Gå till innehåll

Webbplatsen använder kakor (Cookies) för att fungera på ett bra sätt. 

Läs mer om hur vi använder kakor
Vägledning

Bekämpning av invasiva främmande växter på land

Bekämpning och hantering av jättebalsamin

Här hittar du allmän information om bekämpning och hantering av jättebalsamin.

Om arten

Jättebalsamin, Impatiens glandulifera, observerades för första gången i Sverige 1918 men har sannolikt funnits längre i landet. Arten är en ettårig ört och har påträffats upp till 2,5 meter hög och blommar i juni–juli med stora rosa eller vita blommor. Jättebalsaminens frukter spricker upp och slungar ut fröna när de är mogna vilket bidrar till artens höga spridningsförmåga. Detta kan transportera fröna flera meter från moderplantan.

Val av metod

I första hand bör någon form av mekanisk bekämpningsmetod användas. Av hänsyn till natur och miljö ska kemiska växtskyddsmedel så långt som möjligt undvikas. Vid val av bekämpningsmetod ska metoden som väljs vara:

  1. tillåten att använda på den specifika platsen
  2. effektiv och lämplig utifrån syfte (utrotning/spridningsbegränsning av bestånd på lång eller kort sikt) plats, omgivande miljö samt naturhänsyn, tidpunkt på året, storlek och ålder på bestånd.

En bedömning av vilken metod som fungerar bäst bör göras från fall till fall. På Naturvårdsverkets webbplats finns en metodkatalog med ytterligare information om enskilda metoder och dess för/nackdelar som stöd i denna bedömning. Här finns också referenser till publicerad forskning om metoden.

Metodkatalogen

Metodkatalogen ska underlätta för myndigheter och andra aktörer som i större omfattning bekämpar invasiva växter att välja bekämpningsmetod.

Läs mer om metodkatalogen

Mekanisk bekämpning

Jättebalsamin bekämpas med fördel med mekaniska metoder. Arten har ytliga rotsystem och är enkel att bekämpa med rotdragning eller slåtter. Oavsett vilken metod som används, måste man alltid se till att förstöra eller ta bort eventuella blomställningar. Det är därför också en fördel att bekämpa tidigt på säsongen.

Om det finns utvecklade frökapslar bör åtgärder vidtas för att se till att frön inte sprids när man hanterar arten. Lämna inte växtavfall med frukter på marken då frön kan eftermogna och göra arbetet ogjort.

Slåtter

Plantorna slåttras flera gånger per år innan blomning. Om de ej gått upp i blom kan växtdelarna ligga kvar. Kapning ska ske så nära jorden som möjligt. Det är viktigt att blommande stammar ej lämnas på platsen. Om det finns utvecklade frökapslar bör åtgärder vidtas för att se till att frön inte sprids när man hanterar arten.

Exempelvis kan man försiktigt trä en påse eller säck över fröställningen och avlägsna den innan plantan rycks eller kapas.  Lämna inte växtavfall med frukter på marken då frön kan eftermogna och göra arbetet ogjort.

Rotdragning

Plantor dras upp med rot och allt och avfallet hanteras sedan som brännbart.

Om det finns utvecklade frökapslar bör åtgärder vidtas för att se till att frön inte sprids när man hanterar arten. Exempelvis kan man försiktigt trä en påse eller säck över fröställningen och avlägsna den innan plantan rycks eller kapas. Lämna inte växtavfall med frukter på marken då frön kan eftermogna och göra arbetet ogjort. Om plantorna ej gått i blom kan de lämnas att torka på plats och därefter komposteras. Hela åtgärden behöver upprepas för full effekt.

Intensivt bete

Bete med nötkreatur, får eller getter fungerar i regel bra att utarma eller ta bort bestånd av jättebalsamin. Rekommenderas att starta tidigt på säsongen eftersom betesdjuren föredrar unga plantor.

Kemisk bekämpning

Kemisk bekämpning av jättebalsamin är generellt inte att föredra då det finns effektiva mekaniska metoder som fungerar väl för arten. Bekämpning med besprutning av växtskyddsmedel, exempelvis glyfosat, får inte ske närmre än sex meter från vattendrag, vilket begränsar användningen vid de flesta förekomster av jättebalsamin.

Jättebalsamin är relativt enkel att bekämpa med mekaniska metoder, och dessa bör därför prioriteras. Om bekämpning med kemiska växtskyddsmedel utförs ska det ske i enlighet med gällande lagstiftning. Dispens kan ges för kemisk bekämpning av jättebalsamin i skyddszoner (Länsstyrelsen) och mark i träda (Jordbruksverket).

Tidpunkt

Bekämpningen bör påbörjas tidigt på säsongen.

 

Prioritering

Kommer man igång sent, gäller det i första hand att förhindra blomning och därmed fröspridning. Bestånd särskilt nära vattendrag som riskerar ytterligare spridning via vattnet bör prioriteras.

Att tänka på

Jättebalsamin har ingen långlivad fröbank och det är därmed möjligt att utrota bestånd på relativt kort tid. Det är dock lämpligt att göra återbesök och upprepa åtgärder under minst två år för att säkerställa att inga frön gror påföljande år.

Jättebalsamin sprider sig väldigt väl längs vattendrag och åtgärder bör prioritera bestånd i närheten (och uppströms) av dessa. Genomförandet av åtgärderna bör också utformas så att risken för spridningen av frön minimeras.

Jättebalsamin är väldigt vanligt förekommande i vissa delar av Sverige och man kan därmed behöva prioritera mellan olika bestånd och platser. Mer information om hur man kan arbeta med arter som har stor spridning finns här:

Vägledning om länsstyrelsens arbete med arter med stor spridning enligt EU-förordning om invasiva främmande arter

Avfall

Avfall av jättebalsamin bör hanteras varsamt om det finns fröställningar på plantorna. Frö- eller blomsterställningar kan lämpligtvis klippas av och hanteras separat i förslutna säckar.