Rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse
Vägledningen tolkar och förtydligar Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2016:6 om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse.
Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2016:6 om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse omfattar renings- och utsläppskrav för avloppsreningsverk som renar avlopp från tätbebyggelse från 2 000 personekvivalenter (pe) samt kontrollkrav för avloppsreningsverk som renar avlopp från mer än 200 pe. Vägledningen avser att klargöra tillämpningen av föreskrifterna och de EU-rättsliga krav som de genomför. Efter en dom i EU-domstolen (september 2021) behövde föreskrifterna ändras. Ändringsföreskrifterna trädde i kraft 1 januari 2023.
Sidan vänder sig till
Dig som arbetar med avloppsfrågor inom länsstyrelsen, kommuner eller på avloppsreningsverk.
Bra att veta
EU:s avloppsdirektiv (91/271/EEG) ställer krav på medlemsstaternas avloppshantering. Direktivet har genomförts i svensk rätt bland annat genom miljöbalken, lag om allmänna vattentjänster, miljöprövningsförordningen (2013:251) och Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2016:6. Syftet med direktivet är att skydda miljön från skadlig inverkan till följd av utsläpp av avloppsvatten.
De bestämmelser i grundföreskrifterna som inte ändras genom ändringsföreskrifter gäller som tidigare. För att underlätta läsningen har vi tagit fram en konsoliderad version av föreskrifterna. Nu finns också en uppdaterad vägledning. Mycket är oförändrat, men vi har gjort vissa tillägg och justeringar för att vägledningen ska stämma med de ändrade reglerna. Mer information om föreskriftsändringarna finns i konsekvensbedömningen och remissammanställningen i lagstiftningsblocket nedan.
Information om miljörapport
Miljörapporten ska lämnas in i SMP senast 31 mars 2025.
Miljörapportering – kapitel 26 miljöbalken
SMP Svenska MiljörapporteringsPortalen
Se även miljörapporteringsvägledningen för avloppsreningsanläggningar, ledningsnät och slam som finns här:
Avloppsreningsanläggningar, avloppsledningsnät och slam (pdf)
Viktiga datum för avloppsrapportering
Senast den 30 juni 2026 ska Naturvårdsverket rapportera information om Sveriges tillståndspliktiga avloppsreningsverk till EU-kommissionen2026. Rapporteringen avser 2024 års drift.
Vi kommer att hämta uppgifter ur SMP i början av september 2025. Då är det viktigt att uppgifterna i SMP för 2024 är uppdaterade och korrekta. Vi skickar därefter ut bearbetade underlag och vägledning senare delen av september 2025 och avser att hålla ett webbinarie om granskning och rapportering under hösten, återkommer om datum.
Information om avloppsrapportering
Här kan du som verksamhetsutövare och tillsynsmyndighet ta del av en presentation om avloppsrapportering och filmer om hur avloppsrapporteringsprocessen fungerar och hur bilagorna ska fyllas i.
Presentationen kommer från Naturvårdsverkets regionala informationsträffar om rapportering för verksamhetsutövare och tillsynsmyndigheter hösten 2023:
Presentation från regionala informationsträffar (pdf)
Filmerna som togs fram till rapporteringen 2024 av 2022 års data, är tänkta att ge en mer praktisk vägledning om hur bilagorna ska fyllas i och hur bilagorna hänger ihop.
Naturvårdsverket äger filmerna som är fria att användas i sammanhang som handlar om avloppsrapportering. Filmerna får användas på webbplatser och i presentationer samt delas i sociala medier.
Avloppsrapportering 2024 – introduktion avloppsrapportering
Avloppsrapportering 2024 – genomgång Länsvis fil
Avloppsrapportering 2024 – genomgång bilaga A Maxgvb (tätbebyggelse och inkommande)
Avloppsrapportering 2024 - genomgång av kvoter i den Länsvisa filen
Avloppsrapportering 2024 – genomgång bilaga B Utsläpps- och kontrollkrav
Avloppsrapportering 2024 – genomgång bilaga C Åtgärdsprogram
Avloppsrapportering 2024 – genomgång bilaga D Brädd på ledningsnät
Vägledning till föreskrift NFS 2016:6
Föreskrifterna genomför avloppsdirektivet i svensk rätt. Kraven i föreskrifterna och villkor som fastställts i tillstånd gäller parallellt. Det strängaste kravet styr anläggningens utformning och drift.
Exempel på viktiga delar i vägledningen:
- Utsläppskraven styrs av tätbebyggelsens storlek.
- Kontrollkraven styrs av avloppsreningsanläggningens storlek, det vill säga tillståndsgiven eller anmäld anslutning.
- Vid utformning och drift av avloppsreningsanläggningar ska hänsyn tas till klimat- och säsongsvariationer.
- Avloppsreningsanläggningar ska vara utformade så att det går att ta representativa prover på inkommande vatten, bräddat vatten och på det renade vattnet före utsläpp i recipienten.
Maximal genomsnittlig veckobelastning
Renings- och utsläppskraven i avloppsdirektivet och den svenska föreskriften NFS 2016:6 avgörs främst av tätbebyggelsens storlek. Storleken ska uppskattas utifrån den föroreningsmängd (belastning) som uppstår inom en tätbebyggelse. Denna belastning ska uttryckas som den maximala genomsnittliga veckobelastningen (max gvb) och anges i personekvivalenter (pe).
Utifrån kraven i avloppsdirektivet och den svenska föreskriften finns det tre viktiga gränser för max gvb: 2 000 pe, 10 000 pe och 100 000 pe. Dessa påverkar kraven på uppsamling och rening av avloppsvatten innan utsläpp.
Vägledning om maximal genomsnittlig veckobelastning från tätbebyggelse (pdf)
Det finns beräkningsmallar med ytterligare vägledning som du kan använda och anpassa för dina egna beräkningar.
Mall och exempelberäkning för max gvb, tätbebyggelse och inkommande (xlsx)
Mer information
Viktiga begrepp
Avloppsledningsnät
Ett system av ledningar för uppsamling och transport av avloppsvatten.
Avloppsvatten
Spillvatten eller annan flytande orenlighet, vatten som använts för kylning, vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning, eller vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats. Förenklat kan sägas att avloppsvatten utgörs av spillvatten och dagvatten.
Bräddat avloppsvatten
Orenat eller ofullständigt renat avloppsvatten som släpps ut från ledningsnät eller avloppreningsanläggning och som inte leds via den provtagningspunkt som används för behandlat utgående avloppsvatten.
Bräddavlopp
En anordning för avledning av överflödsvatten i magasin, bassäng eller ledning. Bräddavlopp på avloppsledning i ett kombinerat system dimensioneras för att aktiveras när vattenflödet uppnår viss storlek.
Dagvatten
Nederbördsvatten, det vill säga regn- eller smältvatten, som inte tränger ned i marken utan avrinner på markytan.
Drän(-erings)vatten
Vatten som avleds genom dränering.
Eutrofiering
Eutrofiering, eller övergödning, innebär en ökad halt näringsämnen i vatten, särskilt kväve- eller fosforföreningar, som leder till ökad tillväxt av alger och högre former av växtlighet, så att balansen mellan organismerna i vattnet störs och vattenkvaliteten påverkas negativt.
Hushållspillvatten
Spillvatten från bostäder och serviceinrättningar, vilket till övervägande del utgörs av klosettvatten samt bad-, disk- och tvättvatten.
Kombinerad ledning
En (enda) ledning för gemensam uppsamling och transport av spill- och dagvatten.
Maximal genomsnittlig veckobelastning (max gvb)
Maximal genomsnittlig vecka kan ses som ett statistiskt mått för beräkning och används normalt för att bestämma organisk belastning. 7 § NFS 2016:6 förtydligar att maximal genomsnittlig veckobelastning motsvarar en genomsnittlig dygnsbelastning under den normalt högst belastade veckan under året.
- Max gvb tätbebyggelse avser den maximala genomsnittliga veckobelastning som genereras i en tätbebyggelse under året och anger tätbebyggelsens storlek. Parametern är styrande för vilka reningskrav som ska gälla enligt Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2016:6 och EU:s avloppsdirektiv.
- Max gvb inkommande avser den maximala genomsnittliga veckobelastning som tillförs avloppsreningsverket under året; hänsyn ska inte tas till exceptionella vädersituationer, exempelvis sådana som uppstår till följd av kraftig nederbörd. Här avses den faktiska, uppmätta belastningen som kommer in till reningsverket ett specifikt år.
Personekvivalent (pe)
Motsvarar den mängd förorening som en person normalt kan antas ge upphov till per dygn. Vanligen avses biokemiskt nedbrytbart organiskt material mätt som syreförbrukning under sju dygn (BOD7).
- Antalet personekvivalenter (pe) beräknas som kvoten mellan föreningsbelastningen med avseende på BOD7 och den specifika föroreningsmängden 70 g BOD7 per pe och dag.
- Antalet personekvivalenter (pe) kan också beräknas som kvoten mellan föreningsbelastningen med avseende på BOD5 och den specifika föroreningsmängden 60 g BOD5 per pe och dag.
Recipient
Betyder mottagare. För utsläpp kan mottagare vara atmosfär, vatten- eller markområde. I avloppssammanhang avses normalt ett vattenområde som tar emot utsläpp av orenat eller renat avloppsvatten. För infiltrationsanläggningar är omgivande mark och i förlängningen anslutande grundvattenmagasin recipienten.
Retention
Innebär att näringsämnen och andra substanser fastläggs i eller avskiljs från mark- eller vattenområden genom naturliga biogeokemiska processer.
Separat ledning
En ledning för separat uppsamling och transport av antingen spillvatten (spillvattenledning) eller dagvatten (dagvattenledning).
Spillvatten
Förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar och dylikt. Kan delas upp i hushållspillvatten och icke-hushållsspillvatten.
Tillskottsvatten
Vatten som inte är spillvatten men som avleds i ett spillvattenförande ledningsnät, det vill säga separerat eller kombinerat.
Vattenområde
Ett område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd.
Övergödning
Övergödning, eller eutrofiering, innebär en ökad halt näringsämnen i vatten, särskilt kväve- eller fosforföreningar, som leder till ökad tillväxt av alger och högre former av växtlighet, så att balansen mellan organismerna i vattnet störs och vattenkvaliteten påverkas negativt.
Havs- och vattenmyndigheten samordnar arbetet med miljömålet Ingen övergödning: