Friluftsliv är vistelse utomhus i natur- och kulturlandskap för välbefinnande och naturupplevelse utan krav på tävling. I följande texter omfattar naturområden både natur- och kulturlandskap. Dessutom ingår både land- och vattenområden.

Bostadsnära park och natur, BN

I områdestypen ingår parker och naturområden för lek och rekreation inom gångavstånd från bostad, skola, förskola och äldreboende samt arbetsplatser. I Boverkets riktlinjer för bostadsnära natur anges cirka 5 min promenad eller 200 – 300 m som det avstånd inom vilket områden kan räknas som bostadsnära/vardagsnära.

Tätortsnära natur, TN

Med tätortsnära natur avses allmänt tillgängliga naturområden där området ligger i anslutning till bebyggelse och/eller inom högst 3 km* från bebyggelse. Dessa områden erbjuder naturvistelse och avskildhet. Det finns inga omfattande iordningsställda anläggningar för friluftsliv exempelvis leder, service, parkeringar med mera, men områdena är ofta välbesökta och kan ha stigar, eventuellt enstaka grill-, bad- eller utsiktsplatser.

* Lämpligt avstånd kan variera från kommun till kommun.

Tätortsnära friluftsområden, TF

Tätortsnära friluftsområden avser naturområden iordningställda för friluftsliv med exempelvis markerade stigar/leder, skyltning och anordningar som vindskydd, grillplats och/eller friluftsgårdar.

Dessa områden bör vara förhållandevis stora och omfatta minst 1–3 km^2. Här kan besökarna vistas en längre stund.

Områdena är lättillgängliga och ligger på gång- eller cykelavstånd eller nås lätt via kollektivtrafik. Entréer, och/ eller en del av området ligger inom 3 km från bebyggelsen. Det är områden som är välkända och välutnyttjade eller som har potential att utvecklas till välbesökta områden.

Exempel på tätortsnära friluftsområden:

Arboga: Maxelmossen

Linköping: Vallaskogen, Tinnerö eklandskap

Luleå: Ormbergets friluftsområde,

Stockholm: Majroskogen, Alby, Järvafältet, Rågsveds friområde

Grönstråk och grönkorridorer, GK

Grönstråk och gröna korridorer innefattar rörelsestråk för människor, exempelvis gång- och cykelvägar, som löper genom park eller natur och förbinder olika naturområden. Det kan också vara sammanhängande natur utan någon infrastruktur, men som ändå möjliggör att röra sig i ett naturstråk. För att stråket ska ha kvaliteter för friluftslivet bör större delen av stråket vara 25-50 meter brett.

Exempel:

Linköping: Stångån och Tinnerbäcken

Större naturområden med anläggningar för friluftsliv, SA

Denna områdestyp är inte aktuell i alla kommuner, eftersom det handlar om större naturområden.

Områdestypen omfattar stora områden med en yta närmare ett tiotal kvadratkilometer. Gemensamt för dessa områden är att de är lättillgängliga och att delar av området har anläggningar för friluftslivet, såsom markerade stigar, vindskydd, toaletter, tältplatser och service.

Områdestypen innefattar lättillgängliga nationalparker och större naturreservat. De kan också vara riksintresseområden enligt 4 kap. miljöbalken eller riksintresseanspråk för friluftslivet enligt 3 kap. 6 § MB.

Eller så är det större naturområden, oavsett naturtyp (även vatten och hav), som inte har något områdesskydd. Delar av områden kan vara mer av vildmarkskaraktär och sakna anläggningar för friluftslivet.

Exempel på stora naturområden med anläggningar för friluftslivet:

Jämtland: Åreskutan

Västerbotten: Norrbyskär

Ångermanland: Skuleberget

Småland: Store mosse

Stora naturområden utan anläggningar för friluftslivet, SS

Denna områdestyp är inte aktuell i alla kommuner, eftersom det handlar om stora naturområden med låg grad av påverkan av människan.

Områdestypen omfattar stora naturområden med en yta närmare ett tiotal kvadratkilometer som präglas av tystnad, vildmark och enslighet. Områdena är i hög grad opåverkade, oexploaterade och saknar anläggningar för friluftslivet. Ofta ligger dessa områden lite avlägset och svåråtkomligt.

Exempel på stora friluftsområden utan anläggningar:

Jämtland: Kolåsen och Mjölkvattnet

Öland: Alvaret

Längre sammanhängande leder, LL

Leder för vandring, skidåkning, cykling, paddling och ridning där i huvudsak leden är det som redovisas som kartlagt område. Det kan vara leder som går genom landskapet från en plats till en annan och som är av regional och mellankommunal betydelse exempelvis landskapsleder, nationella leder eller pilgrimsleder.

Det går att redovisa infrastrukturen i form av rundslingor och kortare leder inom områdestypen, men om de är starkt kopplade till ett geografiskt avgränsat område så kan hela området kartläggas i relevant områdestyp.

Skilj mellan digitalisering och kartläggning

Digitalisering av alla markerade leder, långa som korta, rundslingor som de som leder från en plats till en annan rekommenderas. Det kan användas som information till besökare på webbplatser, i appar eller liknande. Men för att markerade leder digitaliseras och samlas i ett digitalt kartskikt behöver inte varje led vara ett eget område.

Exempel på leder:

Bohusleden,

Kungsleden,

Sörmlandsleden,

Näckrosleden,

Pilgrimsleden

St Olavsleden,

Skåneleden

Områden anlagda för särskilda aktiviteter, SB

Områdestypen avser avgränsade områden där marken planerats och anpassats för en specifik besökskategori och/eller aktivitet. Det kan exempelvis vara golfbanor eller skidanläggningar för utförsåkning.

Kompletterande områdestyper

Nedanstående områdestyper kan användas om det finns natur- eller kulturområden, platser, som inte passar in i någon av de tidigare kategorierna, eller som kommunen särskilt vill lyfta fram.

Områden med särskilda upplevelsekvaliteter, SK

Det finns upplevelsevärden inom i stort sett alla områden för friluftsliv. Upplevelsevärdena kan utgå från de naturgivna natur -och kulturgeografiska förutsättningar i landskapet.

Landskapsavsnitt och områden med natur- och kulturmiljövärden samt speciella upplevelsekvaliteter ingår i områdestypen. Det är de natur- och kulturgeografiska naturgivna förutsättningarna i landskapet som bidrar till vissa upplevelsevärden. Det kan vara områden med god ljudkvalitet, särskilda utsiktspunkter, tilltalande landskapsbild eller höga och för området unika natur- och kulturmiljövärden. Ett exempel på det senare kan vara herrgårdslandskap eller områden med många fornlämningar. De är ofta utflyktsområden och/eller besöksmål. Gemensam är att områdena kan, eller har potential, att nyttjas för friluftslivet.

Exempel på områden med särskilda upplevelsekvaliteter:

Bohuslän: Ramsvikslandet och Tanums hällristningar

Gotland: Sudret

Jämtland: Klätterklippan i Stugun

Vallentuna: Angarnsjöängen

Västergötland: Hornborgarsjön, Varnhems kloster

Stränder och vattenområden (sjöar, åar, älvar och hav), SV

Den här områdestypen kan användas om det finns naturområden, platser, som inte passar in i någon av de tidigare kategorierna. Det kan vara motiverat att redovisa en sjö eller ett vattendrag som ett område.

Stränder och vattenområden vid sjöar och kuster samt vid vattendrag (bäckar, åar, älvar) och våtmarker som är tillgängliga för friluftslivet kan ingå. Det kan vara badsjöar, åar och vattendrag för paddling, fiske eller dykning men också vandring längs stränder. De kan vara relevanta att redovisa som en egen områdestyp om man särskilt vill lyfta fram dem annars kan sjöar och vattendrag ingå i någon av de andra områdestyperna om det är området av helhet som har värden för friluftslivet.

Exempel:

Höje å, Skåne,

Tylösand, Halmstad

Skogslandskap, SO

Den här kategorin kan användas om det finns naturområden, platser, som inte passar in i någon av de tidigare kategorierna. All skogsmark ska inte redovisas utan enbart den som har värden för friluftslivet.

Områdestypen omfattar skogsmark där det finns särskilda förutsättningar för friluftsliv. I skogen finns möjlighet till svamp- och bärplockning, jakt, fritt strövande med eller utan karta. De skogsområden som kan kartläggs kan vara sådana områden som framkommit som viktiga i dialog med medborgare eller ideella organisationer. Det kan också vara skogar där det finns orienteringskartor och som orienteringsklubbar lyft fram som viktiga. All allemansrättslig mark behöver inte redovisas.

Jordbruksmark, ängs- och betesmark samt brynzoner, JM

Den här kategorin kan användas om det finns naturområden, platser, som inte passar in i någon av de tidigare kategorierna. All jordbruksmark, ängs- eller betesmark behöver inte redovisas.

Jordbruksmark får inte beträdas men det kan finnas stigar och vägar genom åkerlandskap och beteslandskap som kan utgöra uppskattade friluftsmiljöer. Kommunen och/eller markägare kan också ha jobbar med så kallade ”beträdor” för att tillgängliggöra områdena.