Vägledning

Geografisk information (GIS) i miljöbedömningar

Här finns stöd för att öka och underlätta användningen av relevant geografisk information i miljöbedömningar.

Syftet är att öka och underlätta användningen av relevant geografisk information i miljöbedömningar. Det ska också bidra till bättre beställarkompetens och infallsvinklar för att granska en miljökonsekvensbeskrivning. Att nyttja geografisk miljöinformation i miljöbedömningar kan underlätta bedömningar och bidra till en tydligare miljökonsekvensbeskrivning. 

Den här sidan vänder sig till

Aktörer som berörs av miljöbedömningar enligt kapitel 6 miljöbalken.

Bra att veta

Här finns en checklista och länkar till tillgänglig geografisk information. Vi beskriver även exempel på olika GIS-analyser som kan användas för att identifiera, bedöma, beskriva och visualisera miljöeffekter inför och under miljöbedömningar.

Nyttan med och olika sätt att använda geografisk information

De flesta av de underlag, analyser och beslut som ingår i miljöbedömningar baseras på information med geografisk koppling. Det vill säga informationen är knuten till ett specifikt geografiskt område. GIS kan underlätta miljöbedömningsarbetet och bidra till tydligare beslutsunderlag.

Att ta fram en plan eller planera en verksamhet med tillhörande miljöbedömning kräver dialog och samarbete mellan personer med olika bakgrund och kompetens. GIS är en bra samarbetsplattform mellan olika specialister så att de på ett enkelt sätt kan ta del av varandras undersökningar och resultat. Med GIS kan kartor, analyser och modeller skapas som illustrerar miljöförhållanden, förslag och bedömningar. Kartor som kan underlätta samråd med externa intressenter såväl som interna arbetsmöten.

Olika typer av användning av GIS i miljöbedömningar

Förenklat kan användningen av GIS inom miljöbedömningar delas in efter tre olika typer (Del Campo, A.G,2012. GIS in environmental assessment: a review of current issues and future needs, Journal of environmental Assessment Policy andManagement, Vol. 14, no.1, 125007).

Den första typen, insamling, kan exempelvis bestå i att samla in fältobservationer med hjälp av GPS (global positioning system). Ofta kan observationerna ge mer information när de kombineras med annan data men redan när fältobservationerna visualiseras som ett kartskikt kan eventuella mönster bli synliga och ge insikter.

Checklista inför GIS-analyser

Geografiska informationssystem (GIS) kan användas för att presentera, beskriva och motivera bedömningar som görs inför och under miljöbedömningar.

Naturvårdsverket vägledning syftar till att öka och underlätta användningen av relevant geografisk information i miljöbedömningar.

Checklistan

Tabellen är en checklista med exempel på frågor att ställa inför exempelvis beställning och granskning av GIS-analyser.

Projektion

Har alla ingående skikt samma geografiska koordinatsystem och projektion? Om det inte finns krav på att använda en annan specifikation bör den nationella projektionen SWEREF 99 TM användas på nationell nivå.

Format

Behöver något av de ingående underlagen konverteras till något annat format? Exempelvis analogt à digitalt eller raster ↔ vektor.

Aktualitet

Vad har de olika ingående underlagen för aktualitet? Är aktualiteten tillräckligt bra? Finns det någon uppdaterad version tillgänglig?

Geometrisk upplösning och noggrannhet

Notera vilken upplösning de olika ingående underlagen har och var medveten om att resultatet av analysen kommer anta den grövsta upplösningen av de underlag som ingår. Information om den geometriska noggrannheten hos ett kartskikt är inte alltid tillgängligt om det inte finns i kartskikts metadata eller produktbeskrivning. Behöver resultaten av analysen presenteras i ett spann där både minimumvärde, troligt värde och maximumvärde visas?

Tematiskt innehåll och noggrannhet

En karta kan presenteras på många olika sätt. Många gånger slår man ihop informationen till olika klasser. Exempelvis befolkning 1-99, 100-199, 200-300 för att presentera ett resultat. Det är alltid viktigt att ställa sig frågan om det är relevant med den här typen av klassning av kartan. Är klassdefinitionerna och tillvägagångssättet för att ta fram klasserna beskrivna?

Täckning

Är de ingående underlagen heltäckande eller saknas det information i något relevant geografiskt område? Finns data tillräckligt ofta och vid lämpliga tidpunkter? Behöver underlaget kompletteras?

Kontroll

Ser kartskikten rimliga ut? Titta på alla ingående kartskikt innan de används och gör om möjligt en rimlighetsbedömning.

Är källan pålitlig?

Finns nödvändiga teckenförklaringar beskrivna på ett begripligt sätt?

 

Det viktigt att ha god kännedom om hanteringen av informationen, osäkerheterna i analyserna mm. när du använder geografisk information och GIS inom miljöbedömningar.

Relevant geografisk information

Det finns mycket geografisk information tillgänglig som kan laddas ned via webben. På denna sida ger vi länkar till några användbara datakällor.

Geografiska informationssystem (GIS) kan användas för att presentera, beskriva och motivera bedömningar som görs inför och under miljöbedömningar. Redan i undersökningssamrådet är det lämpligt att belysa frågan om vilka kartunderlag som kan finnas tillgängliga utöver de som är allmänt kända och offentliga.

Mycket, men inte allt av det som finns länkat till på den här webbsidan, är nedladdningsbart eller laddas ned via webben.

Överlappsanalyser

Överlappsanalyser används för att undersöka om två eller flera intressen eller företeelser finns inom samma geografiska område. Här finns exempel på hur den kan användas.

Buffertanalyser

Buffertanalyser görs för att ta reda på information om ett område som ligger inom ett bestämt avstånd från en punkt, linje eller yta. En buffertanalys kan exempelvis svara på hur många som bor eller hur stor areal av en viss naturtyp som finns inom ett visst avstånd från en planerad verksamhet.

Här ges två exempel på när man kan använda buffertanalyser i miljöbedömningar. Exemplen rör avstånd till rekreationsområde respektive trafikflöden, men principen är densamma även för andra frågor.

Fältobservationer

Inom miljöbedömningar kan geografiska informationssystem (GIS) användas för att analysera och redovisa olika typer av fältobservationer. Här är några exempel.

Arealbunden statistik

I en miljöbedömning kan det finnas behov av statistik om förhållandena i omgivningen. För att ta fram sådan statistik kan geografiska informationssystem (GIS) vara ett hjälpmedel.

Flygbildsanalyser

Inom miljöbedömningar kan flygbildsanalyser användas för att ge värdefull information på landskapsnivå. De kan också vara en hjälp vid bedömning och presentation av miljöeffekter. Här finns exempel på olika typer av flygbilder och tolkning av dem.

Analyser av ekologiska samband

Geografiska informationssystem (GIS) kan användas för att beskriva och analysera ekologiska samband. Exempel på några frågor att ställa och inkludera i analysen.

Geografiska analyser av ekosystemtjänster

Att bedöma påverkan på ekosystemtjänster ingår som en del i miljöbedömningen. Här finns stöd för att använda geografiska informationssystem (GIS) i arbetet.

Beräkning av avrinningsområden

I miljöbedömningar ingår ofta att utreda effekter på yt- och grundvatten. Geografiska informationssystem (GIS) kan vara ett stöd i detta.

Analys av bullerspridning

Här beskriver vi hur geografiska informationssystem (GIS) kan vara ett hjälpmedel för att analysera bullerspridning och effekter av detta.

Siktanalyser

En siktanalys kan ge underlag för att beskriva hur byggnader eller anläggningar kan komma att påverka omgivningen visuellt. Geografiska informationssystem (GIS) kan vara ett hjälpmedel.