Rapportera till avfallsregistret
Stöd till verksamheter som ska anteckna och rapportera uppgifter om farligt avfall. Här hittar du ingång till e-tjänster, vilka uppgifter som ska lämnas till Naturvårdsverkets avfallsregister och hur rapporteringen går till.
Sidan vänder sig till
Verksamheter som producerar, transporterar, samlar in, mäklar, handlar eller behandlar farligt avfall.
Bra att veta
Om du rapporterar uppgifter ofta kan du lämna uppgifter via API - en webblösning som möjliggör utbyte av data mellan system.
Lagstiftning
Bestämmelser om antecknings- och rapporteringsskyldighet finns i avfallsförordningens sjätte kapitel. Naturvårdsverket preciserar i sina föreskrifter (NFS 2020:5) vilka uppgifter som ska antecknas och rapporteras.
Enligt 6 kap 1 - 5 §§ avfallsförordningen ska den som producerar, transporterar, samlar in, handlar, mäklar eller behandlar ett farligt avfall anteckna vissa uppgifter. Anteckningen ska enligt 6 § sparas i 3 år eller 1 år för den som antecknar som transportör enligt 2 §.
Enligt 6 kap 11 § ska den som är anteckningsskyldig enligt 1 - 5 §§ även lämna sina uppgifter elektroniskt till avfallsregistret.
Det finns en bestämmelse om en miljösanktionsavgift för den som rapporterar för sent. Bestämmelsen följer av 11 kap 8 b § förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter.
Aktuellt
Ytterligare stöd till transportörer och insamlare publicerat
Naturvårdsverket har nu publicerat ytterligare stöd för dig som ska rapportera som transportör eller insamlare. Du hittar den nya vägledningen under rubriken Stöd för dig som ska anteckna och rapportera. Här hittar du sedan tidigare även stöd för den som ska rapportera som avfallsproducent.
Rapportera via e-tjänst
Här rapporterar du uppgifter om farligt avfall till Naturvårdsverkets avfallsregister. Det finns åtta olika ingångar till e-tjänsten, vilken du ska använda beror på vem som rapporterar. Här finns även stöd om hur e-tjänsten fungerar och hur du loggar in.
Ingång till e-tjänsterna
Avfallsregistret – rapportera farligt avfall
Rapportera som
Stöd och information
Instruktioner och stöd till e-tjänsterna
Så fungerar e-tjänsten
Förenklat matas uppgifter in enligt följande:
- Uppgiftslämnaren loggar in i e-tjänsten med e-legitimation.
- Uppgiftslämnaren fyller i de efterfrågade uppgifterna.
- Uppgiftslämnaren får möjlighet att kontrollera uppgifterna, innan hen väljer att lämna in.
- I samband med att uppgifterna lämnas in så genereras också avfalls-id för respektive avfallsmängd.
- När uppgifterna har kommit in till Naturvårdsverket får uppgiftslämnaren möjlighet att spara ner en kopia av de inlämnade uppgifterna (inklusive avfalls-id) för eget bruk.
Notera att det går att ersätta tidigare inlämnade uppgifter för att till exempel uppdatera avfallstyp eller mängd. Då behöver du veta vilket avfalls-id du vill ersätta.
Inmatning steg-för-steg
Avfallsproducent – alla steg (ppt 530 kB)
Transportör – alla steg (ppt 530 kB)
Insamlare – alla steg vid mottagning (ppt 785 kB)
Insamlare – alla steg vid borttransport (ppt 430 kB)
Mäklare och handlare – alla steg (ppt 350 kB)
Behandlare – alla steg vid mottagning (ppt 625 kB)
Behandlare – alla steg vid kvartalsvis rapportering (ppt 700 kB)
Godkända e-legitimationer
Verksamhetsrepresentanter som har tillgång till e-legitimation kan lämna uppgifter via e-tjänsten både för sin egen verksamhet men också åt en annan verksamhet, i egenskap av ombud.
I Naturvårdsverkets e-tjänster är det möjligt att använda följande typ av e-legitimation:
- BankID
Utländsk e-legitimation från följande länder går bra att använda:
- Belgien
- Estland
- Italien
- Kroatien
- Luxemburg
- Spanien
- Tyskland
De länder som anges ovan är de länder som gått med i eIDAS för att erbjuda elektronisk legitimering över landsgränserna, vilket innebär att du kan använda ditt elektroniska ID utfärdat i ett annat land för att legitimera dig hos en svensk e-tjänst.
Om det land där du skaffade ett elektroniskt ID inte finns med ovan så betyder det att det landet inte ännu gått med i eIDAS-samarbetet.
Så behandlar vi dina personuppgifter
Det är dataskyddsförordningen och övrig dataskyddslagstiftning som styr hur Naturvårdsverket ska behandla personuppgifter.
Naturvårdsverket är ansvarig för behandling av personuppgifter när uppgifter lämnas till avfallsregistret.
Ändamål och rättslig grund för behandlingen av dina personuppgifter
Naturvårdsverket behandlar dina personuppgifter i samband med att du identifierar dig med e-legitimation för att ansluta till e-tjänsten. När du loggar in vet Naturvårdsverket vem som lämnar in uppgifter för viss verksamhetsutövares räkning. Naturvårdsverket behandlar vidare dina personuppgifter vid förande av avfallsregistret.
Ett ytterligare ändamål är behandling av verksamhetsutövares eller dennes ombuds personuppgifter är för att sköta administration och avtalshantering med anledning av vederbörandes anslutning till Naturvårdsverkets API för bastjänst farligt avfall.
Personuppgifter kan även komma att behandlas vid Naturvårdsverkets framställande av statistik. I de fall arkivering behöver ske kommer personuppgifter även att behandlas för arkivändamål.
Rättslig grund för personuppgiftsbehandlingen är uppgift av allmänt intresse.
Vilka personuppgifter samlar Naturvårdsverket in?
Naturvårdsverket samlar in för- och efternamn avseende företrädare för verksamhetsutövare, behöriga företrädares namnteckning och namnförtydligande vid undertecknande av avtal, telefonnummer och e-postadress samt personnummer om det är en enskild näringsidkare (enskild firma) som lämnar uppgifter till avfallsregistret. Personnummer behandlas även i samband med inloggning i e-tjänsten.
Vilka kan vara mottagare av personuppgifter som lämnas till Naturvårdsverket?
Naturvårdsverkets leverantörer av it-drift, it-förvaltning och utveckling samt ärendehanteringssystem kommer att ha tillgång till dina personuppgifter för att utföra sina uppdrag.
Uppgifter som lämnas in till Naturvårdsverket blir allmänna handlingar hos myndigheten och kan därmed begäras ut enligt tryckfrihetsförordningen. Om personuppgifter finns i en allmän handling kan de som begär ut denna ta del av dessa personuppgifter om personuppgifterna inte omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Naturvårdsverket gör alltid en sekretessprövning innan myndigheten lämnar ut allmänna handlingar.
Hur länge sparar Naturvårdsverket personuppgifter?
Personuppgifter i allmänna handlingar bevaras och gallras i enlighet med arkivlagstiftningen, Riksarkivets föreskrifter och myndighetens beslut om tillämpning av dessa föreskrifter.
Dina rättigheter
Du har ett antal rättigheter enligt dataskyddförordningen när dina personuppgifter behandlas. Du har rätt att begära tillgång till dina personuppgifter (registerutdrag), rättelse, radering eller begränsning av behandling av dina personuppgifter. Du kan även invända mot personuppgiftsbehandlingen.
Du har även rätt att inge klagomål till Integritetsskyddsmyndigheten som är tillsynsmyndighet på dataskyddsområdet.
Kontaktuppgifter till Naturvårdsverket och myndighetens dataskyddsombud: Tel: 010-698 10 00.
E-post: registrator@naturvardsverket.se
Rapportera farligt avfall på knappt tre minuter
Filmen beskriver vad som gäller för den rapportering av farligt avfall som många verksamheter är skyldiga att göra från 1 november 2020.
Rapportera till avfallsregistret via API
Verksamheter kan lämna uppgifter till avfallsregistret med hjälp av API. Här hittar du stöd kring avtal och certifikat, teknisk guide samt kodtabeller.
Avfallsregistret för tillsynsmyndigheter
Myndigheter som ska hämta uppgifter som lämnats till Naturvårdsverkets avfallsregister hittar tillsynsvägledning via länken nedan.
Anteckningsskyldighet
Den verksamhet som producerar, transporterar, samlar in, mäklar, handlar eller behandlar ett farligt avfall är skyldig att anteckna de uppgifter som anges i 6 kap 1 - 5 §§ avfallsförordningen (2020:614) och som ytterligare preciseras i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2020:5). Den som är skyldig att föra en anteckning ska även rapportera uppgifterna till Naturvårdsverkets avfallsregister.
Viktigt om anteckning
Den som har fört en anteckning har två arbetsdagar på sig att rapportera uppgifterna till avfallsregistret.
Vad en anteckning ska innehålla
En anteckning ska i regel innehålla uppgifter om avfallstyp, vikt, vem som transporterar avfallet, från vem och vilken plats avfallet transporteras från, samt av vem och var avfallet tas emot. Vilka uppgifter som mer exakt ska antecknas eller när anteckningen senast ska vara förd beror på i vilken roll verksamheten hanterar det farliga avfallet. Den som transporterar bort ett farligt avfall som uppstått i den egna verksamheten (avfallsproducent) eller den som transporterar någon annans farliga avfall, ska till exempel ha antecknat innan transporten påbörjas. En insamlare eller behandlare som hämtar eller tar emot ett farligt avfall har däremot två arbetsdagar på sig att föra sin anteckning.
Anteckning om behandlingsresultat
Verksamheter som behandlar farligt avfall ska även anteckna uppgifter om behandlingsresultat. Uppgifterna ska sammanställas kvartalsvis senast sista dagen i januari, april, juli och oktober. En sammanställning avser närmast föregående kvartal och ska innehålla uppgifter om behandlade avfallstyper, behandlingsmetod, mängden farligt avfall som efter behandlingen blivit icke-farligt avfall eller som upphört att vara avfall efter att ha förberetts för återanvändning, materialåtervinning, eller annan återvinning.
Uppgifter som ska lämnas
Enligt avfallsförordningen ska anteckningar som förs om farligt avfall också rapporteras till avfallsregistret. Här finns information om olika uppgifter som ingår i de åtta anteckningarna.
Stöd för dig som ska anteckna och rapportera
Relaterat stöd
Frågor och svar
Här samlar vi svar på vanliga frågor kring anteckningsskyldighet, rapporteringsskyldighet och avfallsregistret.
Informationsmaterial
Här finns bland annat en kortfattad broschyr och sju berättelser om mindre verksamheter som rapporterar in sitt farliga avfall.
Kontakt och frågor
Frågor om systemet och lagstiftningen
Telefon: 010-698 10 00
Telefontid: mån–fre kl 8.00–16.30
Övrig tid, mejla dina frågor till: kundtjanst@naturvardsverket.se
Om avfallsregistret
Alla som rapporterar till avfallsregistret bidrar till en tydligare bild över flödet av farligt avfall i Sverige. Det ökar möjligheterna till att avfallet tas om hand på rätt sätt. Farligt avfall kräver särskild hantering eftersom det kan vara till exempel brandfarligt, frätande eller giftigt för människor och miljö.
Nästan alla verksamheter lämnar ifrån sig någon form av farligt avfall som till exempel elektronikskrot, gamla lysrör eller kemikalierester. Uppskattningsvis behöver över en miljon verksamheter rapportera till avfallsregistret någon gång under ett år.
Sverige behöver också ha bättre kontroll på sitt farliga avfall enligt gemensamma regelförändringar på EU-nivå. Det genereras över 2 miljoner ton farligt avfall per år i Sverige. Avfallsregistret bidrar till ökad spårbarhet över flödet av farligt avfall liksom mer tillförlitlig avfallsstatistik.
Avfallsregistret bidrar även till att uppnå miljömålet om en giftfri miljö samt utvecklingen mot en cirkulär ekonomi. Återanvändning av avfall ska öka och mängden avfall ska minska. I det cirkulära flödet behöver det farliga avfallet kunna följas med tillförlitlig statistik.