Producenten är ytterst ansvarig för att uppgifterna som rapporteras är korrekta. Även om du har avtalat med någon annan att rapportera åt dig bär du fortfarande ansvaret för att detta blir gjort och att uppgifterna stämmer.

Producenter ansvarar för redovisningen av mängden elutrustning och/eller batterier som producenten har gjort tillgänglig på den svenska marknaden under föregående år.

En producent ansvarar också för att redovisa hur stor mängd batterier som samlats in och behandlats, dvs. hur avfallet har omhändertagits.

När du rapporterar såld, insamlad och behandlad mängd elutrustning med inbyggda batterier anger du

• produktens totala vikt inklusive batteri i rapporten för elutrustning
• batteriets vikt i batterirapporten

Med andra ord ska mängden inbyggda batterier rapporteras dubbelt.

Om du rapporterat för sent kommer du att få ett brev från Naturvårdsverket med förslag till beslut om miljösanktionsavgift. Detta brev skickar vi ut som en underrättelse till dig om att vi överväger att påföra företaget miljösanktionsavgift.

Du har då möjlighet att yttra dig över förslaget till beslut inom den tid som står i brevet. Med det menas att du kan lämna upplysningar om varför du inte skickat in rapporter eller varför du anser att företaget inte ska påföras miljösanktionsavgift. Ett yttrande kan skickas med brev eller e-post.

Giltiga skäl för att en miljösanktionsavgift inte ska tas ut beskrivs i 30 kap 2§ miljöbalken:

2 § En miljösanktionsavgift skall tas ut även om överträdelsen inte har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet.

Avgiften behöver dock inte tas ut om det vore oskäligt med hänsyn till

1. sjukdom som medfört att den avgiftsskyldige inte förmått att på egen hand eller genom att uppdra åt någon annan göra det som ålegat den avgiftsskyldige,
2. att överträdelsen berott på en omständighet som inte kunnat eller borde ha förutsetts eller som den avgiftsskyldige inte kunnat påverka,
3. vad den avgiftsskyldige har gjort för att undvika att en överträdelse skulle inträffa, eller
4. att överträdelsen har föranlett straff enligt bestämmelserna i 29 kap.

Miljösanktionsavgiften skall tillfalla staten. Lag (2006:1014).

Om du väljer att inte yttra dig, eller om de upplysningar du lämnat i yttrandet inte kan ligga till grund för att miljösanktionsavgift inte ska tas ut, kommer du att få ett beslut om miljösanktionsavgift.

I beslutet finns information om när och hur du ska betala miljösanktionsavgiften. Miljösanktionsavgiften betalar du till Kammarkollegiet och den tillfaller staten. Beslutet får du tillsammans med ett delgivningskvitto som behörig person ska datera, signera och skicka tillbaka till Naturvårdsverket.

Du kan överklaga beslutet inom tre veckor från den dag du tog emot beslutet.

Observera att du ändå måste skicka in din rapport om det inte redan är gjort.

Om du är producent, se till att uppgifterna i er anmälan är uppdaterade och aktuella. För att kontrollera det kan du gå in i anmälan via vår e-tjänst för det som finns längre upp på den här sidan. Det är producenten som är ansvarig för att uppgifterna är korrekta.

Ett batteri definieras som en källa till elektrisk energi som består av en eller flera battericeller och där energin genereras genom direkt omvandling av kemisk energi. Batterier delas därefter upp i följande grupper i lagstiftningen:

• industribatteri: ett batteri som är utformat uteslutande för industriell eller annan yrkesmässig användning eller som används i elektriska fordon,
• bilbatteri: ett batteri som är utformat för att användas till ett fordons startmotor, belysning eller tändningssystem och inte är ett industribatteri, och
• bärbart batteri: ett batteri som är förslutet och bärbart och inte är ett industribatteri eller bilbatteri.

Om man kan garantera att alla batterier man satt på marknaden samlas in kan man upprätta ett individuellt insamlingssystem istället för att ansluta till ett nationellt system. 

Om du vill samla in via ett individuellt insamlingssystem, ta först kontakt med oss och redovisa hur du uppfyller kriterierna.

Ett annat insamlingssystem anses lämpligt för batterier om batterierna är inbyggda i produkter som omfattas av följande producentansvar:

• förordningen (2014:1075) om producentansvar för elutrustning,
• förordningen (2007:185) om producentansvar för bilar eller
• förordningen (2007:193) om producentansvar för vissa radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor

Det innebär att om du är ansluten till ett insamlingssystem i syfte att ha hand om till exempel en elprodukt med inbyggt batteri när den blir avfall, så behöver du inte ha ett separat insamlingssystem för omhändertagande av de inbyggda batterierna.

Tillhandahåller du fristående batterier, eller om produkten som batteriet är inbyggt i inte omfattas av något av producentansvaren enligt ovan måste du däremot vara ansluten till ett batteriinsamlingssystem.

Skyldigheten att ta hand om batterier som blir avfall omfattar inte dig som under ett kalenderår släpper ut:

• mindre än 1 kg kvicksilverbatterier
• mindre än 2 kg kadmiumbatterier
• mindre än 250 kg blybatterier som vart och ett väger mer än 3 kg
• mindre än 100 kg blybatterier som vart och ett väger mindre än 3kg
• mindre än 50 kg övriga batterier

Små producenter är fortfarande skyldiga att anmäla till Naturvårdsverket och årligen redovisa uppgifter.

Kadmiumbatterier är belagda med en miljöavgift.

Du som är producent av slutna nickelkadmiumbatterier ska betala en miljöavgift med 300 kronor per kilogram enligt 24 § Förordning (2008:834) om producentansvar för batterier.

Miljöavgiften ska täcka samhällets kostnader för insamling, sortering, transport och bortskaffande av sådana batterier. Avgiften faktureras av Naturvårdsverket efter den årliga rapporteringen som du ska göra till EE- och batteriregistret.

Naturvårdsverket fonderar medlen i kadmiumbatterifonden.

Alla batterier ska vara märkta med en överkorsad soptunna för att förhindra att batterier slängs bland övriga sopor. Symbolen ska finnas på ett synligt ställe, vara tydligt läsbar och outplånlig.

Symbolen ska täcka minst 3 procent av ytan på batteriets största sida, upp till en storlek på högst 5 x 5 cm.

För cylinderformade batterier ska symbolen täcka minst 1,5% av batteriets yta. Symbolen ska dock inte vara större än 5 x 5 cm.

Om batteriet är så litet att 3% av batteriets yta är mindre än 0,5 x 0,5 cm ska en symbol med storleken 1 x 1 cm placeras på batteriets förpackning.

Batterier som innehåller:

• Mer än 0,0005 viktprocent kvicksilver ska märkas med  Hg.
• Mer än 0,002 viktprocent kadmium ska märkas med Cd.
• Mer än 0,004 viktprocent bly ska märkas med Pb.

Den kemiska beteckningen ska placeras under symbolen för sopkärlet och vara minst en fjärdedel så stor som det. Detta för att underlätta för dem som tar hand om förbrukade batterier.

Sedan den 30 maj 2012 ska alla bärbara, laddningsbara batterier samt bilbatterier som släppts ut på marknaden för första gången förses med märkning som visar batteriets kapacitet. Kommissionens förordning (EU) nr 1103/2010 gällande detta publicerades den 30 november 2010 i Europeiska Unionens officiella tidning.

Reglerna innebär att alla uppladdningsbara batterier ska vara märkta med kapacitet vilken uttrycks i milliamperetimmar (mAh) eller amperetimmar (Ah). Bilbatterier ska dessutom vara märkta med kallstartsampere (A).

Det finns undantag från märkningskravet på kapacitet för "Bärbara sekundära (laddningsbara) batterier och ackumulatorer som är inbyggda i eller konstruerade för att byggas in i apparater innan de levereras till slutanvändare, och som inte är avsedda att avlägsnas i enlighet med artikel 11 i direktiv 2006/66/EG, ska undantas från denna förordnings tillämpningsområde." (från bilaga 1 i Kommissionens förordning (EU) nr 1103/2010).

Kommunerna har ansvar för tillsyn över

• behandling av elavfall som bedrivs inom kommunen,
• producentansvaret med avseende på hur insamlingen av sådana produkter lokalt uppfyller kraven, inklusive butiksinsamling av elavfall,
• den verksamhet de kommunala renhållarna bedriver inom kommunen.

Naturvårdsverket kan besluta om föreläggande till den som inte fullgör skyldigheter enligt producentansvaret.

Om tillsynsmyndigheten bedömer att det krävs ett föreläggande ser gången ut enligt följande:

1. Den som berörs meddelas förslag till beslut.
2. Den berörde har möjlighet att yttra sig till tillsynsmyndigheten inom en viss tid
3. Tillsynsmyndigheten bedömer eventuella synpunkter i handläggningen
4. Myndigheten fattar beslut om föreläggande eller avskriver ärendet vid rättelse
5. Till beslutet bifogas ett delgivningskvitto som ska undertecknas och skickas åter till tillsynsmyndigheten
6. Beslutet kan överklagas inom tre veckor från den dag då beslutet togs emot

Om föreläggandet inte efterlevs kan det åtföljas av ett föreläggande förenat med ett vitesbelopp. Beloppets storlek ska anpassas så att den som berörs väljer att följa det föreläggande som är förenat med vitet. Vitet döms ut av domstol.