Skog, utsläpp och upptag av växthusgaser

De årliga nettoupptagen och nettoutsläppen av växthusgaser på skogsmark är uppdelade i så kallade kolpooler:

• levande träd
• dött organiskt material (döda träd, stubbar och växter)
• markkol (mineraljord och organogen jord)
• avverkade träprodukter
• övriga utsläpp (bränder och gödsling med mera).

Biomassa som används för bioenergi redovisas som ett omedelbart utsläpp, medan utsläpp från biomassa som används i träprodukter senareläggs och ingår i avverkade träprodukter.

Minskningen i det totala nettoupptaget för alla kolpooler och framför allt i levande träd på skogsmark under 2010 talet har nu vänt. Det totala nettoupptaget på skogsmark har under perioden 1990 till 2024, varierar mellan 60 och lite drygt 5 miljoner ton koldioxidekvivalenter och har i genomsnitt varit 53 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Variationen hänger starkt ihop med variationen i nettoupptaget i levande träd.

Nettoupptaget i levande träd på skogsmark för 2024 uppgick till 32 miljoner ton koldioxid vilket är cirka 4 miljoner ton högre jämfört med genomsnittet för perioden 1990–2023. Nettoupptaget i levande träd var under perioden 2017–2022 lägre än nettoinlagringen av kol i mineraljorden som ligger på ungefär samma nivå över hela perioden. Inlagringen i dött organiskt material (inklusive stubbar) och avverkade träprodukter har minskat något under senare tid som en effekt av lägre avverkning.

Förändringen i levande träd följer utvecklingen i förhållandet mellan tillväxt och avgång (avverkning plus naturlig avgång). Efter 2010 har tillväxttakten avtagit men från 2022 ökar tillväxten igen.  Under samma period som tillväxttakten minskade ökade både avverkningen och den naturliga avgången. Efter torkan 2018 har insektsangreppen ökat och med det skyddsavverkningarna av döda träd men den naturliga avgången har också minskat på senare år. De senaste åren har även efterfrågan och priset för virke varit högt, bland annat till följd av kriget i Ukraina och effekten av torka i övriga Europa. Tillsammans leder det till att nettoupptaget i levande träd under perioden 2017–2022 varit på en låg nivå. De två sista åren syns dock en förändring med tillväxtökning, minskade avverkningar och minskad naturlig nedbrytning  som sammantaget leder till att nettoupptaget i levande träd ökat.

Skogsdata 2025 (pdf, slu.se)

Volymtillväxten för träd i Sverige under 00-talet – Ett faktaunderlag med anledning av den minskande nettotillväxten (pdf, slu.se)

Avverkningsstatistik (skogsstyrelsen.se)

Samspelet mellan de olika kolpoolerna levande träd, dött organiskt material och avverkade träprodukter ger att när nettoupptaget i levande träd minskar till följd av högre naturlig avgång samt avverkningar så ökar nettoinlagringen i dött organiskt material och i avverkade träprodukter då inflödet till dessa kolpooler ökar. Ökar kolpoolen dött organiskt material kommer inflödet till mineraljorden så småningom öka.

De större förändringarna i trenden förutom efter 2013, återfinns i levande träd framför allt runt 2005 och till viss del 2007, till följd av stormarna Gudrun och Per.

Att avverkningen blev större under 2005 och 2007 samt åren efter 2012 avspeglas också i kolpoolen avverkade träprodukter, se webbsidan Nettoutsläpp och nettoupptag av växthusgaser från markanvändning (LULUCF). Vid högre avverkning ökar nettoinlagringen i långlivade träprodukter samt under en kortare tid även i pappersmassa och papper.

Inför statistikredovisningen 2024 av skattning av nettoupptag i levande träd genomfördes ett stort utvecklingsarbete av skattningarna av nettoupptaget i levande träd . Det gjordes även ett stort arbete för att utnyttja så mycket som möjligt av underlaget från markinventeringen. I och med dessa arbeten har korrektheten och precisionen i siffrorna ökat. För levande träd innebär utvecklingsarbetet och den nya metoden sannolikt att effekten av de återkommande omräkningar som görs när nya inventeringsdata finns tillgängliga minskar.

Nettoutsläpp och nettoupptag av växthusgaser från markanvändning (LULUCF)

Nettoinlagringen 2024 i mineraljord uppgick till  20 miljoner ton koldioxid. Inlagringen är en långsam process, som bland annat beror på mängden avverkningsrester och det årliga förnafallet från träden (barr och löv), tillsammans benämnt dött organiskt material, samt hur snabbt dessa växtdelar bryts ner och bildar mer stabilt markkol. I förhållande till den totala markkolspoolen är den årliga nettoinlagringen mycket liten. Det gör också att förändringarna är svåra att skatta. Underlaget till skattningen av nettoinlagringen i mineraljord bygger sedan denna submission på tre fullständiga provtagningscykler inom markinventeringen (30 års data) vilket resulterat i uppdaterade siffror.

De huvudsakliga nettoutsläppen på skogsmark kommer från dränerad torvmark. Nettoutsläppen kan vara både i form av koldioxid, metan och lustgas beroende på markens innehåll av kväve och markens fuktighet. På skogsmark var nettoutsläppet från dränerad organogen jord cirka 7,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2024. Även här har metodförbättringar skett som framförallt genererat uppdaterade emissionsfaktorer.

Det är viktigt att notera att osäkerheten är stor i beräkningarna av utsläpp och upptag på skogsmark.

Årligt virkesförråd i skogen

Tillväxt och avverkningar i skogen

Metoderna för beräkning av territoriella utsläpp och upptag finns beskrivna i detalj i rapporten om Sveriges nationella växthusgasinventering även kallad National Inventory Document (NID). Metoderna beskrivs översiktligt i huvudrapporten och i mer detalj för de specifika delsektorerna i separata bilagor. Beräkningarna följer rapporteringsriktlinjer från FN:s klimatkonvention (UNFCCC) och metodriktlinjer från FN:s expertorgan IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), och gäller för hela tidsserien från år 1990 fram till senaste publicerade året.

Metoderna kan delas in tre metodnivåer. Den första metodnivån (Tier I) använder enklare aktivitetsdata och rekommenderade emissionsfaktorer framtagna av IPCC. De två nästkommande metodnivåerna (Tier II och III) utgår från mer detaljerade aktivitetsdata och nationella emissionsfaktorer på sektors- respektive anläggningsnivå.

Statistik om territoriella utsläpp och upptag fram till ett givet år publiceras i slutet av efterföljande år av Naturvårdsverket. NID-rapporten publiceras sen årligen våren därpå i samband med den svenska rapporteringen till EU-kommissionen senast 15 mars och till FN senast 15 april. Sveriges NID-rapport och tillhörande CRT-tabeller går att ladda ner från UNFCCC:s webbplats:

National Inventory Submissions 2025 (unfccc.int)

Årligen rapporteras de samlade utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, dikväveoxid och fluorerade gaser till FN:s klimatkonvention och till EU-kommissionen. För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med en global uppvärmningspotential (Global Warming Potential – GWP), se tabellen.