Vägledning

Täkter

Väg som löper genom ett kalkbrott

Täkttillstånd

De flesta täkter kräver tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken. Täkter på havsbotten är tillståndspliktiga enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln.

Introduktion

Alla kommersiella täkter och husbehovstäkter över en viss storlek omfattas av tillståndsplikt enligt miljöbalken. När det gäller husbehovstäkter kan det krävas anmälan till tillsynsmyndigheten. Även torvtäkter omfattas av tillstånds- respektive anmälningsplikt enligt miljöbalken. Befintliga torvtäkter kan dock ha tillstånd enligt den sedan 1 jan 2017 upphävda lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter (torvlagen).

Sidan vänder sig till

Vägledningen riktar sig till myndigheter, verksamhetsutövare och allmänhet.

Bra att veta

Det pågår en uppdatering av vägledningen om täktverksamhet. Webbsidorna kommer att uppdateras under perioden 2021-2022.

Tidsbegränsade tillstånd

Tillstånd för täkter får tidsbegränsas.

Tillstånd enligt miljöbalken

Täktverksamhet är ett kontinuerligt ingrepp som under hela verksamhetstiden orsakar förändringar i miljön. Tillstånd får tidsbegränsas enligt miljöbalkens 16 kap. 2 § . Tillstånd till täkt skiljer sig från andra miljöfarliga verksamheter genom att uttag vanligen avser en viss mängd under viss tid (se prop. 2004/05:129 s. 76). Täkt­verksamhet medför pågående förändringar i miljön under verksamhetstiden och skiljer sig i detta avseende från exempelvis vattenverksamhet, där det huvudsakliga ingreppet i naturmiljön vanligen sker i ett sammanhang när anläggningen byggs ut.

I förarbetena till miljöbalken betonas att tillstånd i ökad utsträckning ska kunna meddelas för begränsad tid. Skälen till detta är att den tekniska utvecklingen och ökade kunskaper leder till att samhällets miljökrav ändras och skärps. En fördel med tidsbegränsade tillstånd är att det medför regelbundna prövningar av verksamheten. Det gör att villkoren aktualiseras och att man i samband med detta ser över att bästa möjliga teknik används. Tidsbegränsade tillstånd medför att verksamhetsutövaren innan tillståndet går ut måste utreda och lämna in ny ansökan om de vill fortsätta verksamheten.

Samlad bedömning om tidsbegränsning av tillstånd

Naturvårdsverket anser att tillståndstiden bör vara anpassad efter täktens syfte och att det är lämpligt att tidsbegränsa tillstånd för täkter som prövas enligt miljöbalken.

Vid bedömning av tillståndets längd anser Naturvårdsverket att verksamhets­utövarens behov av möjlighet att göra långsiktiga investeringar bör beaktas. Hänsyn bör även tas till att nya ansökningar om tillstånd är tidskrävande för prövningsmyndigheter och verksamhetsutövare och förenat med kostnader. Dessa omständigheter bör vägas mot behovet av omprövning med hänsyn till den tekniska utvecklingen, politiska avväganden och ökade kunskaper.

 

Tillståndsplikt

Alla kommersiella täkter och husbehovstäkter över en viss storlek omfattas av tillståndsplikt enligt miljöbalken. I andra fall kan det krävas anmälan till kommunen. För energitorvtäkter gälle tidigare krav på bearbetningskoncession enligt lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter (torvlagen). Lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter har upphävts den 1 januari 2017 genom SFS 2016:993. Tillstånd (koncession) som har meddelats enligt den upphävda lagen gäller fortfarande. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för mål och ärenden som har inletts före den 1 januari 2017.

De verksamheter som är tillståndspliktiga beskrivs i miljöprövningsförordningen (2013:251) (MPF), (se 4 kap. 1- 3 §§, verksamhetskod 10.10 – 10.20).

Tillståndsplikt enligt miljöprövningsförordningen:

  • Täkt av torv med ett verksamhetsområde som är större än 150 hektar (4 kap. 1 §, verksamhetskod 10.10)
  • Täkt av berg med ett verksamhetsområde som är större än 25 hektar (4 kap. 2 §, verksamhetskod 10.11)
  • Täkt för annat än markinnehavarens husbehov av berg, naturgrus eller andra jordarter (4 kap. 3 §, verksamhetskod 10.20) om verksamheten inte  är tillståndspliktig enligt 4 kap. 1 § eller 2 §, verksamhetskod 10.10 eller 10.11, eller är tillståndspliktig enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln

Tillstånd krävs inte om verksamheten endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad.

Prövning av hela verksamheten

Prövningen av en täkt enligt miljöbalken ska omfatta alla aktiviteter som är kopplade till verksamheten. Det gäller bland annat losstagande och uttag av material, bearbetning, transporter och efterbehandling.

Miljökonsekvensbeskrivning och samråd

Omfattningen av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) kan variera beroende på vilken påverkan täkten kan antas medföra. Länsstyrelsen ska verka för att MKB får den inriktning och omfattning som behövs för tillståndsprövningen.

Innan MKB och ansökan upprättas ska samråd inledas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Vid samrådet ska bland annat klaras ut om täkten kan antas få betydande miljöpåverkan. Om så är fallet ska samråd hållas med övriga statliga myndigheter, kommuner, privatpersoner och organisationer som kan antas bli berörda. 

Vissa täkter ska alltid antas medföra betydande miljöpåverkan (3 § förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar):

  • torvtäkt som omfattar mer än 150 hektar eller har en produktion som överstiger 25 000 kubikmeter per kalenderår (4 kap. 1 §, verksamhetskod 10.10, i MPF), eller
  • täkt för annat än husbehov av berg, naturgrus eller andra jordarter, som omfattar mer än 25 hektar eller har en produktion som överstiger 25 000 ton per kalenderår(4 kap. 2 §, verksamhetskod 10.11, och 4 kap. 3 §, verksamhetskod 10.20, i MPF).

Vad en MKB ska innehålla framgår av 6 kapitlet 7 § miljöbalken.

Naturvårdsverkets vägledning om miljöbedömningar

Prövningsregler

Till grund för tillståndsprövningen ska ligga miljöbalkens allmänna hänsynsregler (2 kapitlet), hushållningsbestämmelser (3-4 kapitlen) samt regler om miljökvalitetsnormer (5 kapitlet). Därutöver finns särskilda regler (9:6 e-h §§) för vid prövning av täkter.

De innebär bland annat att en täkt av naturgrus inte kan starta och drivas: 

  • om det med hänsyn till det avsedda användningsområdet är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att nyttja ett annat material
  • om naturgrusförekomsten är betydelsefull för nuvarande eller framtida dricksvattenförsörjning och täkten kan medföra en försämrad vattenförsörjning eller
  • om naturgrusförekomsten utgör en värdefull kultur- eller naturmiljö.

En täkt av torv får inte bedrivas i en våtmark som utgör en värdefull natur- eller kulturmiljö. Vid täkt av matjord ska behovet av brukningsbar jordbruksmark beaktas.

Länsstyrelsen får förelägga den som ansöker om täkttillstånd att göra en utredning som belyser behovet av täkten samt en täktplan.

Säkerhet

Tillstånd till täkt får endast lämnas om verksamhetsutövaren ställer säkerhet för de villkor som ska gälla för täkttillståndet (9 kapitlet 6 e § miljöbalken). Syftet är att täcka kostnaderna för efterbehandling och annan återställning som prövningsmyndigheten ställt villkor om i tillståndsbeslutet. Säkerheten återlämnas när verksamheten avslutats och det efterbehandlade området har slutbesiktigats. 

Praxis är att säkerheten preskriberas efter 10 år om ingen tidsbegränsning har angetts. För att förhindra att säkerheten fryser inne måste preskriptionen brytas inom 10 år från det datum säkerheten ställdes.

Kross- och sorteringsverk

Anläggningar för krossning och sortering av berg, naturgrus och andra jordarter ska anmälas till kommunen (4 kap. 6 §, verksamhetskod 10.50, i MPF). Anmälningsplikten gäller:

  • inom område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, eller
  • utanför område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, om verksamheten bedrivs på samma plats under en längre tid än trettio kalenderdagar under en tolvmånadersperiod.

Om en verksamhetsutövare avser att bedriva krossning eller sortering i täkten bör tillståndsansökan omfatta även denna verksamhet.

Prövning enligt andra delar av miljöbalken

En täkt kan påverka andra skyddsintressen. Det kan vara grundvatten, Natura 2000-områden, riksintressen med mera där det finns särskilda regler som ska följas.

Arbeten i vatten

Om täkten innebär att till exempel grundvatten leds bort för att möjliggöra uttag av material är det en åtgärd som kräver tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken. Naturvårdsverket tillsynsvägleder om markavvattning och Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för tillsynsvägledning om övrig vattenverksamhet.

Markavvattning och rensning – Handbok för tillämpningen av bestämmelserna i 11 kapitlet i miljöbalken 2009:5

Havs- och vattenmyndighetens webbplats

Områdes- och artskydd

Täkten kan behöva prövas mot bestämmelser för områdesskydd, hushållning och artskydd.  Det gäller till exempel täkter som kan påverka naturreservat och Natura 2000-områden. Alla åtgärder som kan påverka status i ett Natura 2000-område kan behöva särskilt tillstånd, även om täkten ligger utanför området.  Mer information om bedömning och tillståndsprövning av påverkan på Natura 2000-områden i:

Vägledning: Natura 2000 i Sverige

Riksintresse

Områden som är av nationell betydelse för vissa samhällsintressen har utpekats som områden av riksintresse (3 och 4 kapitlen miljöbalken). Ett sådant område är naturvård och friluftsliv.

Naturvårdsverkets handbok 2005:5 med allmänna råd för tillämpningen av 3 kap. 6 § andra stycket miljöbalken.

Strandskydd

Strandskydd gäller vid hav, insjöar och vattendrag.

Naturvårdsverkets vägledning om strandskydd

Artskyddsförordningen

Artskyddsförordningen (2007:845) innehåller bland annat bestämmelser till skydd för hotade djur- och växtarter. Läs mer i Artskyddshandboken:

Artskyddshandboken