Tillsynsvägledning

Tillsyn enligt miljöbalken

Inspektörer utövar tillsyn i en fabrikslokal

Föreläggande, förbud och information

Granskad: ‎den ‎4‎ ‎juli‎ ‎2024

För att uppfylla bestämmelserna i miljöbalken har tillsynsmyndigheten en skyldighet att utföra tillsyn och när det finns risk för olägenhet ställa krav på åtgärd. I tillsynen ingår även att ge information om gällande regler och vägleda hur en enskild metodiskt kan göra för att själv kunna avgöra lämpliga åtgärder för att kunna följa reglerna.

På denna sida vägleder Naturvårdsverket om hur tillsynsmyndigheten kan gå tillväga och vad de ska tänka på när de förelägger, förbjuder eller utövar tillsyn på annat sätt. 

Den här vägledningen vänder sig till

Till dig som arbetar med tillsyn på en tillsynsmyndighet​.

Miljöbalk (1998:808)

24 kap. 1 § Verkan av domar och beslut enligt miljöbalken

26 kap. 1 § Vad avses med tillsyn

26 kap. 9 § Stöd att besluta om föreläggande eller förbud

26 kap. 14 § Stöd att besluta om föreläggande eller förbud med vite

26 kap. 15 § Underrättelse till inskrivningsmyndigheten och dess rättsverkningar

26 kap. 19 § Verksamhetsutövarens kontroll och miljörapport

26 kap. 21 § Lämna in uppgifter och handlingar

26 kap. 22 § Utföra undersökningar

26 kap. 26 § Omedelbar verkställighet

Lag om viten (1985:206)

Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899)

Bra att veta

På Miljösamverkan Sveriges hemsida finns en checklista för utdömande av vite (Tillsyn av vattenverksamhet) 

Föreläggande och förbud

Ett föreläggande kan ni som tillsynsmyndighet besluta om för att få en enskild att exempelvis inkomma med uppgifter, undersöka och utreda förhållanden, vidta en åtgärd eller att myndigheten förelägger om försiktighetsmått som svar i ett anmälningsärende. 

När det gäller utformningen av ett föreläggande krävs det av rättssäkerhetsskäl att föreläggandet är preciserat och tydligt till sitt innehåll. Den föreläggandet är ställd till måste kunna utläsa vad beslutet innebär och vad den behöver göra för att uppfylla det. Det får inte vara oklart vilka åtgärder verksamheten ska utföra. Adressaten måste också ha faktisk och rättslig rådighet att vidta de åtgärder som föreläggandet kräver. Den enskilde kan överklaga ett föreläggande eller förbud från en kommunal nämnd till länsstyrelsen och ett föreläggande från en länsstyrelse till mark- och miljödomstol. 

Bedömer ni som tillsynsmyndighet det nödvändigt kan ni förbjuda fortsatt drift av verksamheten eller åtgärden. Att förbjuda en verksamhet eller åtgärd är det mest ingripande medlet tillsynsmyndigheten har och innebär att den som beslutet gäller inte får göra en viss handling.

När det är lämpligt att använda sig av föreläggande eller förbud ska beslutet utgå från vilka förhållanden, förutsättningar och faktorer som råder i det enskilda fallet. Exempel på faktorer som myndigheten behöver ta hänsyn till:  

  • Risken för miljö och hälsa (olägenhet) - Bedömning av hur viktig åtgärden är för att undanröja eller förebygga skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.
  • Tidsfaktorn - Bedömning av hur brådskande åtgärden är utifrån risken för människors hälsa eller miljön.
  • Risken att åtgärder inte blir gjorda - Bedömning av risken för att verksamhetsutövaren inte genomför den påtalade åtgärden, eller tidigare inte har åtgärdat sådant myndigheten påtalat.
  • Rättssäkerheten - Exempelvis om det finns anledning att fatta ett beslut som verksamhetsutövaren eller annan sakägare kan överklaga.

De krav som myndigheten ställer i ett föreläggande ska vara så att verksamhetsutövaren har en faktisk och rättslig möjlighet att följa föreläggandet. 

Vägledning om rimlighetsavvägning 

Kräver myndigheten en åtgärd av en verksamhetsutövare är det normala att göra detta genom ett föreläggande. Krav på åtgärd kan ni inte ställa i en inspektionsrapport då en inspektionsrapport inte är ett beslut och därmed inte överklagbart. En inspektionsrapport är bara ett sätt för tillsynsmyndigheten att informera om vad som framkom vid tillsynen. 

Tänk på att bara förelägga de delar eller moment i en verksamhet där ett ingripande behövs. Ett föreläggande ska inte gälla hela verksamheten om det bara är viss del av verksamheten som behöver göra åtgärder.

Tänk på att tidsätta när verksamheten ska ha gjort åtgärderna. I ett föreläggande eller förbud ska det alltid framgå när åtgärder senast ska vara genomförda. Tiden ska vara skäligt satt exempelvis utifrån risken för olägenhet, omfattning, art och årstid. Tiden för när föreläggandet ska vara uppfyllt sätter myndigheten efter att beslutet har vunnit laga kraft, exempelvis ”åtgärderna ska vara vidtagna 2 år efter att beslutet vinner laga kraft”. Detta för att ett föreläggande kan överklagas och då kan det ta flera år innan det vinner laga kraft. Har myndigheten i föreläggandet istället angett att fullgörandet ska ske X antal år från beslutsdatumet riskerar tiden för att fullgöra föreläggandet redan ha passerat när föreläggandet vinner lagakraft. 

Tänk på att formulera föreläggandet så det tydligt framgår vad myndigheten förväntar sig. Ett föreläggande måste vara så klart formulerat att mottagaren har helt klart för sig vad tillsynsmyndigheten förväntar sig att den ska göra. Rättspraxis är mycket restriktiv om detta. 

Krav på tydlighet blir extra viktigt om ni som tillsynsmyndighet vill koppla ett vite till föreläggandet. När tillsynsmyndigheten vänder sig till Mark och miljödomstolen med ansökan om att döma ut ett vite får inte föreläggandet vara otydligt. Det måste tydligt framgå vilken typ av överträdelse som gör att vitet ska falla ut och hur man avgör att verksamhetsutövaren inte följt föreläggandet. 

Det är oftast bättre att förelägga om vad verksamhetsutövaren ska uppnå i stället för att säga hur en åtgärd ska göras. Undvik formuleringar som ”utföras på ett godtagbart sätt”, ”eller på annat sätt som kan godtas av tillsynsmyndigheten” eller andra otydliga formuleringar. Myndigheten bör också undvika att i detalj skriva vad verksamhetsutövaren exakt ska göra som ”byt ut den trasiga delen mot en hel”, ”införskaffa xx produkten och byt ut mot den trasiga”. Det kan finnas andra sätt att lösa problemet, det står verksamhetsutövaren fritt att välja metod bara den får den effekt som lagstiftningen kräver. 

Försök i stället ställa kvalitativa krav och koppla åtgärderna mot fotografier. 

Exempel på formuleringar kan vara ”Länsstyrelsen/kommunen förelägger xx att utföra följande åtgärder (lista upp de åtgärder verksamheten ska göra):

  • Byt ut oljeavskiljaren mot en avskiljare av klass 1
  • Återställ det uppkörda diket till dess ursprungliga funktion, se bild x
  • Frakta bort allt material som har tippats på fastigheten, se bild x
  • Installera ett automatiskt oljenivålarm för slam- och oljeavskiljaren som är ansluten till X utrymmet
  • Förvara flytande kemiska produkter i lämpliga behållare på hårdgjord invallad yta, i tråg, inomhus alternativt utomhus under tak. Invallningen eller tråget ska vara beständigt mot den vätska som ska förvaras och minst rymma volymen av den största behållaren plus 10 % av summan av övrig lagrad volym.
  • Kontroll av cisterner med spillolja ska ske enligt de bestämmelser som finns i Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid hantering av brandfarliga vätskor och spilloljor.

Skriv även in i föreläggandet hur verksamhetsutövaren ska styrka att åtgärderna är vidtagna. Bra att de redovisar dokumentation på vad som gjorts, som bilder och annat underlag som styrker detta. 

Det är också bra att dela upp åtgärderna så att varje åtgärd får en egen punkt, vilket är bra ifall verksamhetsutövaren inte genomför alla åtgärder i föreläggandet. Då kan tillsynsmyndigheten förelägga verksamhetsutövaren med vite för de åtgärder som inte är vidtagna. 

Tillsynsvägledning om hur man skriver ett beslut

Kombinera föreläggande och förbud

Vid vissa omständigheter kan det bli aktuellt att förena ett föreläggande om åtgärd med ett förbud mot fortsatt drift av en anläggning eller en del av den om inte verksamhetsutövaren kan åtgärda felen tillräckligt snabbt. Det kan exempelvis vara när åtgärder som verksamhetsutövaren behöver göra är omfattande, tekniskt svåra, bara kan göras under viss säsong/årstid eller andra omständigheter som hindrar att åtgärder inte kan göras snabbt. Förbudet kan då gälla tills felen är avhjälpta. Detta alternativ är bara lämpligt när det riskerar att få stora miljökonsekvenser som kommer förvärras om det fortsätter längre tid. Det kan också vara aktuellt att förbjuda en verksamhet från fortsatt drift när inga åtgärder räcker för att verksamheten ska kunna drivas vidare. Ni som tillsynsmyndighet behöver också ta ställning till om förbudet ska gälla omedelbart även om beslutet överklagas. Se nedan om omedelbar verkställighet.

Det finns tillfällen då ett förbud kan medföra större olägenheter om driften av verksamheten stoppas än om den får fortsätta pågå. Ett exempel kan vara ett avloppsreningsverk där fortsatt drift förbjuds på grund av för höga utsläppshalter av avloppsvatten och då kan förbudet innebära en fortsatt belastning av recipienten. Då kan det vara bättre att ni förelägger om tillfälliga åtgärder för att minska olägenheten under den perioden fram tills felen är åtgärdade. 

Omedelbar verkställighet

Tillsynsmyndigheten kan besluta om att beslutet ska gälla direkt och kunna verkställas utan att behöva avvakta att beslutet vunnit laga kraft. En verksamhet är då omedelbart förbjuden fortsatt drift trots att beslutet inte vunnit laga kraft. Det regleras i 26 kap. 26 § miljöbalken. Detta ska ses som ett undantag till huvudregeln att beslutet ska gälla först sedan det har vunnit laga kraft, det ska vara allvarliga miljöskador där det kan vara aktuellt att besluta om omedelbar verkställighet. 

En verksamhetsutövare kan överklaga ett sådant beslut och begära inhibition (stoppa verkställigheten) till överprövningen är avgjord.

Verkställighet av ett föreläggande eller förbud

Om en verksamhetsutövare inte följer ett föreläggande eller förbud kan det bli aktuellt för tillsynsmyndigheten att själva verkställa åtgärden. 

Verkställighet, handräckning och rättelse på den felandes bekostnad

Exempel på domar

MÖD 2008:25 Föreläggande att ansöka om tillstånd till miljöfarlig verksamhet. 

MÖD 2016:22 Föreläggande att redovisa provtagningsprogram (Förelägga fastighetsägare om avhjälpande åtgärder i avsaknad av verksamhetsutövare)

MÖD M 2068/10 Förbud mot tillverkning av asfaltprodukter (Tillfällig tillståndsgiven verksamhet)

MÖD 2014:32 Förbud mot utfyllnad av åkermark (anmälan och samråd enligt 12 kap och tillsyn enligt 26 kap miljöbalken)

Vite

Ni som tillsynsmyndighet har möjlighet att besluta om att förelägga eller förbjuda en verksamhetsutövare eller åtgärd med vite. Ett vite ska ni framförallt använda när inga andra framkomliga vägar har lyckats exempelvis när en verksamhetsutövare inte följt ett föreläggande. Men det kan finnas anledningar att direkt förelägga med vite. Det kan vara när olägenheten är så stor och akut att omedelbara åtgärder behövs eller när risken finns att enbart ett föreläggande inte följs. Vite kan antingen vara fast eller löpande.

Ett fast vite kan tillsynsmyndigheten bestämma antingen för hela beslutet eller så kan man sätta vite på ett eller flera av åtgärderna i beslutet. Det går att sätta olika vitesbelopp för olika åtgärder som ska göras, ju större och kostsammare åtgärder desto högre vitesbelopp. 

Ett löpande vite innebär att man bestämmer att ett visst belopp ska utfalla med ett visst tidsintervall så länge verksamhetsutövaren inte har följt föreläggandet eller förbudet. Tänk på att inte sätta tidsspannet så kort att ni som tillsynsmyndighet inte hinner följa upp beslutet efter hand, utifrån hur vitet är skrivet.  

Ni får inte förelägga om vite om adressaten kan antas sakna faktisk eller rättslig möjlighet att följa föreläggandet. Det kan handla om att vara fysiskt förhindrad eller ha faktisk rådighet över egendomen. Det kan också handla om att inte ha rättliga möjlighet att följa föreläggandet på grund av att det finns någon bestämmelse eller beslut från myndighet som hindrar. 

Vitesbelopp

Ni behöver som tillsynsmyndighet ta hänsyn till den enskildes ekonomiska förhållanden när ni funderar på ett vitesbelopp. Men ni behöver inte göra omfattande utredningar om de ekonomiska förhållandena. Även andra förhållanden i era kontakter med den vitet riktar sig mot kan ligga till grund för vites storlek, exempelvis hur stor risk det är att den enskilde inte följer vitet. Ett vite bör vidare sättas så det inte blir ekonomiskt fördelaktigt för den enskilde att strunta i att följa vitet. Kom ihåg att tillsynsmyndigheten inte får ta till större sanktioner än vad som behövs i det enskilda fallet. 

Utdömande av vite

När en verksamhetsutövare inte har följt tillsynsmyndighetens föreläggande eller förbud med vite, behöver myndigheten ansöka om utdömande av vitet hos mark- och miljödomstolen. På Sveriges domstolars hemsida finns information om hur ett vitesmål handläggs, vad prövningen bland annat utgår från och vad en ansökan bör innehålla. Sveriges domstolar.

Observera att det är den som ansöker om utdömande av vite som har bevisbördan för att vitesföreläggandet verkligen har överträtts.

Exempel på domar

MÖD 2008:19 Utdömande av vite (Nedsättning av vite på grund av lång tid innan utdömande väcks)

MÖD 2013:11 Utdömande av vite (Ansökan om utdömande ogillades då vitet inte var riktad till en eller flera namngivna personer utan enbart till handelsbolaget) 

 

Exempel på olika tillfällen att förelägga

Förelägga om rättelse vid klagomål

Om ni vid tillsyn eller vid inkomna klagomål konstaterar att det finns sådana brister i verksamheten att det orsakar risk för olägenheter eller skada på miljön, ska myndigheten ställa krav på förbättrande åtgärder genom att förlägga verksamhetsutövaren om åtgärder. Det kan gälla exempelvis för höga utsläpp av föroreningar, det saknas skyddsåtgärder eller det brister i hanteringen av kemikalier.

Gäller klagomålet omgivningsbuller vid bostad och det i planbeskrivning till en detaljplan eller bygglov där det finns beräknade bullervärden och omgivningsbullret inte överskrider dessa får inte tillsynsmyndigheten besluta om föreläggande eller förbud (26 kap. 9 a § miljöbalken). Undantag till detta är om det med hänsyn till de boendes hälsa finns synnerliga skäl för det. Synnerliga skäl kan exempelvis vara om att det framkommit väsentliga felaktigheter i bullerberäkningen, eller att det underlag som ligger som grund är fel. 

Gäller det omgivningsbuller från en komplementbyggnad för tillsynsmyndigheten aldrig förelägga eller förbjuda om åtgärder. 

Bestämmelsen om omgivningsbuller gäller inte tillsyn i ett ärende om bullret uppkommer inne i en bostad, exempel buller från grannar som spelar hög musik.

Förelägga om förslag till förbättrande åtgärder 

Om en verksamhetsutövare exempelvis inte använder sig av bästa möjliga teknik eller inte följer produktvalsprincipen kan ni som tillsynsmyndigheten förelägga verksamhetsutövaren om att lämna in upplysningar om förbättrande åtgärder (26 kap. 21 § miljöbalken). När verksamhetsutövaren kommit in med upplysningarna kan ni formulera ett eventuellt föreläggande om skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått. Det ska tydligt framgå vad verksamhetsutövaren ska prestera för att uppfylla myndighetens begäran. Hur lång tid verksamhetsutövaren har på sig att lämna in förslaget avgör tillsynsmyndigheten men det kan vara lämpligt att ha en dialog med verksamheten om vad som är realistiskt. 

Förelägga om försiktighetsmått

Efter en granskning och bedömning av verksamhetens förslag om förbättrande åtgärder kan ni välja att begära in ytterligare upplysningar, förelägga om försiktighetsmått i enlighet med förslaget eller vid behov ställa krav på ytterligare försiktighetsmått

Det ska tydligt framgå vad verksamhetsutövaren ska prestera för att uppfylla myndighetens begäran. Hur lång tid verksamhetsutövaren har på sig genomföra försiktighetsmåtten avgör ni men det kan vara lämpligt att ha en dialog med verksamheten om vad som är realistiskt att åtgärderna genomförs.

Förelägga om försiktighetsmått vid anmälan

I ett anmälningsärende kan tillsynsmyndigheten besluta om att förelägga om försiktighetsmått som svar på en anmälan. Det är myndighetens sätt att tydliggöra vilka riskmoment eller områden som är bra att uppmärksamma. Ett föreläggande om försiktighetsmått förtydligar de allmänna hänsynsreglerna, vad som ska gälla i det enskilda fallet. Tillsynsmyndigheten har 6 veckor på sig att agera på en anmälan.   

Förelägga om förslag om kontrollprogram 

Ett kontrollprogram beskriver hela eller vissa delar av verksamhetens egenkontroll.

Tillsynsmyndigheten kan vid behov begära in ett förslag om kontrollprogram från en verksamhetsutövare. Det kan bli aktuellt när ni i er tillsyn behöver få utförandet av egenkontrollen eller vissa delar av den beskriven. Det kan exempelvis gälla kontroll av viktiga villkor i tillstånd.

Ni kan begära in förslag om kontrollprogram när en verksamhetsutövare inte rättar till brister i egenkontrollen och när förslag till förbättrande åtgärder av egenkontrollen inte följs. Myndigheten kan därefter förelägga verksamheten att utföra kontroll i enlighet med kontrollprogrammet. 

Likaså kan ni begära in förslag på kontrollprogram när ni som myndighet har en grundad anledning att tro att verksamheten inte bedriver en fungerande egenkontroll eller att de inte genomför viktiga moment i den. Myndigheten kan sedan förelägga verksamhetsutövaren att följa kontrollprogrammet. Det kan också röra sig om situationer när det är viktigt att få till en snabb rättelse.

Det är viktigt att ni i begäran preciserar vad förslaget om kontrollprogram ska innehålla. Det räcker inte att ni begär in ett allmänt förslag. Det ska tydligt framgå vad ni förväntar er att verksamhetsutövaren ska prestera och omfattningen av förslaget. Se ovan om föreläggande.

Myndighetens reaktion på ett förslag till kontrollprogram

Om du vid tillsyn upptäcker brister i det föreslagna kontrollprogrammet kan ni begära att verksamhetsutövaren kompletterar förslaget i syfte att åtgärda bristerna. Om verksamhetsutövaren rättar sig bör du bekräfta att ni tagit emot förslaget och svara att det inkomna förslaget för närvarande inte innebär några åtgärder eller ingripande från myndigheten. Ni kan i vissa fall istället välja att förelägga verksamhetsutövaren att utföra kontroll i enlighet med kontrollprogrammet.

I svaret till verksamhetsutövaren kan du informera om att det är dennes ansvar att fortlöpande upprätthålla en aktuell och i verksamheten fungerande egenkontroll.

Förelägga om löpande rapportering

Myndigheten kan kräva löpande och tätare rapportering av resultat under begränsad tid exempelvis provtagning när det finns brister i egenkontrollen eller i andra speciella fall, som efter en driftstörning eller olycka. Löpande rapportering kan ni också överväga första tiden efter att villkor fastställts eller då verksamhetsutövarens rutiner för mätning och analys av mätdata ännu är i ett utvecklingsskede.

Frekvensen för den löpande rapportering behöver myndigheten anpassa till förhållandena och omständigheterna i det enskilda fallet. Verksamhetsutövarens skyldighet att rapportera ska bygga på riskerna för olägenhet. Ni ska inte kräva in mer underlag än ni som tillsynsmyndighet har möjlighet att granska, nyttja, reagera på och besvara. 

Förelägga om att komma in med uppgifter och undersöka

Tillsynsmyndigheten kan för att uppfylla sina skyldigheter enligt miljöbalken förlägga en verksamhetsutövare om att komma in med uppgifter som myndigheten behöver för sin tillsyn (26 kap. 21 § miljöbalken). Det kan handla om uppgifter för att bedöma om det finns risk för olägenhet, exempelvis resultat från provtagning av recipient, de kontroller som verksamheten ska göra utifrån sin egenkontroll är gjorda eller när verksamheten behöver komplettera en anmälan eller komplettera en anmälan i ett anmälningsärende. Det är viktigt att när ni begär in uppgifter ska de vara relevanta för bedömningen. 

Observera att tillsynsmyndigheten inte får förelägga någon med vite att komma in med uppgifter eller ta fram utredning som har ett samband med den gärning som brottsmisstanken gäller. 

Misstänker ni som tillsynsmyndighet att det finns risk att en verksamhet eller åtgärd kan orsaka olägenhet för människors hälsa eller miljö kan ni förelägga verksamhetsutövaren att undersöka sin verksamhet (26 kap. 22 § miljöbalken). Myndigheten kan också besluta om att undersökning ska göras av någon annan. Verksamhetsutövaren blir då skyldig att ersätta de kostnader som uppstår.

Paragrafen är även tillämplig i frågor om utredningsansvar för förorenad mark. Mer om ansvar för förorenade områden och i publikationen ”Efterbehandlingsansvar”.  

Förelägga om att ansöka om tillstånd

Tillsynsmyndigheten kan om det finns risk att en verksamhet kan medföra betydande olägenheter för människors hälsa eller skada på miljön förelägga en verksamhet att söka tillstånd som ej omfattas av tillståndsplikt enligt miljöprövningsförordningen. Detta framgår av 9 kap. 6 a § miljöbalken. Ett sådant föreläggandet kan gälla både planerade som pågående verksamheter. Exempel på när ett sådant föreläggande kan vara aktuellt är när ett föreläggande inte räcker för att åtgärda vissa saker utan hela verksamheten behöver prövas i ett sammanhang. Ni som tillsynsmyndighet är i de flesta fall skyldig att ge verksamhetsutövaren möjlighet att ansöka om tillstånd innan myndigheten förelägger om förbud att bedriva verksamheten. 

Betydande miljöpåverkan

Om en kommun får in en c-anmälan ska den förelägga verksamheten om att ansöka om tillstånd om det finns risk att den kan medföra betydande miljöpåverkan (26 a § förordning om miljöfarlig verksamhet eller hälsoskydd). 

Förelägga en tillståndsgiven verksamhet

Ett tillstånd omfattar de frågor som varit föremål för prövningen, vilket framgår av 24 kap. 1 § miljöbalken. Detsamma gäller för beslut som länsstyrelse eller kommun meddelat i ärenden om tillstånd till miljöfarlig verksamhet och för beslut som länsstyrelsen meddelat i frågor om tillstånd till markavvattning. Ett tillstånd omfattas av rättskraften. 

Därför kan inte tillsynsmyndigheten ställa ytterligare krav för sådant som regleras i tillståndet. Även sådant som varit uppe i samband med prövningen av ansökan exempelvis olika resonemang om besluten eller sådant som finns beskrivet i ansökningshandlingarna kan vara föremål för sådant myndigheten inte kan ställa ytterligare krav på. Om ni som tillsynsmyndighet behöver agera utifrån risk för olägenhet för en tillståndsgiven verksamhet kan ni initiera en omprövning av tillståndet (24 kap. 11 §). 

Däremot kan ni förelägga utifrån miljöbalkens regler i de frågor som inte har varit föremål för bedömning vid prövningen eller reglerade i villkor. Det kan exempelvis handla om att verksamhetsutövaren åsidosatt de allmänna hänsynsreglerna (se prop. 1997/98:45, del 2 s. 272 f. och 273).

Men ett tillståndsbeslut eller dom hindrar inte myndigheten från att meddela sådana brådskande förelägganden eller förbud som är nödvändiga för att undvika att ohälsa eller allvarlig skada på miljön uppkommer (26 kap. 9 § miljöbalken).

I en praxis från Mark- och miljödomstolen (M 6402-20) gällande ett enskilt avlopp slog domstolen fast att ett beslut om tillstånd som meddelats med stöd av 9 kap. 8 § miljöbalken omfattas av rättskraft enligt 24 kap. 1 § miljöbalken.

Ett äldre tillstånd kan omfattas av rättskraften. Under vissa förhållanden kan ett tillstånd som myndigheten meddelat med stöd av äldre lagstiftning innan miljöbalken omfattas av rättskraft. I dom gällande ett föreläggande om att ta upp en äldre tubledning som har tillstånd från 1957 (MÖD 2007-23) ansåg domstolen att rättskraften gällde.

Men i en praxis från Mark- och miljööverdomstolen (M 464-03) slog domstolen fast att ett äldre tillstånd från 1984 för ett enskilt avlopp som meddelats med stöd av hälsoskyddslagen mera har karaktären av ett slags allmänna förvaltningsrättsligt tillstånd. Ett sådant tillstånd hindrar inte myndigheten att ställa ytterligare krav med stöd av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken på utsläppen av avloppsvatten.

Om tillsynsmyndigheten meddelar förbud mot fortsatt drift av en verksamhet med tillstånd innebär inte detta en återkallelse av själva tillståndet. Detta innebär att verksamhetsutövaren får återuppta driften så snart felen är åtgärdade. 

Förelägga om stängselgenombrott

För att allmänheten ska kunna ha tillgång till mark inom ett område som omfattas av allemansrätten får tillsynsmyndigheten i enskilda fall förelägga den som håller stängsel i ett område av betydelse för friluftslivet eller i närheten av ett sådant område att ordna grindar eller andra genomgångar, så kallat stängselgenombrott. Detta gäller även för diken. Det regleras i 26 kap 11 § miljöbalken. Syftet är att skydda möjligheten för allmänheten att få tillträde till mark där den har rätt att gå och vistas fritt. 

Det är värt att notera att om en åtgärd kräver strandskyddsdispens enligt strandskyddsbestämmelserna ger det också tillsynsmyndigheten rätt att ingripa. Läs mer om strandskydd här

Föreläggande vid ny ägare 

Om en verksamhet får en ny verksamhetsutövare och det har funnits förelägganden mot den tidigare verksamhetsutövaren upphör de att gälla. Då behöver tillsynsmyndigheten besluta om nytt föreläggande mot den nya verksamhetsutövaren. 

Skriva in beslut i fastighetsregistret

Gäller förläggandet eller förbudet en ägare till en fastighet, tomträttshavare eller ägare till en byggnad, anläggning eller anordning som finns på någon annans mark, får tillsynsmyndigheten skicka beslutet till inskrivningsmyndigheten för inskrivning i fastighetsregistret. Det kan vara lämpligt att göra detta om datumet för när tillsynsmyndigheten bedömer att åtgärder på en fastighet ska vara vidtagna ligger längre fram i tiden, ex 1-2 år. Under den tiden kan exempelvis fastigheten få ny ägare. Är beslutet inskrivet i fastighetsregistret gäller beslutet även den nya ägaren. 

Observera att om ett föreläggande eller förbud har uppfyllts eller upphävts måste ni som tillsynsmyndighet anmäla detta till inskrivningsmyndigheten så beslutet tas bort så det inte fortsätter belasta fastigheten. 

 

Informera och ge råd

Information kan vända sig till enskilda verksamhetsutövare och syftar till att underlätta för en enskild att uppfylla sina skyldigheter enligt miljöbalken. Men även att ge råd för om hur en verksamhetsutövare systematiskt själv kan göra för att komma fram till vilka åtgärder som är lämpliga att göra för att uppfylla sina skyldigheter. Några regler om i vilken form informationen ska ha finns inte. De kan vara skriftliga eller muntliga beroende på typ av ärende och situation i övrigt. Ger myndigheten muntlig information är det bra att dokumentera det genom en tjänsteanteckning i verksamhetsregistret.

Tänk på att inte ge råd och information på sådant sätt att det i detalj beskriver vilka åtgärder och rutiner som är mest lämpliga i det enskilda fallet. Ni som tillsynsmyndighet ska heller inte när ni ger information uppmana eller begära att en verksamhetsutövare att göra något. Sådana formuleringar som av verksamhetsutövaren kan uppfattas som att myndigheten ställer krav på åtgärd och blir skyldig att följa undviker ni. 

Information kan ange en möjlig lösning, olika möjliga lösningar eller olika vägar att gå för att uppnå ett krav i exempelvis en paragraf. Rådet är förslag på hur verksamhetsutövaren kan hantera en viss situation, men det är fritt för verksamhetsutövaren att välja en annan lösning för att nå önskat resultat. Tänk på att informationen från myndigheten kan uppfattas som bindande. Formulera informationen så att de inte uppfattas som bindande för verksamhetsutövaren.

Tänk på att information inte är ett beslut och är inte bindande för verksamhetsutövaren och går inte att överklaga. Sakägare, grannar kan ha invändningar även mot sådant som innebär att myndigheten enbart lämnar information och inte ingriper rättsligt. Det är i dessa fall lämpligt att myndigheten fattar ett beslut om detta, som den enskilde sedan har möjlighet att överklaga.

Skyldigheten för tillsynsmyndigheten att ge informera är ett komplement till skyldigheten att kontrollera lagefterlevnaden och vidta åtgärder. Det kan inte ersätta kontrollen.