El och fjärrvärme, utsläpp av växthusgaser

Utsläppen från el- och fjärrvärmeproduktion har ökat med 6 procent jämfört med 2023, vilket motsvarade drygt 0,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Det var framför allt utsläppen från avfallsförbränning som ökade med drygt 7 procent men även kategorin fossila bränslen (kol, olja och naturgas) ökade med knappt 4 procent. En orsak till ökningen var det mycket kalla vädret i början av året, även om 2024 totalt sett var ett varmt år.

Fortsatt höga bränslepriser, särskilt biobränslen, och låga elpriser bedöms också ha påverkat. I kategorin fossila bränslen var det oljan som ökade medan kol och naturgas minskade. Utsläppen från övriga bränslen minskade.

Trots att fjärrvärmeproduktionen har ökat med drygt 40 procent sedan 1990, har utsläppen från el- och fjärrvärmesektorn minskat. Det beror på att det skett en övergång från förbränning av fossila bränslen (kol, gas, torv och särskilt olja) till framför allt biobränslen, men även avfall som delvis är biobaserat.

Utsläppens fördelning inom sektorn var 2024:

• Kraftvärme (el- och fjärrvärmeproduktion), 72 procent.
• Fjärrvärme från värmeverk, 26 procent.
• Separat elproduktion, 2 procent.
• Rökgasrening, 0,05 procent.

Utsläppen från förbränning av restgaser från järn- och stålindustrin, som används för produktion av el och fjärrvärme, redovisas inte i den här sektorn utan ingår i industrisektorn.

Fjärrvärmeproduktionen minskade med cirka 4 procent 2024 medan användningen minskade med cirka 8 procent. Att kraftvärmen producerade mindre än normalt berodde till stor del på låga elpriser, höga bränslepriser och ett milt väder långt in på hösten. De höga biobränslepriserna bidrog till att förbränningen av avfall ökade men även användningen av olja i värmeverken ökade lite. Biobränsleanvändningen minskade för tredje året i rad.  

Elpriserna var i genomsnitt en tredjedel lägre än 2023 så incitamenten för fossilbaserad elproduktion har varit lågt. Utsläppen från separat elproduktion har ändå ökat jämfört med 2023, vilket främst berodde på kallt vädret i början av året som gjorde att olje-eldad kondenskraft användes som elreserv.

I de flesta fjärrvärmesystem används fossila bränslen som komplement till främst biobränslen vid låga utomhustemperaturer. Det är användningen av fossila bränslen vid kallt väder som varit den främsta anledningen till att utsläppen har varierat över åren. Nästan alla år sedan 1990 har varit varmare än vad som anses vara ett normalår, vilket generellt har bidragit till lägre utsläpp.

Andra drivkrafter såsom elpriser och bränslepriser har dock haft en större påverkan på bränslevalen på senare år. Exempelvis minskade utsläppen 2023 trots kallare väder.

Växthusgasutsläppens samband med vädret

Den totala elproduktionen i Sverige var hög under 2024 och ökade med 4 procent  jämfört med föregående år. Elproduktionen från vindkraft, kärnkraft och solkraft ökade medan vattenkraft och kraftvärme minskade. Elanvändningen ökade med en halv procent jämfört med 2023. 

Vindkraft och solkraft ökade med 19 respektive 34 procent, och båda kraftslagen satte produktionsrekord med 40 TWh respektive 4 TWh. Elproduktionen från vattenkraft- och kraftvärme minskade med 2 respektive 13 procent. Kärnkraften ökade med 4 procent. Andelsmässigt var vattenkraften störst på 38 procent, följt av kärnkraft och vindkraft som stod för 29 respektive 24 procent av elproduktionen.

Sverige hade 2024 en rekordlåg import som minskade med 23 procent jämfört med föregående år. Elexporten ökade däremot med 9 procent. Det innebär ett fortsatt nettoöverskott av el och att Sverige har haft en nettoexport av el de senaste fjorton åren.

Växthusgasutsläppen från avfallsförbränning har en ökande trend och var 2023 mer än fem gånger högre än 1990. Den ökade avfallsförbränningen beror framför allt på en förändrad avfallshantering genom att avfall i hög grad går till förbränning med energiutvinning i stället för deponering. För mer information om styrmedel för avfallssektorn och om de totala utsläppen från avfallsbehandling inklusive avfallsförbränning i el- och fjärrvärmesektorn, se webbsidan om avfallssektorn:

Avfall, utsläpp av växthusgaser

Utsläppen från avfallsförbränningen kommer i huvudsak från plast som nästan uteslutande baseras på fossil råvara, det vill säga olja och fossilgas (naturgas). Det är därför angeläget att genom minskad uppkomst av plastavfall och minska mängden fossil plast som går till förbränning.

Avfallsförbränningens andel av el- och fjärrvärmesektorns utsläpp var 81 procent 2024 och låg på knappt 3,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Över 90 procent av dessa utsläpp uppskattas komma från förbränning av fossil plast.

För att minska sektorns utsläpp behöver mängden fossil plast som går till förbränning minskas genom bland annat ökad resurseffektivitet och materialåtervinning. Att minska plasten i avfallet kräver insatser från aktörer längs hela plastens värdekedja, eftersom många olika aktörer använder plast och därmed bidrar till uppkomsten av plastavfall.

Naturvårdsverkets rapport: Scenarier för minskad förbränning av fossil plast i el- och fjärrvärmesektorn

Webbinarium 15 februari 2024:

Presentation av rapporten Scenarier för minskad förbränning av fossil plast i el- och fjärrvärmesektorn (youtube.com)

Mer om plast

Utsläppen av växthusgaser från den svenska el- och fjärrvärmesektorn är låga jämfört med många andra länder eftersom elproduktionen i huvudsak baseras på vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och biobränslebaserad kraftvärme. I takt med utbyggnaden av framför allt vindkraft och solenergi ökar andelen förnybar energi.

Den installerade effekten för solceller ökade med 0,8 GW under året och uppgick totalt till 4,8 GW. Cirka 0,6 GW vindkraft togs i drift under 2024, vilket kan jämföras med en total installerad effekt  på drygt 17 GW.

Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. Naturvårdsverket publicerar även preliminära utsläpp. Preliminära utsläpp för 2025 kommer att publiceras i mitten av juni 2026. 

Detaljerad slutlig statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (scb.se)

Statistiken för utsläpp och upptag av växthusgaser uppdaterades den 15 mars 2023 på grund av en övergång från att använda ”Global Warming Potentials” från Fourth Assessment Report (AR4) till Fifth Assessment Report (AR5) enligt rapporteringsriktlinjer från Europeiska Unionen. Mer information finns här:

Europeiska kommissionens förordning om värden för global uppvärmningspotential och inventeringsriktlinjer (europa.eu)

Från och med klimatstatistiken för utsläppsåret 2013 används nya rapporterings- och metodriktlinjer enligt beslut inom FN:s klimatkonvention. Utsläppsberäkningarna (för alla år i statistiken) är baserade på IPCC:s metodriktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006. Sverige tillämpar också delar av IPCC:s 2019 Refinement to the 2006 Guidelines.

UNFCCC:s rapporteringsriktlinjer (unfccc.int)

IPCC:s metodriktlinjer från 2006 (ipcc-nggip.iges.or.jp)

IPCC:s metodriktlinjer 2019 Refinment to the 2006 guidelines (ipcc-nggip.iges.or.jp)

Statistik om växthusgasutsläpp summeras i en enhet som kallas koldioxidekvivalenter. Enheten samlar klimatpåverkan från utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser till ett mått som redovisar total påverkan i motsvarande koldioxidutsläpp.

För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med 100-årsvärdet av en global uppvärmningspotential som kallas GWP (Global Warming Potential), se omräkningstabell. Denna faktor varierar för respektive gas och ger totalt bidrag till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen.

Naturvårdsverket är ansvarig för publicering och internationell rapportering av Sveriges officiella statistik om växthusgaser. Underlag till statistiken är framtagna av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket.

Svenska MiljöEmissionsData, SMED (smed.se)

Detaljerade uppgifter om slutliga utsläppen och upptagen finns i SCB:s statistikdatabas. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet i kvalitetsdeklarationen.

Utsläpp och upptag av växthusgaser – detaljerad statistik och dokumentation (scb.se)

Kvalitetsdeklaration slutliga utsläpp och upptag av växthusgaser (pdf)