Vägledning

Vägledning om fluorerade växthusgaser

Sanktioner vid överträdelser

Vägledning om miljösanktionsavgift och åtalsanmälan vid användning av, och arbete med fluorerande växthusgaser.

Sidan vänder sig till 

dig som arbetar på tillsynsmyndighet.

Bra att veta

Nedan finns länkar till aktuella lagstiftningar, samt till det underlag som Naturvårdsverket lämnat till regeringen i samband med EU:s nya f-gasförordning. 

EU:s nya f-gasförordning 517/2014

Den svenska förordningen (2016:1128)   

Översyn av svensk lagstiftning med anledning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 av den 16 april 2014 om fluorerade växthusgaser och upphävande av förordning (EG) 842/2006 (pdf) 

Den nya f-gasförordningen är en omarbetning av Europaparlamentets förordning (EG) 842/2006 om vissa fluorerande växthusgaser. Då den nya f-gasförordningen 517/2014 trädde i kraft, upphävdes den tidigare 842/2006. 

Överträdelser kan medföra miljösanktionsavgift

Överträdelser av de krav som finns i EU:s nya f-gasförordning och SV nya f-gasförordning kan medföra miljösanktionsavgift, åtalsanmälan eller föreläggande. Vilka sanktioner som kan vara aktuella för olika överträdelser visas i tabell nedan. Naturvårdsverket ger endast generell vägledning. Det är sedan upp till kommunen att besluta i det enskilda fallet.

I handboken ”Handläggning av ärenden om miljösanktionsavgift” (Handbok 2001:1) finns information som är tillämplig för ärenden om f-gas.

Läs mer i handbok om handläggning av ärenden om miljösanktionsavgift

Vem kan påföra miljösanktionsavgifter?

Den som har tillsynsansvar enligt Miljötillsynsförordning (2011:13) kan påföra miljösanktionsavgifter. För närvarande saknas tillsynsansvar för f-gaser i mobil utrustning annan än motorfordon, flyg eller tåg.

Mottagare av sanktion

I de flesta fall är det operatören som ansvarar för anläggning och utrustning och därmed mottagare för sanktioner. Operatören är vanligtvis den som äger utrustningen, men i vissa fall kan det vara någon annan än ägaren som har det faktiska tekniska ansvaret över utrustningen.

När en anläggning har bytt ägare övertar denne även ansvaret för att underlag med mera för rapportering finns. Om man tar över en verksamhet där underlag saknas så att rapporteringen inte kan skickas in i tid, så faller MSA för rapporteringen ut på den nye operatören.

Ansvar att skicka in en årlig rapport till tillsynsmyndigheten vilar på den som äger anläggningen vid rapporteringstidpunkten under det år rapportering ska ske.

Förutom brister kring rapportering så kan ett ägarbyte ha skett efter att läckagekontroller skulle ha genomförts. Generellt sett så är det den dåvarande ägaren som är mottagare av sanktion. Den nye ägaren ansvarar för de läckagekontroller som ska ske efter ägarbyte, om inga läckagekontroller skett ska den nye ägaren se till att de genomförs.

Då en tekniker utan certifikat tar uppdrag där certifikat krävs har uppdragsgivaren ett ansvar att kontrollera att teknikern har certifikat och uppdragsgivaren blir mottagare av sanktion. Även teknikern kan bli mottagare av sanktion, vilken också gäller företag om företagscertifikat saknas.

Antal miljösanktionsavgifter för utrustningar på en anläggning

Antalet miljösanktionsavgifter för utebliven läckagekontroll för flera utrustningar vid en anläggning har berörts i två avgöranden från Miljööverdomstolen (MÖD).

I MÖD:s avgörande i mål nr 1135-17 finns ett uttalande om att när det finns flera olika kylaggregat inom en anläggning ska de ses som olika applikationer som kan påföras en miljösanktionsavgift för varje kylaggregat. Domen kom i december 2017.

De läckagekontroller som avses i MÖD 1135-17 skulle ha genomförts utifrån den förordning som gällde vid tiden för överträdelsen, dvs EU 842/2006. I den förordningen användes begreppet applikation, vilket kan jämföras med begreppet utrustning som används i nu gällande förordning EU 517/2014.

En tidigare dom från Miljööverdomstol (MÖD 2001:14) säger att vid samma anläggning kan det endast påföras en miljösanktionsavgift för överträdelse av en föreskrift, även om det kan vara fråga om flera samtida överträdelser av samma slag på samma anläggning. Fallet gällde avsaknad av stabilt svämtäcke vid två av flytgödselbehållarna på en fastighet. Det talar för att det bara ska påföras en miljösanktionsavgift om tre aggregat finns på samma ställe, i samma verksamhet. I handboken om miljösanktionsavgifter finns en hänvisning till den här domen, den nya domen finns inte omnämnd eftersom handboken skrevs innan domen kom.

Domarna MÖD 2001-14 och MÖD 1135-17 kan anses behandla olika situationer för när aggregat används för samma eller olika ändamål. Naturvårdsverkets bedömning är att MÖD:s dom i mål nr 1135-17 exempelvis är tillämplig då flera olika typer av kylutrustningar finns i en butik och då innebär en MSA per kylutrustning. I de fall där flera aggregat tillsammans ger kyla till ett kylutrymme så kan MÖD 2001:14 vara tillämplig.

Prejudikat följs från och med meddelandedatum dvs domstolens datum, generellt tillämpas ingen retroaktivitet utan domen gäller såsom prejudicerande för framtiden.

Flera överträdelser för samma anläggning och operatör

Om flera olika överträdelser förekommer för samma anläggning och operatör är det möjligt att ge en MSA per gärning. Då ingen rapport har lämnats in och det inte heller finns uppgift om läckagekontroll så har de överträdelserna i några domar dock setts som direkt kopplade till varandra. Mer om det finns i handboken om miljösanktionsavgifter.

Dubbla miljösanktionsavgifter

Dubbla miljösanktionsavgifter, det vill säga vid återkommande överträdelser, kan påföras om operatören inte åtgärdar överträdelse trots att möjlighet och tid har funnits för detta. Mer om dubbla miljösanktionsavgifter finns i handboken om miljösanktionsavgifter.

Tillsynsavgifter

Vilka tillsynsavgifter som kan bli aktuella beror på hur den kommunala tillsynstaxan ser ut.

Överträdelser där miljösanktionsavgift och åtalsanmälan kan bli aktuella

De beskrivningar som nämns i följande tabell, är inte uttömmande utan är tänkta som en kortfattad vägledning för att hitta rätt lagrum för sanktioner.

Den fullständiga förordningstexten behöver läsas innan sanktionerna tillämpas i det enskilda fallet.

Överträdelse
(kortfattad beskrivning)
Förordning Sanktion
Läckagekontroll har inte utförts efter reparation (art 3.3) eller kontinuerligt för de utrustningar och kontrollintervall som anges i artikel 4.1, 4.2 och 4.3. Kraven omfattar även att läckagekontrollen utförs av certifierad personal men täcker inte in kravet på certifierat företag. Sanktionen omfattar kylenheter i lastbilar och släpfordon, men inte övrig mobilutrustning. EU 517/2014
Art 3.3 2:a st, 4.1, 4.2, 4.3
Miljösanktionsavgift
MSA-förordning (2012:259) 9 kap 1§
Läckagekontrollsystem har inte installerats för viss utrustning över 500 ton eller att kontroll av att systemet fungerar har utförts EU 517/2014
Art 5
Miljösanktionsavgift MSA-förordning 9 kap 2§
Register enligt artikel 6.1 och 6.2 har inte förts för utrustning som omfattas av art 4.1 Sanktionen omfattar inte mobilutrustning förutom kylenheter i lastbilar och släpfordon. EU 517/2014
Art 6.1, 6.2, 6.3
Miljösanktionsavgift
MSA-förordning 9 kap 3§
Brist på certifikat eller intyg vid försäljning av viss utrustning och gas till verksamheter som kräver certifikat eller intyg EU 517/2014
Art 11.4, 11.5
Miljösanktionsavgift
MSA-förordning 9 kap 4§
Redovisning och dokumentation uppfyller inte de krav som ställs då gaser ska släppas ut på marknaden EU 517/2014
Art 14.1, 14.2
Miljösanktionsavgift
MSA-förordning 9 kap 5§
Importör/producent som har överskridit sin kvot för utsläppande av f-gaser på marknaden EU 517/2014
Art 15.1
Miljösanktionsavgift
MSA-förordning 9 kap 6§
Försenad rapport till EU-registret vid produktion, import, export eller destruktion, eller för sen granskning av revisor. EU 517/2014
Art 19.1-19.5, 19.6
Miljösanktionsavgift
MSA-förordning 9 kap 7§
Läckagekontroll har inte utförts vid installation, ombyggnation eller annat ingrepp i en utrustning och för mobil utrustning alternativt att läckagekontrollen vid dessa tillfällen har utförts av person utan certifikat. Krav på certifierat företag täcks inte av sanktionen. SFS 2016:1128 10, 11, 16 §§ Miljösanktionsavgift
MSA-förordning 9 kap 17§
Register har inte upprättats eller förts för mobil utrustning SFS 2016:1128 13 § Miljösanktionsavgift
MSA-förordning 9 kap 18§
Underrättelse till tillsynsmyndigheten har inte gjorts om att en utrustning över 14 ton koldioxidekvivalent ska installeras eller konverteras SFS 2016:1128 14 § Miljösanktionsavgift
MSA-förordning 9 kap 19§
Rapport till tillsynsmyndigheten är försenad för stationär anläggning, anläggning på fartyg eller mobil utrustning över 14 ton koldioxidekvivalent SFS 2016:1128 15 § Miljösanktionsavgift
MSA-förordning 9 kap 20§
Certifieringskrav uppfylls inte för arbete med mobila utrustningar, gäller både krav på personal- och företagscertifiering. SFS 2016:1128 17, 18 §§ Miljösanktionsavgift
MSA-förordning 9 kap 21§
Läckage har inte hindrats eller åtgärdats EU 517/2014 artikel 3.2 eller 3.3 Åtalsanmälan MB 29 kap 3§ punkt 6
Återvinning har inte utförts av certifierad eller utbildad personal EU 517/2014 artikel 8.1 eller 8.3 Åtalsanmälan MB 29 kap 3§ punkt 7
F-gas släpps ut på marknad eller används trots att förbud finns EU 517/2014 artikel 11.1 eller 13 Åtalsanmälan MB 29 kap 3§ punkt 8
Produkter och utrustning är inte uppmärkta angående innehåll av f-gaser EU 517/2014 artikel 12 Åtalsanmälan MB 29 kap 6§ punkt 4

Mer information

Falsk e-post om HFC-kvota

EU-kommissionen har fått uppgift om att det förekommer falsk e-post från HFC-registret, så kallad ”phishing”. Den falska e-posten ser ut att komma från F-gas registret och innehåller ett meddelande om en överföring av kvota och en länk. Länken går till en falsk inloggningssida.  Den som har klickat på  falska länken uppmanas att  byta sitt lösenord. Den som fått en falsk e-post uppmanas att skicka information om den falska e-posten till CLIMA-HFC-REGISTRY.

CLIMA-HFC-REGISTRY@ec.europa.eu

Ansökan om kvoter

Den som har för avsikt att släppa ut HFC i bulk på marknaden i EU under 2023 har nu möjlighet att söka kvoter. Ansökan sker till EU-kommissionen. Ansökan görs mellan 14 mars och 13 april. För att kunna ansöka måste företaget vara registrerat i kommissionens F-gasportal senast 28 februari.

EU-kommissionens vägledning om kvoter

EU-kommissionens meddelande om ansökan

Covid-19

Arbetet med f-gaser kan påverkas av utbrottet av covid-19, det gäller främst läckagekontroller, rapportering och certifiering.

F-gaser och covid-19

Brexit

Med anledning av Storbritanniens utträde ur den Europeiska gemenskapen så påverkas de kvoter för f-gaser som har fördelats inom EU. Mer information finns i denna skrivelse från EU-kommissionen.

Notice to stakeholders (pdf 167 kB)

 

EU-förordning 517/2014 om fluorerade växthusgaser började gälla 1 januari 2015, vilket ligger till grund för den vägledning som nu finns tillgänglig.

Den ersätter den tidigare vägledningen som var kopplad till EU-förordning 842/2006.

FAQ och olika vägledningsdokument publiceras även löpande av kommissionen, vilka vi länkar till då dessa finns tillgängliga. 

Fluorerad växthusgas (F-gas): fluorkolväten, perfluorkarboner och svavelhexafluorid och andra växthusgaser som innehåller fluor, enligt förteckningen i bilaga I i förordning 517/2014, eller blandningar som innehåller något av ämnena

Faktor för global uppvärmningspotential eller GWP: en växthusgas klimatuppvärmningspotential i förhållande till koldioxidens (CO2). Faktorn för global uppvärmningspotential beräknas i form av uppvärmningspotentialen under 100 år för ett kilogram av en växthusgas i förhållande till ett kilogram koldioxid i enlighet med vad som anges i bilagorna I, II och IV eller i fall av blandningar, beräknade i enlighet med bilaga IV.

Ton koldioxidekvivalenteren mängd växthusgaser, uttryckt som produkten av växthusgasernas vikt i ton och deras faktor för global uppvärmningspotential.

Operatörvarje fysisk eller juridisk person som har det faktiska tekniska ansvaret för de produkter och den utrustning som omfattas av förordning 517/2014

Användningutnyttjande av fluorerade växthusgaser vid framställning, underhåll eller service, inbegripet återfyllning av produkter och utrustning, eller i andra processer som avses i denna förordning.

Utsläppande på marknadennär fluorerade växthusgaser mot betalning eller gratis tillhandahålls eller görs tillgängliga för en annan part i unionen för första gången, eller används för egen räkning om det gäller en producent, inbegripet frisläppande i tullhänseende för fri omsättning i unionen.

Installation: sammanfogande av två eller fler delar eller kretsar som innehåller eller är utformade för att innehålla F-gaser, för att sätta samman ett system på den plats där det ska användas, som innebär sammanfogandet av gasförande ledare i ett system för att utgöra ett fullbordat kretslopp, utan hänsyn till att systemet kan behöva fyllas på efter sammanfogning.

Underhåll och service: allt arbete, utom återvinning i enlighet med artikel 8 och läckagekontroller i enlighet med artiklarna 4 och 10.1 b i förordning 517/2014, som innebär att kretsar som innehåller eller är utformade för att innehålla fluorerade växthusgaser öppnas, särskilt påfyllning av systemet med fluorerade växthusgaser, borttagande av en eller flera delar i kretsen eller utrustningen, hopfogning av två eller flera delar i kretsen eller utrustningen samt reparation av läckor.

Hermetiskt sluten utrustning: utrustning i vilken alla enheter som innehåller fluorerad växthusgas tätats genom svetsning, hårdlödning eller liknande fast hopfogning, vilket kan inbegripa förslutna ventiler eller förslutna serviceportar som möjliggör reparationer eller bortskaffande, och som har ett fastställt läckage som är mindre än tre gram per år under ett tryck som uppgår till minst en fjärdedel av det tillåtna maximitrycket.

Förkortningar som används

Svenska F-gasförordningen: Förordning (2016:1128) om fluorerade växthusgaser
Msa-förordningen: Förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter
FMH: Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet
MPF: Miljöprövningsförordningen (2013:251)

Det finns ett undantag för underrättelse (14§) och rapportering (15§) i 35§ för utrustningar i ”icke yrkesmässigt bruk”. Kan man se det som att bostadsrättsföreningar och kyrkor omfattas av det undantaget? 

Frågan gäller vad som är yrkesmässigt bruk. Kriterier enligt förarbetena för annan lagstiftning där yrkesmässig förekommer är varaktighet, självständighet och (dock ej nödvändigt) ekonomisk vinst. Naturvårdsverkets tidigare vägledning innebär att oäkta bostadsrättsföreningar uppfyller kriterierna för yrkesmässigt bruk. När det gäller stora bostadsrättsföreningar får det göras en bedömning i det enskilda fallet och det är mycket möjligt att vissa större föreningar som har mer eller mindre en professionell styrelse uppfyller dessa kriterier. Viktigt i sådant fall är att de i god tid blir informerade om tillsynsmyndighetens uppfattning så att de vet att de omfattas av reglerna och får möjlighet att uppfylla sina skyldigheter.

De flesta kyrkor kan anses vara yrkesmässiga.

Behöver operatören alltid underteckna årsrapporten eller kan exempelvis kylföretaget underteckna via fullmakt?

Operatören är ansvarig och ska i normalfallet underteckna.
A) Första frågan är att komma fram till vem som har rätt att underteckna en årsrapport enligt företagets delegationsordningar, firmateckningsrätt osv.
B) När man väl kommit fram till det kan den personen ge kylföretaget rätt att underteckna under förutsättning att delegationsordningen ger personen rätt att vidaredelegera. Det ska vara möjligt att följa rätten att underteckna så att det blir rätt i alla led. 

Vad kan man göra när man konstaterar att en operatör har stora utsläpp år efter år från en utrustning? Kan man exempelvis förelägga att utrustningen ska åtgärdas?

Med stöd av 2 och 26 kap MB kan föreläggande om att vidta åtgärder meddelas.

I vilken omfattning kan man begära in kompletteringar om vilka åtgärder som genomförts för att minska läckage?

Man kan begära att operatören lämnar in dokumentation som verifierar att vidtagna åtgärder har fungerat också inom ramen för tillsynen.

Generellt gäller att den kommun i vilken ett bolag har sitt säte är tillsynsmyndighet och det är även den kommunen som tar emot f-gasrapporter. Innebär det att exempelvis ett åkeri eller bussbolag med många fordon spridda över hela landet ska rapportera alla fordon till den kommun där bolaget har sitt säte?

Det är verksamhetsutövarens ansvar att se till att fordonen är på rätt plats vid rätt tidpunkt. Det är inget som tillsynsmyndigheten kan eller ska ta hänsyn till. Det är dock så att många stora transportföretag har dotterbolag runt om i landet. Det är även många större transportbolag som hyr in fordon och transporttjänster från lokala fordonsägare.

Kraven kring certifiering för arbete med luftkonditionering i fordon ändras efter 1 juli. Räcker det med ett företagscertifikat för att arbeta med luftkonditionering i fordon då?

Nej, förutom företagets certifiering gäller samma krav som tidigare där minst en i personalen är certifierad.

Kan den som har ett kategori II certifikat arbeta med luftkonditionering i fordon enligt den svenska f-gasförordningen fr o m 1 juli 2017?

Nej, ett kategori II certifikat räcker inte för arbete med luftkonditionering i fordon. Det krävs färdigheter och kunskaper motsvarande kategori I och II som är relevanta för arbetet. De kunskapskrav som finns i kategori I omfattar även kunskapskraven i kategori II, men kraven i kategori II är lägre än kategori I. Ett anpassat certifikat för luftkonditionering i fordon kallas kategori V.

Vem kan utfärda certifikat för arbete med elektriska brytare? Bestämmelserna för certifiering ser annorlunda ut i den nya f-gasförordningen (2016:1128) jämfört med tidigare.

Det är fortfarande samma certifieringsorgan som kan utfärda certifikat för arbete med elektriska brytare. Naturvårdsverket bedömer att 22§ i f-gasförordningen innebär att certifieringsorgan som utfärdar certifikat för arbete med kyl- och värmepumputrustning även kan utfärda certifikat för arbete med elektriska brytare. Det vill säga att det är samma krav och rutiner som tidigare.

Finns det någon mängdgräns för det arbete med luftkonditionering i fordon som omfattas av 19§ i f-gasförordningen?

Den enda mängdgräns som gäller från 1 juli 2017 för 19§ är för arbete med mängder under 5 ton koldioxidekvivalent angivet i 19§ punkt 2 för arbeten under ledning av certifierad person. 

Ska rapportering för 2016 göras enligt den tidigare f-gas förordningen (2007:846) eller nya förordningen (2016:1128)? Dvs 10 kg köldmediemängd eller 14 ton CO2- ekvivalent köldmedia

Rapportering för 2016 ska göras för utrustningar med minst 10 kg köldmedia, dvs enligt den tidigare förordningen som gällde under 2016.

Intervallen för läckagekontroll följer de krav som finns i EU 517/2014 och som bygger på CO2-ekvivalenter. Det kravet gäller från 2015.”

Vissa företag säljer F-gaser till privatpersoner för påfyllnad hemma med s.k. gör-det-själv-kit? Är det tillåtet?

Nej, det är inte tillåtet att leverera köldmedier till en icke-certifierad person. Det är heller inte tillåtet att som privatperson fylla på AC-anläggningen på bilen. Det krävs certifikat för att utföra dessa arbeten. 

Jag har som privatperson köpt gas från ett nätföretag för påfyllnad av AC. De kallar gasen för ”ersättningsgas för R134a”. Det har ju visat sig att vissa säljer gasol som ersättning, vilket är brandfarligt. Om det är gasol, får man fylla på det på bilens AC?

En bils AC får aldrig fyllas på med något annat än det den är typgodkänd för. Det spelar därför ingen roll om AC:n i princip är tom på F-gaser eller ej. Alla åtgärder samt påfyllnad på AC ska ske av certifierad personal. När det gäller gasol är det dessutom en brandfarlig gas förenad med stora risker vid denna användning. 

Kan den nya lagstiftningen resultera i att en utrustning som tidigare inte omfattats, omfattas nu? 

Ja. Till exempel utrustning som innehåller under tre kilo köldmedier, men vid omräkning till det nya systemet ger ett värde på över fem ton CO2-ekvivalenter. Utrustningen omfattas då av de krav som ställs i EU:s förordning 517/2014. 

Kan den nya lagstiftningen resultera i att en utrustning som tidigare omfattades, inte gör det nu?

Ja. En utrustning som innehåller över tre kilo köldmedier men som vid omräkning till det nya systemet ger ett värde på under fem ton CO2-ekvivalenter. Den ska då inte längre omfattas av till exempel läckagekontroller. 

Vad är koldioxidekvivalenter, CO2e? 

CO2e är ett sätt att ange hur stor växthuseffekt utsläpp av en gas har i jämförelse med utsläpp av samma mängd (kg) koldioxid (CO2). Genom att uttrycka växthusgasutsläpp i koldioxidekvivalenter kan man enkelt jämföra enskilda gasers bidrag till växthuseffekten. Omräkningen sker genom att man multiplicerar utsläppet (kg) av en växthusgas med gasens så kallade GWP-faktor (Global Warming Potential). I bilaga I och II till förordning 517/2014 finns tabeller med värden för GWP. I bilaga IV finns en metod för att beräkna GWP-faktorn för en blandning. På kylbranschens webbplats finns också ett verktyg för omräkning i Anläggningskollen där man kan få hjälp med beräkningen. 

Vad anger GWP-faktorn för ett köldmedium? 

GWP-faktorn (Global Warming Potential) för ett köldmedium anger hur stor växthuseffekt utsläpp av ett kg av köldmediet har i jämförelse med utsläpp av ett kg koldioxid (CO2). Vet man köldmediets GWP-faktor kan man enkelt beräkna hur många kg CO2 detta motsvarar vid ett läckage. Det får man fram genom att multiplicera mängden utsläppt köldmedium i kg med köldmediets GWP-faktor. I Anläggningskollen kan du få hjälp med beräkningen.

Hur kan GWP-faktorn variera beroende på i vilken rapport man hämtar siffrorna? 

Det har dessvärre förekommit olika uppgifter på GWP-faktorn för några vanligt använda köldmedier. Det beror på att man efter hand blivit bättre på att räkna fram dessa värden och man har då justerat i köldmediernas datablad.

De värden som ska användas är de som anges f-gasförordningens (EU/517/2014) Bilaga I och som för blandningar räknas fram enligt Bilaga IV. Dessa är baserade på den fjärde utvärderingsrapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) om inte annat anges. I Köldmedietabellen hittar du de vanligast förekommande köldmediernas GWP-faktor. En del av de köldmedier i tabellen har ett osäkert GWP-värde eftersom det inte är känt om värdena utgår från IPCC:s fjärde utvärderingsrapport eller annan källa. Det gäller främst de värden som har hänvisning till säkerhetsdatablad.

Är R22 förbjudet att använda? Finns miljösanktionsavgift för överträdelse?  

HCFC (till exempel R22) med fyllnadsmängd över tre kilo får inte användas efter den 1 januari 2015. För utrustning som innehåller mindre än tre kilo, får den användas men inte fyllas på med nytt HCFC-köldmedium.

När anläggningen tas ur bruk ska den skrotas, vilket innebär att den ska tömmas på köldmedium. Detta ska utföras av person med certifikat (f-gas). Det saknas miljösanktionsavgift för denna överträdelse, men det kan vara aktuellt med åtalsanmälan. 

Vad är en installation?

En installation görs när två delar, till exempel rör, som innehåller köldmedier, eller är avsedda att innehålla köldmedier, sätts samman på en plats (se definition i artikel 2 i EU:s förordning 517/2014). Om detta inte sker har inte en installation utförts. Inget undantag görs för privatpersoner.

Vad gäller före installation eller konvertering av utrustning på 14 ton koldioxidekvivalent eller mer?

Den som är eller avser att bli operatör av en stationär kyl-, luftkonditionerings- eller värmepumpsutrustning som innehåller 14 ton koldioxidekvivalent f-gaser eller mer ska enligt 14 § i svenska f-gasförordningen i god tid informera och samråda med tillsynsmyndigheten. Detsamma gäller vid konvertering. Detta ger tillsynsmyndigheten vetskap om anläggningen och möjlighet att kunna påverka eller ifrågasätta om det är möjligt att använda alternativa köldmedier.

Den som inte informerar tillsynsmyndigheten måste betala en miljösanktionsavgift på 5000 kr (9 kap. 19 § MSA-förordningen).

Stora anläggningar kan omfattas av anmälningsplikt enligt MPF. I 17 § FMH finns också bestämmelser om anmälningsplikt för värmepumpar för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten. Kommunen har rätt att meddela föreskrifter om luftvärmepumpar till skydd för människors hälsa, enligt 40 § FMH.

Vilka utrustningar ska räknas in i den årliga köldmedierapporten?

I 15 § i den svenska f-gasförordningen finns krav på rapportering till tillsynsmyndigheten.

Det är operatören som är ansvarig för att rapporteringen görs. Rapportering ska göras i de fall då en eller flera utrustningar i en anläggning totalt når upp till 14 ton koldioxidekvivalent f-gaser eller mer. I den totala mängden f-gaser är det endast utrustningar som omfattas av krav på läckagekontroll som räknas med. Har anläggningen under någon del av året innehållit en total köldmediemängd på 14 ton koldioxidekvivalent eller mer, ska man skicka in resultaten av läckagekontrollerna som gjorts i en årlig rapport till tillsynsmyndigheten. Rapporten ska skickas in senast den 31 mars året efter det att läckagekontrollen gjorts.

Hur ska intervallet minst 12 månader för läckagekontroll tolkas?

Europeiska kommissionen har konstaterat att intervallet inte ger utrymme för flexibla tolkningar, vilket innebär att kontrollen måste utföras inom en period om högst 12 månader efter den dag då den sista kontrollen utfördes. Det innebär att en kontroll måste göras senast samma datum året efter.

Operatören ansvarar för att läckagekontroller utförs. Den som utför kontrollerna måste vara certifierad.

Är icke aktiva utrustningar undantagna från återkommande kontroll?

Nej. En utrustning med köldmedier ska läckagekontrolleras, oavsett om det används eller inte. Samma intervall för läckagekontroll gäller för köldmedier när det är kvar i aggregatet. Då utrustningen töms på köldmedier krävs inte läckagekontroller. 

Vem är ansvarig för den periodiska läckagekontrollen av en utrustning som innehåller F-gaser?

Det är operatören som är ansvarig för att kontroller görs. I de allra flesta fall är det likställt med verksamhetsutövare. Operatör är den som har det faktiska bestämmandet över tekniska funktionerna av utrustningen, tillgång till utrustningen, som beslutar om tekniska ändringar, byten av delar med mera.

Får en privatperson installera en värmepump utan att ha certifikat?

NejEn person som ska installera eller demontera en värmepump ska vara certifierad. Inga undantag görs för privatpersoner.

Ska privatpersoner läckagekontrollera och föra register om utrustningen omfattas av EU:s F-gasförordning? 

Ja. Privatpersoner omfattas av EU:s f-gasförordning om utrustningen innehåller de mängder F-gaser som gör att man omfattas. Även att föra register gäller för privatpersoner. Det görs ingen skillnad mellan verksamhetsutövare och privatpersoner.

Privatpersoner omfattas även av miljösanktionsavgifter för utebliven läckagekontroll.

Kan en leverantör avtala bort skyldigheten att ta tillbaka köldmedier kostnadsfritt?

Nej. Det går inte avtala bort det kostnadsfria återtagandet av köldmedier, i enlighet med 12 § i den svenska f-gasförordningen.

Gäller ett certifikat i Sverige som är utfärdat i ett annat EU-land och som motsvarar de krav som ställs enligt EU:s lagstiftning?

Ja. Om man har skaffat ett certifikat i ett visst EU-land så kan man arbeta på detta certifikat även i Sverige.

Finns det någon förteckning över vilka företag eller personer som är certifierade?

Det går att kontakta ackrediterat certifieringsorgan. De har förteckningar över företag eller personer som är certifierade. Där kan du bland annat få reda på när certifikat togs och för vilken kategori. Swedac har uppgifter om ackrediterade certifieringsorgan

Swedac.se