Digitalisering som stöd för en hållbar förvaltning

Rapporten beskriver hur myndigheter kan tänkas använda digitala verktyg för dialog med allmänheten, samt den forskning som finns på området.

Forskarna presenterar tre olika former av deltagarkonfigurationer: kunder, användare, och medborgare. Analysen visar hur dessa skiljer sig åt och att de kräver olika kompetenser i organisationen. Det är därför viktigt att en myndighet reflekterar över dessa konfigurationer innan initiativ till digitalt deltagande initieras. 

I rapporten presenterar forskarna ett teoretiskt ramverk med nivåer av deltagande och deltagarkonfigurationer som kan användas av praktiker.

Projektledare: Leif Sundberg, Mittuniversitetet

Slutrapport: Digitalt deltagande i offentlig sektor – en kritisk granskning

Rapporten undersöker möjligheter att förenkla miljöövervakning genom att analysera insamlade ljud- och bilddata med AI-baserade system. Utgångspunkt är kunskapsläget om automatisk identifiering av djur och växter baserat på data från akustisk övervakning. Rapportens fokus är ljud, men en kombination med bilddata kan ge mer information. Rapportens syfte är att undersöka förutsättningar att införa system för:  

• insamling av bullerdata för att modellera bullerpåverkan på land och vatten
• autonom ljud- och bildbaserad artidentifiering, och population och övervakning av habitatstatus
• detektion av invasiva främmande arter

En större satsning på bullerdatainsamling i svensk natur är i dag mindre realistisk, men det finns stora möjligheter att integrera autonom artidentifiering i befintlig miljöövervakning. Inom medborgarforskning finns en stor potential att avpassa mobilappar efter verksamheter och behov

Projektledare: Dag Glebe, IVL Svenska Miljöinstitutet AB

Slutrapport: Bullerdatainsamling och autonom artidentifiering för att underlätta miljöövervakning

Rapporten beskriver kunskapsläget för miljöövervakning med fjärranalys, med fokus på ämnesområden som är relevanta för Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, exempelvis tillämpningar för luftkvalitet, naturresurser, biodiversitet samt för sjöar, kust och hav. 

Forskarna bedömer att tillämpbarheten inom exempelvis luftkvalitet kommer att öka framöver, genom att ett flertal nya satelliter och instrument kan förbättra övervakningen av luftföroreningar från satelliter. 

Fjärranalys har potential att underlätta för både Naturvårdsverket och HaV att följa upp flera av Sveriges miljökvalitetsmål och för att kartlägga biologisk mångfald i olika skalor, men kräver att myndigheterna producerar data som är standardiserade, geolokaliserade och tidsmässigt uppdaterade, för att kunna användas i kombination med satellitdata. 

Forskarna rekommenderar en rad åtgärder som Naturvårdsverket och HaV kan vidta för att ytterligare integrera fjärranalys i miljöövervakningen, samt förslag på fortsatt forskning och utveckling.

Projektledare: Sofie Hellsten, IVL Svenska Miljöinstitutet AB

Slutrapport: Användningen av satellitdata för att utveckla miljöövervakningen i Sverige – En syntes

Rapporten är en kunskapsöversikt om digitala verktyg för dialog mellan allmänhet och myndigheter eller andra organisationer, med fokus på vatten- och miljöförvaltning samt ”smarta” städer. Forskarna rekommenderar myndigheter och andra organisationer att först klargöra allmänhetens roll i verksamheten och reflektera över vilka förändringar i arbetssätt som krävs för att det ska bli möjligt och därefter upphandla relevanta it-tjänster.

Projektledare: Catharina Landström, Chalmers tekniska högskola

Slutrapport: Hur kan allmänheten engageras digitalt? Syntesrapport

Rapporten analyserar problem och lösningar kring reproducerbarhet vid analys av miljö-DNA. Reproducerbarhet gör det möjligt att analysera data från olika källor, ursprung och kvalitet vilket är särskilt viktigt vid jämförelse av resultat från långa tidsserier, likt de som produceras inom nationella övervakningsprogram.

Nuvarande metoder för identifiering och övervakning av biologisk mångfald inom miljöövervakning är tidskrävande och dyra. Resultat som produceras av enskilda specialister kan vara svåra att återskapa, särskilt när resultatet bygger på observationer i fält. Analys av miljö-DNA skulle dock kunna vara ett bra komplement eller ersättning för traditionella inventeringsmetoder.

Övervakning av biologisk mångfald med hjälp av miljö-DNA kräver fortfarande utveckling. I rapporten presenteras förslag på framtida forskning som kan främja användningen av miljö-DNA i nationella miljöövervakningsprogram.

Projektledare: Mats Töpel, IVL Svenska Miljöinstitutet AB

Slutrapport:  Reproducerbar analys av miljö-DNA i nationella övervakningsprogram

I syntesrapporten utvärderas hur data, modeller och planeringsverktyg för kustzonsplanering och förvaltning används idag och hur de skulle kunna användas i framtiden. Resultaten visar att nuvarande inventering och kartering av arter och flora i kustzonen är otillräcklig som underlag för tillförlitlig planering. 

I komplement till traditionell inventering föreslås att nya tekniker och metoder bör utforskas, exempelvis att kombinera miljö-DNA, maskininlärningstekniker, modellering och mätningar med nya lågkostnadssensorer för att samla in geografiskt fördelade data över arter och biotoper.

Resultaten visar även att det finns stora möjligheter att dela och återanvända data i kustzonsplanering och förvaltning, men att ett system för datahantering och delning behövs.

Projektledare: Malin Gustafsson, IVL Svenska Miljöinstitutet AB

Slutrapport: Hållbar datadriven kustzonsplanering och förvaltning

Utlysning av forskningsmedel om digitalisering som stöd för en hållbar förvaltning (synteser)

Forskningssekreterare Kerstin Jansbo, Naturvårdsverket
kerstin.jansbo@naturvardsverket.se
010-698 14 56 

Utredare Bengt Fjällborg, Havs- och vattenmyndigheten
bengt.fjallborg@havochvatten.se 
010-698 60 60