Vägledning

God ljudmiljö i rekreationsområden

Tre personer sitter på en höjd (Falkberget) och ser ut över ett odlingslandskap med en sjö

I vägledningen beskrivs riktvärden för ljudnivåer, hur man kan göra indelning i områdestyper, genomföra kartläggningar och var det finns mer information.

En bra ljudkvalitet betyder inte nödvändigtvis tystnad och frånvaro av allt mänskligt ljud. Vad som kan betraktas som god ljudmiljö beror bland annat på vilken typ av plats det är och vilken ambitionsnivå man har för platsen och dess framtida användning. Olika ljud kan upplevas såväl positivt som negativt och ljudets karaktär har betydelse för störningsupplevelsen. Syftet med vistelsen i ett område (naturupplevelse, rofylldhet, aktiviteter) har också betydelse, likaså vilka förväntningar man som besökare har på en plats.

Den här sidan vänder sig till

Till dig som arbetar i en kommun med fysisk planering, friluftsliv, tillsyn. Även andra med intresse för markanvändning, hälsa, rekreation.

Bra att veta 

En definition på god ljudmiljö som används i vissa sammanhang är den nivå då minst 80 procent av besökarna i ett område upplever ljudmiljön som god.

I Förordning (2004:675) om omgivningsbuller anges att åtgärdsplaner mot buller även ska omfatta åtgärder för att skydda rekreationsområden. 

Idag omfattas de 18 största kommunerna av omgivningsbullerdirektivet och den tillhörande svenska Förordning (2004:675) om omgivningsbuller. Det innebär att de ska ta fram kommunomfattande bullerkartor. Ytterligare några kommuner har på motsvarande sätt kartlagt hela eller delar av kommunen. De mest trafikerade statliga väg- och järnvägarna över hela landet omfattas också av förordningen.

I förordningen anges att de åtgärdsplaner mot buller som ska tas fram med kartläggningen som underlag även ska omfatta åtgärder för att skydda rekreationsområden.

Ett åtgärdsprogram ska enligt 12 § innehålla en beskrivning av åtgärder för att skydda områden där ljudnivån ansetts utgöra en särskild kvalitet såsom parker, rekreationsområden, friluftsområden och andra natur- och kulturmiljöer,

Förordning (2004:675) om omgivningsbuller Svensk författningssamling 2004:2004:675 t.o.m. SFS 2022:414 (riksdagen.se)

2 kap. Miljöbalken (regeringen.se)

 

Definitioner och begrepp

En formulering som använts för områden där ljudmiljön är särskilt viktig är följande: område i översiktsplan för det rörliga friluftslivet eller andra områden som nyttjas mer frekvent för friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor och där en låg bullernivå utgör en särskild kvalitet.

Begreppet omgivningsbuller härstammar från EU-direktivet om omgivningsbuller från 2002. I definitionen ingår väg-, järnväg-, flygtrafik samt industri och andra verksamheter.  I rekreationsområden är det ofta dessa källor som kartläggs, alternativt enbart de olika trafikslagen. Källor som inte ingår i omgivningsbullerbegreppet, men ändå kan behöva beaktas är vindkraft, skjutbanor, militär verksamhet, hötorkar med flera.

Områdestyper

Beskrivning av ljudsituationen behöver göras på olika sätt i olika typer av områden. Vad som bör eftersträvas, eventuella riktvärden och vilka mått som används för ljudnivån behöver anpassas till områdets förutsättningar.

Vid stadsparker är en ekvivalent ljudnivå under dag–kväll om högst 45-55 dBA rimligt att eftersträva, medan de tystaste miljöerna i ytterskärgård och fjällområden där varje förekomst av människoalstrat ljud kan upplevas störande och så långt möjligt bör undvikas behöver beskrivas på annat sätt. Däremellan finns områden inom vilka ljudmiljökraven kan variera avsevärt. Större grönområden inne i tätorten, tätortsnära rekreationsområden, naturreservat, nationalparker och så vidare. 

Ett förslag till områdesindelning i Sverige kan se ut så här:

  1. Områden utan eller med begränsad förekomst av samhällsbuller
  2. Friluftsområden avsatta i kommunala översiktsplaner
  3. Tätortsnära större naturområden
  4. Naturreservat och centralt belägna rekreationsområden
  5. Stadsparker och grönytor inne i tätort

Inom projektet Ljudkvalitet i natur- och kulturmiljöer, som Naturvårdsverket bedrivit tillsammans med en rad andra berörda myndigheter, gjordes en indelning i områdestyper och formulerades förslag på acceptabel ljudnivå för olika områden.

God ljudmiljö. Rapport från projektet Ljudkvalitet i natur- och kulturmiljöer (Rapport 5709)

Det finns även andra områdestyper med rekreativa värden och där god ljudmiljö är en viktig kvalitet, men där målnivån kan behöva formuleras på annat sätt än för naturområden. Kyrkogårdar, skolgårdar och lekplatser är några sådana exempel. 

Kartläggning

Kartläggning av områden som är tysta, rofyllda och har en god ljudmiljö kan göras på olika sätt. Lämpligt tillvägagångssätt beror på vilket slags område det är men även syfte, önskvärd detaljeringsgrad, förekommande bullerkällor och tillgängliga underlag. 

En kommunomfattande kartläggning innebär ett annorlunda upplägg än vid kartläggning av ett skyddat naturområde eller en stadspark. För en del syften kan det räcka med att markera kända bullerkällor, dra ungefärliga buffertzoner kring dessa och de områden som sedan blir kvar klassas som ”tysta”. En sådan kartläggning kan vara ett lämpligt första steg, men är oftast alltför översiktlig. Inom en tätortsnära plats kan det vara lämpligt att dela in området i olika delar när ljudmiljön ska beskrivas; ytterkant/buffertzon, aktivitetszon, rekreationszon, tystare/relaxzon. 

Typ av ljud och dess karaktär har betydelse för upplevelsen. En konstant bullermatta på avstånd från en motorväg innebär en annan slags påverkan än passerande godståg eller flyg som genererar höga ljudnivåer någon gång ibland. Mänskliga röster, musik, mopeder, vattenskotrar, trädgårdsmaskiner, militär verksamhet – det finns många olika källor till ljud som kan upplevas som störande vid vistelse i natur.

Mäta eller beräkna

Omgivningsbuller i naturområden bör så långt som möjligt beräknas. I rekreationsområden kan kompletterande mätningar ofta vara nödvändigt. Ju tystare område, desto större behov av mätning, åtminstone stickprovsvisa mätningar. På större avstånd från källorna får meteorologin betydelse för ljudutbredningen och vid mätning behöver då särskilt vindstyrka och riktning beaktas. 

Riktvärden

Ljudnivån kan uttryckas på flera sätt. Vanligast är ekvivalent- (medelljud) nivån under dag–kväll eller annan lämplig tidsperiod. Ofta kombinerat med maximal ljudnivå. Ett sätt kan vara att beskriva antal händelser per dygn och den tid som en viss nivå får överskridas per dygn. Även statistiska mått, som till exempel L95 (den nivå som överskrids under 95 procent av aktuell tidsperiod) kan användas, eller en kombination av dessa.

En utgångspunkt kan vara att beskriva ljudsituationen med ekvivalentnivån, gärna kombinerat med bakgrundsnivå och antal maximalnivåhändelser över ett tröskelvärde. I parker och tätortsnära miljöer är ekvivalent ljudnivå om högst 45-50 dBA rimligt att eftersträva för åtminstone delar av området. I tystare områden långt från tätorter där mänsklig påverkan är begränsad, är maximalnivå (antal händelser och den tid som ett angivet värde, exempelvis 45 dBA, överskrids) mer relevant.

Aktuella riktvärden

I Trafikverkets handledning om buller finns riktvärden angivna för tre olika typer av naturområden; parker och andra rekreationsytor i tätorter, friluftsområden och betydelsefulla fågelområden:

Riktvärden och riktlinjer för buller och vibrationer (trafikverket.se)

Riktvärden för natur- och rekreationsområden hittar du i Naturvårdsverkets vägledningar:

    Mer information

    Europeiska miljöbyrån (EEA) har givit ut flera publikationer om tysta områden i Europa, baserat på de kartläggningar som tagits fram med anledning av direktivet om omgivningsbuller. 

    I rapporten Good practice guide on quiet areas, 2014, ges exempel på hur man arbetar med frågan i olika länder. 

    Good practice guide on quiet areas (EEA)

    I en annan rapport från EEA; Quiet areas in Europe — The environment unaffected by noise pollution, redovisas förekomsten av potentiellt tysta områden i Europa, baserat på de kartläggningar som levererats inom ramen för direktivet om omgivningsbuller. 

    Quiet areas in Europe - The environment unaffected by noise pollution (EEA)

    Tysta områden i Sverige

    I studien Tysta områden i Sverige från 2018, undersöktes hur kommuner arbetat med tysta områden och vad som genomförts. 

    Tysta områden i Sverige | Externwebben (slu.se)

    Handbok med beskrivning av kunskapsläget

    Stockholms stad har tagit fram en beskrivning av hur man kan arbeta med att förbättra ljudmiljön i rekreationsområden, som även innehåller en beskrivning och sammanställning av kunskapsläget i Sverige och internationellt.

    Handbok - God ljudmiljö (tillstand.stockholm)

    Quiet Parks International

    En ideell organisation med ambitionen att bevara tysta platser runt om i världen. Flera platser i Sverige har fått utmärkelser.

    Quiet Parks International (quietparks.org) 

    Trafikbuller i värdefulla naturmiljöer, Triekol

    Projekt om påverkan på djur, finansierat av Trafikverket:

    Trafikbuller i värdefulla naturmiljoer (triekol.se)

    Hur djurarter kan påverkas

    Djur kan påverkas negativt av buller och dålig ljudmiljö, inte bara på land utan även i marina miljöer. Det regionala bullernätverket i Stockholms län har tagit fram ett faktablad som beskriver kunskapsläget:

    Tema: djur och buller, Bullernätverket (regionstockholm.se)