Utrikes sjöfart och flyg, utsläpp av växthusgaser

Granskad: ‎den ‎16‎ ‎december‎ ‎2025

Växthusgasutsläpp från bränsle som tankas i Sverige och används till utrikes sjöfart och flyg, även kallad internationell bunkring, har nästan fördubblats sedan 1990. Sjöfarten står för tre fjärdedelar av de utsläpp som bunkringen medför.

      Logotyp för Sveriges officiella statistik
      Om officiell statistik

      Under 2024 minskade de sammantagna utsläppen från utrikes transporter med drygt 8 procent jämfört med föregående år. Utsläppen från utrikes sjöfart och utrikes flyg minskade med ca 0,3 miljoner ton vardera.

      Utsläpp från bränsle till internationell sjöfart har minskat sedan 2020

      Huvuddelen, ungefär 75 procent, av utsläppen från utrikes transporter kommer från sjöfart, vilka uppgick till 5,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2024. Det är drygt dubbelt så höga utsläpp som 1990.

      Under pandemins första år 2020 ökade utsläppen från utrikes sjöfart kraftigt. Sedan dess har utsläppen minskat och är nu 38 procent lägre än 2020.

      Utsläppen från sektorn har varierat över tid. Det finns flera förklaringar till varför den internationella bunkringen för sjöfart varierar med tiden. Några av dessa är:

      • Svenska aktörer har vunnit marknadsandelar på bunkringsmarknaden. Dels genom att de var tidigt ute med att kunna erbjuda låg-svavelhaltigt bränsle, dels för att ett stort konkurrerande danskt företag gick i konkurs 2014.
      • Produktionen av restolja (eldningsolja 2–5) har ökat på grund av större efterfrågan på låg-svavelhaltigt bränsle, där restolja sedan sålts som billigare hög-svavelhaltigt bränsle.
      • Hur mycket rederierna väljer att bunkra i Sverige beror på hur bränslepriset i Sverige förhåller sig jämfört med andra länder och fartygets rutter i övrigt.

      Utsläpp från internationellt flyg fortfarande lägre än före pandemin

      Växthusgasutsläppen från utrikes flyg var 1,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2024. Jämfört med 2019, året före pandemin, var utsläppen under 2024 cirka 36 procent lägre. Jämfört med 1990 var utsläppen 32 procent högre. Skillnaden mellan 2023 och 2024 ska tolkas med viss försiktighet eftersom problem med indata 2023 medfört att en annan metod använts för att beräkna utsläppen.

      Bränsle som tankas för utrikes flyg återspeglar endast utsläppen från tankningen i Sverige och tar inte hänsyn till flygresans slutgiltiga mål och fullständiga längd, eller flygresor vars tankningar skett utanför Sverige. För att uppskatta svenskarnas klimatpåverkan från flygresor behöver även resvanor och antalet flygresor beaktas.

      Vid utsläppsberäkningarna för internationellt flyg är hänsyn inte tagen till den klimatpåverkan som uppstår vid förbränning på hög höjd. Höghöjdseffekten är nästan lika stor som klimatpåverkan från flygplanens utsläpp av koldioxid.

      Utsläpp från internationell bunkring omfattas inte av nationella klimatmål

      Det finns mål, antagna av FN-organen IMO och ICAO, för flyget respektive sjöfarten. Målen innebär bland annat att nettonollutsläpp ska nås för det internationella flyget till år 2050 och till omkring 2050 för den internationella sjöfarten.

      Koldioxidutsläppen, men inte de så kallade höghöjdseffekterna, från internationellt flyg för resor inom EU ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) sedan 2012.

      Den fria tilldelningen av utsläppsrätter till flygoperatörer inom EU ETS ska fasas ut och upphöra helt 2026. Internationella flygningar till och från EU undantas fortsatt, åtminstone till och med 2027. Flygets höghöjdseffekter ska övervakas och rapporteras från 2025 och kommissionen ska därefter utvärdera om flygbolagen behöver betala utsläppsrätter för dem från 2028.

      Sjöfarten inkluderas i EU ETS gradvis från 2024 och ska 2026 vara helt infasad i systemet. För fartyg som lämnar eller ankommer till EU från tredje land gäller att de ska köpa utsläppsrätter för 50 procent av utsläppen som resan medfört. Inom EU gäller 100 procent av utsläppen. Till en början omfattas koldioxidutsläpp och från 2026 inkluderas även metan och dikväveoxid. Därutöver kommer, enligt EU:s regelverk, en stor del av flyget och sjöfarten omfattas av en kvotplikt för att minska växthusgasutsläppen och öka användningen av förnybara bränslen. Kvotplikten startar med 2 procent år 2025 och ökar till 70 procent för flyget och 80 procent för sjöfarten till år 2050.

      Preliminär statistik för 2025 publiceras i juni 2026 

      Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. Naturvårdsverket publicerar även preliminära utsläpp. Preliminära utsläpp för 2025 kommer att publiceras i mitten av juni 2026.

      Detaljerad slutlig statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (scb.se)

      ANSVARIG MYNDIGHET

      • Naturvårdsverket

      Statistik per sektor