Svårt att nå klimatmålen men en ljusning för upptaget av växthusgaser i skog och mark

2025-12-16 PRESSMEDDELANDE Sveriges utsläpp av växthusgaser ökade med drygt 7 procent 2024 jämfört med 2023. Detta berodde framför allt på ökad användning av fossil diesel inom vägtrafiken och arbetsmaskiner. Nettoupptaget i skog och mark ökade samtidigt betydligt.

Utsläppen inom Sveriges gränser uppgick 2024 till 47,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarade en ökning på drygt 3 miljoner ton jämfört med 2023. Detta framgår av slutlig statistik som Naturvårdsverket publicerar idag. Uppgifterna stämmer väl överens med de preliminära uppgifter om klimatutsläpp som publicerades tidigare i år. 

Nettoupptaget av växthusgaser i skog och mark redovisas separat och var 54,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2024, vilket är en ökning med 8 miljoner ton jämfört med 2023.  

Utsläppen från transporter tillbaka på 2019 års nivå

Ökningen av klimatutsläppen 2024 jämfört med föregående år var den största sedan 1990 med undantag för 2010 då återhämtningen från finanskrisen ägde rum. Det förklaras främst av ökade utsläpp från inrikes transporter som nu är den sektor som står för högst utsläpp i Sverige. Den förändrade reduktionsplikten ledde till ökad användning av fossila drivmedel vilket ökade utsläppen från vägtrafiken med 24 procent och från sektorn arbetsmaskiner med 33 procent. 

Utsläppen från transporter utgör majoriteten av de utsläpp som ingår i den så kallade ESR-sektorn (se faktaruta). De ökade utsläppen år 2024 försvårar därmed möjligheten att nå både de nationella etappmålen till 2030 och 2040 samt Sveriges EU-åtaganden för ESR.

– De senaste 15 åren har trenden varit minskande utsläpp och vi har sett ut att ha goda möjligheter att nå både det nationella etappmålet och EU-åtagandet till 2030. Utsläppsökningen under 2024 har försvårat den möjligheten säger Roger Sedin, chef på Klimatmålsenheten.

EU-åtagandet till 2030 är en budget med ett tilldelat årligt utsläppsutrymme under perioden 2021 till 2030. Under 2024 överskred utsläppen i Sverige för första gången det tilldelade utrymmet. Åren 2021–2023 har Sveriges utsläpp däremot varit lägre än det tilldelade utsläppsutrymmet, vilket givit ett överskott.

Nettoupptaget i skog och mark ökar 

Trenden med minskat nettoupptag av växthusgaser i skog och mark har vänt och de sista åren har nettoupptaget i stället ökat. Ökningen har framför allt skett i träden på skogsmark. Nettoupptaget i träden var 32 miljoner ton 2024 jämfört med lägsta nivån 2020 som var på fem miljoner ton. Förklaringen är att tillväxttakten i träden inte längre minskar utan har stannat av och därefter ökat något. Samtidigt var avverkningarna 2023 och 2024 de lägsta på tio år. Tillväxten och avverkningens effekter fångas bättre i inventeringen tack vare förbättrade metoder för de sista fyra åren.  

– Det är positivt att vårt utvecklingsarbete med beräkningsmetoderna ger mer precisa uppskattningar. Men man ska vara medveten om att det alltid finns en stor osäkerhet då det vi beräknar är väldigt små förändringar i mycket stora kolförråd, säger Malin Kanth, klimatanalytiker på Klimatmålsenheten.  

Vägen mot klimatmålen

Sverige har ett långsiktigt nationellt klimatmål till 2045 samt etappmål till 2030 och 2040. Sverige har även bindande EU-åtaganden till 2030, både inom ESR-sektorn, som omfattar utsläpp utanför EU:s utsläppshandelsystem ETS 1, samt för nettoupptag i skog och mark (LULUCF).  En bedömning av utvecklingen av utsläpp och upptag i förhållande till klimatmålen görs i mars 2026 i Naturvårdsverkets underlag till regeringens kommande klimatredovisning.  

Även statistikmyndigheten SCB publicerar utsläpp

SCB publicerar statistik över den svenska ekonomins utsläpp av växthusgaser. Statistiken är uppbyggd med nationalräkenskaperna som grund och används för miljöekonomiska analyser om sambandet mellan miljö och ekonomi. I statistik över den svenska ekonomins utsläpp ingår även internationella transporter och utsläpp från svenska aktörer utomlands. 

Mer information

Kontakt

Anna Forsgren, klimatanalytiker Klimatmålsenheten, 010-698 11 18, anna.forsgren@naturvardsverket.se  

Malin Kanth, klimatanalytiker Klimatmålsenheten, 010-698 12 31, malin.kanth@naturvardsverket.se 

Anneli Nivrén, presschef, 010-698 13 00, 076-495 50 41, anneli.nivren@naturvardsverket.se 

Indelning av territoriella utsläpp och upptag

Sveriges territoriella utsläpp och upptag av växthusgaser kan delas in utifrån vilken lagstiftning de omfattas av inom EU:

  • EU:s utsläppshandelssystem, ETS 1 – omfattar utsläpp från större industrier och energibolag och koldioxidutsläpp från flyg.
  • EU:s ansvarsfördelningsförordning, ESR (Effort Sharing Regulation) – omfattar växthusgasutsläpp från inrikes transporter (utom flyget), jordbruk, uppvärmning av byggnader, arbetsmaskiner, mindre industrier, produktanvändning samt avfall.
  • EU:s förordning om markanvändningssektorn, LULUCF (Land Use, Land Use Change and Forestry) – omfattar utsläpp och upptag av växthusgaser inom markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.

Måluppföljning och styrning skiljer sig åt mellan dessa olika sektorer.