För långsam minskning av luftföroreningar – risk för fortsatt ohälsa och EU-böter
2025-12-11 PRESSMEDDELANDE Naturvårdsverket publicerar idag 2024 års statistik över de nationella utsläppen av luftföroreningar. Årets resultat visar att utsläppen fortsätter att minska, men utvecklingen går för långsamt. Sverige har haft för höga utsläpp av ammoniak sedan 2020 och riskerar därför EU-böter.
Ammoniakutsläppen från jordbruket minskar nästan inte alls, och utsläppen av kväveoxider från trafik och industri går ned i en takt som inte räcker för att nå EU:s krav.
Sammantaget minskar utsläppen av de flesta skadliga luftföroreningarna i Sverige. Tack vare EU:s krav importerar vi även in mindre luftföroreningar från kontinenten jämfört med tidigare, då övriga medlemsländer också minskar sina utsläpp. Detta bidrar till en bättre luftkvalitet och mindre påverkan på människors hälsa, ekosystem, jordbruksmark och byggnader.
– Det finns tyvärr inga säkra nivåer där luftföroreningar inte skadar människors hälsa, alla minskade utsläpp är fortfarande positiva ur ett samhällsperspektiv, säger Maria Ullerstam, chef för luftenheten på Naturvårdsverket.
Ammoniak – fortfarande ett problem
Ammoniakutsläppen minskade bara marginellt mellan 2023 och 2024 och har sedan 2005 endast minskat med cirka 10 procent. Enligt EU:s krav skulle dock utsläppen ha minskat med minst 15 procent redan till 2020.
Utsläppen kommer främst från jordbrukets djurhållning och gödselhantering. Ammoniak skadar våra ekosystem. Övergödning och försurning fortsätter att påverka mark, sjöar och känsliga arter om utsläppen inte minskar i tillräcklig takt. Det är därför viktigt att arbetet med åtgärder inom jordbruket intensifieras.
Kväveoxider – risk att åtagande för 2030 inte nås
Utsläppen av kväveoxider har minskat med cirka 52 procent sedan 2005. Sverige klarade sitt EU-åtagande för 2020. Trots minskningen visar det senaste scenariot (2025) att Sverige riskerar att inte nå åtagandet för 2030 om inte fler åtgärder genomförs. Trafik, industri och arbetsmaskiner är de största utsläppskällorna.
Sveriges utsläppsminskningar i förhållande till EU:s takdirektiv
EU:s direktiv för nationella utsläpp av vissa luftföroreningar (takdirektivet) innehåller krav på hur mycket varje medlemsland ska minska utsläppen av fem föroreningar till 2020 och 2030. Åtagandena baseras på utsläppsnivåerna för år 2005.
| Förorening | Beräknad minskning 2005–2024 | EU-åtagande: Minskning 2005–2020 |
EU-åtagande: minskning 2005–2030 |
|---|---|---|---|
| Svaveldioxid | 59 % | 22 % | 22 % |
| Kväveoxider | 52 % | 36 % | 66 % |
| Flyktiga organiska ämnen | 44 % | 25 % | 36 % |
| Ammoniak | 10 % | 15 % | 17 % |
| Partiklar (PM2,5) | 59 % | 19 % | 19 % |
Hälsomässiga och ekonomiska effekter av luftföroreningar
- Luftföroreningar bidrar till flera tusen förtida dödsfall i Sverige varje år.
- WHO uppskattar att luftföroreningar orsakar omkring 4 miljoner förtida dödsfall globalt varje år.
- Barn är särskilt utsatta, med risk för förvärrad astma, nedsatt lungfunktion och luftvägsinfektioner.
- Luftföroreningar kostar samhället hundratals miljarder euro årligen i Europa.
- I Sverige orsakar luftföroreningar skador på grödor och skog motsvarande minst en miljard kronor per år.
- Luftföroreningar kan transporteras långa sträckor och förutom påverkan på mänsklig hälsa påverkas även andra organismer och ekosystem.
Läs mer
Kontakt
Maria Ullerstam, chef Luftenheten, Naturvårdsverket, 010-698 10 05, maria.ullerstam@naturvardsverket.se
Peter Guban, handläggare Luftenheten, 010-698 12 29, peter.guban@naturvardsverket.se
Anneli Nivrén, presschef, 010-698 13 00, 076-495 50 41, anneli.nivren@naturvardsverket.se