och kostsam. Autonom ljud- och bilddatainsamling kan fungera som ett kostnadseffektivt komplement, i synnerhet på platser som är svåra att nå. Allmänheten skulle kunna anlitas för att hjälpa till att upptäcka invasiva främmande arter med hjälp av en app som använder artificiell intelligens för artidentifiering. 

Syntesen kommer att ta fram rekommendationer för framtida forskning där resultaten som skulle kunna förbättra myndigheternas kapacitet för miljöövervakning på ett kostnadseffektivt sätt.

Projektledare: Dag Glebe, IVL Svenska Miljöinstitutet AB
Beviljade medel: 797 550 kr

Miljöavkänning: En syntes om satellitdata för att förenkla miljöövervakning (SENSE)

Rapporten beskriver kunskapsläget för miljöövervakning med fjärranalys, med fokus på ämnesområden som är relevanta för Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, exempelvis tillämpningar för luftkvalitet, naturresurser, biodiversitet samt för sjöar, kust och hav. 

Forskarna bedömer att tillämpbarheten inom exempelvis luftkvalitet kommer att öka framöver, genom att ett flertal nya satelliter och instrument kan förbättra övervakningen av luftföroreningar från satelliter. 

Fjärranalys har potential att underlätta för både Naturvårdsverket och HaV att följa upp flera av Sveriges miljökvalitetsmål och för att kartlägga biologisk mångfald i olika skalor, men kräver att myndigheterna producerar data som är standardiserade, geolokaliserade och tidsmässigt uppdaterade, för att kunna användas i kombination med satellitdata. 

Forskarna rekommenderar en rad åtgärder som Naturvårdsverket och HaV kan vidta för att ytterligare integrera fjärranalys i miljöövervakningen, samt förslag på fortsatt forskning och utveckling.

Projektledare: Sofie Hellsten, IVL Svenska Miljöinstitutet AB
Beviljade medel: 799 279 kr

Slutrapport: Användningen av satellitdata för att utveckla miljöövervakningen i Sverige – En syntes

Hur kan allmänheten engageras digitalt? En kunskapsöversikt

Projektet kommer att sammanställa en översikt av digitala verktyg som kan göra det möjligt att utöka dialogen mellan Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och allmänheten. Forskarna gör en kvalitativ analys av digitala verktyg som används inom miljö- och vattenförvaltning internationellt och i smarta städer. På dessa områden har utveckling av digitala verktyg för allmänhetens engagemang varit centralt och föremål för forskning och utveckling. 

Projektledare: Catharina Landström, Chalmers tekniska högskola
Beviljade medel: 697 000 kr 

Reproducerbar analys av miljö-DNA i nationella övervakningsprogram

Nuvarande metoder för övervakning av biologisk mångfald kräver ofta tidskrävande och dyra mikroskopianalyser och specialistkunskap. Detta kan utgöra en flaskhals i analyskedjan från provtagning till dataanalys och utvärdering av miljöstatus. 

Miljö-DNA analys (eDNA) är ett kraftfullt verktyg för att skatta biologisk mångfald och identifiera ett stort antal organismer i en mängd olika miljöer

Forskarna kommer att sammanställa en syntes av litteratur som beskriver de problem kring reproducerbarhet samt de tekniska lösningar som kan överföras till övervakning av biologisk mångfald med hjälp av eDNA-teknik. Syntesen kommer att identifiera problem gällande reproducerbarhet i eDNA-analys, belysa hur dessa hanteras för närvarande samt identifiera potentialen för kunskapsöverföring från angränsande fält som också hanterar stora datamängder.

Projektledare: Mats Töpel, IVL Svenska Miljöinstitutet AB
Beviljade medel: 500 000 kr

Hållbar datadriven kustzonsplanering och förvaltning

Syftet med syntesen är att identifiera, beskriva och utvärdera hur modeller och data kan kombineras och användas för att underlätta kustzonsplanering och förvaltning. Detta för att stödja en ekosystembaserad planering och förenkla tillståndsprocesser samt stärka omställningen till en hållbar blå ekonomi.

Syntesen kommer att innehålla en kunskapssammanställning av modeller som lämpar sig för svenska förhållanden och tillgängliga datakällor.  

Syntesen inkluderar en kartläggning av nya potentiella datakällor och metoder för datakvalitetssäkring och harmonisering. Forskarna kommer att beskriva tekniska krav och utvärdera potentiella tekniska lösningar som kan underlätta arbetet med stora datamängder och modeller. Ett relevant fall kommer att analyseras med hjälp av modeller och data som identifierats inom projektet. 

Projektledare: Malin Gustafsson, IVL Svenska Miljöinstitutet AB
Beviljade medel: 800 000 kr

Mer information

Kontakt 

Forskningssekreterare Kerstin Jansbo, Naturvårdsverket
kerstin.jansbo@naturvardsverket.se
010-698 14 56 

Utredare Bengt Fjällborg, Havs- och vattenmyndigheten
bengt.fjallborg@havochvatten.se 
010-698 60 60